Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - squeezable ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
squall ‡ Mindre brukligt. 1359 † Föråldradt.
square(-bar)-iron
squeezable, skwe’zabl, a. hopklämbar.
Squeeze, skwéz, va. krama, klämma
(between, mellan; with, med), hårdt trycka;
pressa, gnm tryck drifva (t. ex. vatten, into,
in i; through, genom); klämma (pressa)
fram, utkrama (äfv. med out); wid. (för-)
trycka, pressa, ansätta, plåga med
utpressningar; vn. trängas, tränga sig
(through, igenom); s. klämning,
krarn-ning, tryck; se vid. **ing; ** one’s hand,
vänskapligt trycka ngns band; ~ one’s self
ei. ~ one’s way, tränga sig (fram) (in, in;
into, in i; äfv. t. ex. in i parlamentet); to be
r>*d to death, (vara nära att) bli
ihjäl-klämd; ~ money out of a person,
af-pressa ngn pengar; ~ together (ei. into
a small space), klämma ihop; ~ up,
klämma ei. pressa ihop. ~d-in, a.
inklämd; gnetig, petig stii. -ur, s.
ngn ei. ngt som kramar ei. klämmer; (is.
pl.) tekn. pressverk, -maskin; bärg.
pud-delklämma; rota(to)ry bärg. luppkvarn.
Squeezing, -ing, prt.; s. klämning,
kram-ning; F stark trängsel; tekn. afklappning
af upphöjdt arbete; pl. det utkramade,
pressrester. squeezing-box, s. tekn. tryck ei.
presscylinder för lervaror.
squelch, squelsh, skwëlsj, va. F krossa,
sönderklämma; förkväfva eld; vn.
^krossas, klämmas sönder; s. † tungt fall.
~er, -ur, s. förkrossare; Am. F ngt som
verkar alldeles förkrossande (t. ex. om en
rafflande tidningsartikel).
squeteague, skwëtè’g, S. zool. Am. en art
snul-tra (Labrus squeteague ei. Otolitlius
re-galis).
squib, skwib, ff. svärmare (fyrverkerij.jes);
smällkaramell; afplockad sparris;
spe-glosa, stickord; ütet tal med hvassa
utfall mot politiska motståndare is. under valstrid;
smädeskrift,paskill; vn. kasta svärmare;
gifva stickord, munhuggas; va. skrifva
smädeskrift(er) (mot).
Squid, skwid, s. bläckfisk, jfr calamary. ~
-line, s. metref med en bläckfisk som
bete.
squiggle, skwig’1, vn. skölja munnen med
slutna läppar, låta en vätska skvalpa i
munnen; Am. P se squirm.
Squill, skwil, s. bot. hafslök (Scilla
maritima); zool. hafsgräshoppa (Squilla
mantis); hvalfisklus (Oniscus ceti, äfv. ~
insect).
squil(l)(a)gee, skwil’(å)djé, s. sjö. däcksralca
klädd med skinn el. guttaperka till däcks
rengöring.
squinch, skwinsj, s. se sconce, b.vg.
squinancy †, skwin’ansi, squinsy, skwin’si,
se quincy.
Squint, skwint, vn. skela, vara vindögd;
kasta sneda blickar; F titta, blänga; gå
snedt, slutta; va. skela med (the eye);
a. skelande, vindögd; kastande sneda
blickar afv. biid.; s. skelande, vindögdhet;
titt, lång blick; byg. öppning på sned,
is. sådan hvarigenom man från tvärskeppet
kan se högaltaret (äfv. ~-hole); among
the blind a ~ is king, ordspr. bland de
blinda är den enögde kung. ~-COin, s.
byg. yttre sned vinkel (hörn). ~-eye,s.
skelande öga, skelöga (äfv.: person som skelar).
~-eyed, a. skelögd; kastande sneda
blickar (af afund o. d.). ~er, -ur, s. en som
skelar. ~ing, -ing, prt.; s. skelande,
squir, skwir, va. slunga, kasta så att det hviner
efter; vn. komma hvinande, surra fram.
squiralty †, skwi’ralti, se squirarchy.
squirarchal, skwinVrkål, squirarchical,
-a’rkikal, F a. af följ.
squirarchy, skwi’rarki, s. landtadel,
gods-egararistokrati(ens intresse),
godsegare-parti, samtliga squires; ärv. se squireship.
Squire †, skwir, 1. s. se square o. jfr mile.
squire, skwir, 2. s. (förk. af esquire, jrr d. o.) förr
knape, junker; landtjunkare,
egendomsherre ; »riddare», kavaljer (of a lady);
Am. titel för domare; va. tjäna som
väpnare åt†; F eskortera, ledsaga (a lady);
(i tilltal till en herre! patron ! ~arcfiy,
-årki, se squirarchy. ~en, -é’n, s. skämts,
liten landtjunkare; halfherre på landet,
bondpatron. ~SS, -ës, s. godsegarfru,
egendomsegarinna på landet, ^hood, -hud,
~ship, -sjip, s. en squire’s värdighet ei.
ställning, rvlike, ~ly, -li, a. junkeraktig,
junkerlig. ~ling, -ling, 5. se ~en.
squirm, skwirm, vn. vrida sig, sno sig,
slingra sig som en ål; F biid. våndas, pinas;
klänga; knorra sig af hetta; va. vrida, sno.
squirr, se squir.
squirrel, skwir’el, s. zool. ekorre (Sciurus).
~-Cage, s. ekorrbur; tekn. kåpa, trumma
i slagmaskin för bomull. <"v>-C0m, S. Am. bot.
Dicentra canadensis. ~-CUp, s. Am. se
liver-leaf. ~-fish, s. ett slags aborre. ~
-tail(-grass), 5. bot. hafskorn (Hordeum
maritimum).
Squirt, skwirt, va. o.n. spruta; sprita, strila;
P pladdra, skvallra †; s. liten (hand)spruta;
sprutande, fin vattenstråle †; Am. F ung
glop, flabb; si. »giftblandare»,
kvacksalvare, »plåsterprins» (apotekare, doktor). ~er,
-ur, s. en som sprutar etc. ^ing, -ing,
prt.; s. sprutande; byg. brukslående; /x;
cucumber, bot. sprutgurka (Ecballium
agreste) o. dess frukt som vid mognaden plötsligt
atfaller, på samma gång utsprutande saft o. frön.
<vàsh, -isj, a. F flabbig, slyngelaktig.
i: note, 6: do, 6: nor, 6: not, à: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
