Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - squish ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
squish
F Talspråk. 1360 P Lågt språk.
staff-sergeant
squish, skwisj, s. univ. si. marmelad. ~
•squash, s. O. interj. plask-plask, »tjask»,
»klafs» (när man går i väta).
Srub, srub, P r. shrub, 1.
Stab, stab, 1. 5. arbetar, si. (f. establishment
el. established wages) fast (vecko)lön;
verkstaden; on the fast anstäld,
arbetande pr vecka, ei. mot (dags)aflöning.
Stab, stab, 2. va. genomborra, (ihjäl)sticka,
(ned)stöta (med spetsigt vapen, dolk, spjut, ljuster
etc.); hacka i ngt med ngt spetsigt; bild.
»mörda», lömskt angripa ei. förstöra (one’s
reputation); biid. gifva ngn ett dödligt styng,
djupt såra, »skära» ngn i hjärtat; vn. sticka,
stöta (at, efter); jur. resa (spetsigt)
vapen mot ngn, hota ngn med våld; biid. såra,
smärta; s. styng, (dolk)stöt, arv. bild. (:
lömskt angrepp). ~-W0rt, s. bot.harsyra
(Oxa-lis acetosella). ~ber, -ur, s. en som
sticker etc.; lönmördare; sjö. liten märlspik;
tekn. segelsönimares etc. pryl el. håljärn.
bing, -ing, prt.; s. genomborrande,
-stickande särsk. tekn. (t. ex. bokb.); jur. Öfvervåld
med resande af vapen, ^bingly, -ingli,
ad. med (dolk)styng äfv. biid.
Stability, stabil’iti, s. stabilitet; stadighet;
stadga, fasthet; varaktighet.
Stable, stabi, 1. a. stadig, fast;
stadigvarande, varaktig; stadgad (t. ex. karaktär,
person, styrelse etc.); Ståndaktig; fys. Stabil (jfr
equilibrium, ex.); va. † fästa, sätta fast.
Stable, sta’bl, 2. S. stall äfv. för nötkreatur, pl.
»stallare, stallbyggning; pl. mii.
stalltjänstgöring (to be at o,s); va. sätta i
stall; hålla, sätta ei. ställa på stall (ei. i
ladugård); vn. stå på stall (ei. i
ladugård); to lock the oj door after the horse
is stolen, ordspr. stänga buren sedan
fågeln flugit sin kos. ~-boy, 5. stallpojke,
stalldräng. ~-C0llar, s. grimma.
~-help-er, S. tillfälligt stallbiträde utan stadig plats.
~-keeper, s. en som håller (hyr)stall. ~
-man, s. stalldräng, stallknekt. ~-r00m,
s. stallrum (utrymme); äfv. utrymme för
stall(ar); drängstuga. ~»yard, s.
stallgård, ladugård (själfva gården vid fähuset).
stableness, sta’blnes, se stability.
Stabling, sta’blmg, prt. (af Stable)’, S. kreaturs
hållande på stall; stallbyggnad(er);
stallrum.
Stably, sta’bli, ad. fast, stadigt, jfr stable, 1.
Stack, stäk, s. haim- etc. stack, vedtrafve, hög;
brädstapel; vedfamn (108 kub.-f.); grupp
af flere skorstenar (oj of chimneys)-,
skorsten på fabrik, lokomotiv el. ångbåt; bärg. llärd,
ä8ja; kem. tekn. ngn, kammare; mii. (o, of
arms) gevärspyramid ei. -koppel; Skoti.
enstaka pelarlik klippa i hafvet; va.
lägga i stack, stacka; uppstapla, upp-
trafva ved etc.; mil. koppla gevär, resa i
pyramid. ~-C0ver, s. betäckning för en
stack (pressenning ei. d.). ~-funnel, s.
lufttrumma i en halm-stack. ~-guard, se
oj-cover o. föij. ~-r00f, s. tak öfver en
halmstack. <v/-Stand, s. ställning ei. (timradt)
underlag (ei. stomme, skelett) för en stack.
~(-)yard, s. gård el. plats där
(halm)stac-kar stå. ~age )}(, -adj, s. stackadt hö ei.
halm etc.; skatt på stackade varor. ~ed,
-t, pp. stackad; npptrafvad, -stiplad.
~er, -ur, s. en som stackar etc. ~et, -èt,
s. Skoti. se stockade, ^ing, -ing, prt.; s.
stackande; upphäfvande; ~ band, ~
belt, tåg som håller i hop en (halm)stack;
~ stage, ställning som man står på vid
uppläggandet af en stack.
Stacte, gr., stak’te, s. farm. myrra(droppe,
-saft).
Staddle, Städ’], s. stöd, stötta, underlag, se
stack-stand; ungt träd som lemnas
stående vid rödjning; äfv. se Staff- IV 00 (l; Va.
lemna träd i skogen, rödja skog. ~-l*00f, ~
-Stand, se stack, sms.
Stade, städ, s. (1.) landningsplats, jfr staith;
(2.) † se stadium.
Stadium, lat. gr., stcà’dium, s. (2)1. -dia,-dia)
gr. antik. Stadion (längdmått, omkr. 85 meter;
kapplöpningsbana); stadium, (utvecklings-)
skede is. med.
Stadtholder, stat’holdur, s. hist, ståthållare
i nederländska republiken. ~ate, -àt, ~ship,
-sjip, s. ståthållarskap, jfr föreg.
staff, staff, s. (2)1. ~S, -s, O. staves, stàvz)
staf (äfv. byg. jfr rudenture); stake; (of
command) kommandostaf; taktpinne;
käpp; biid. stöd; lans-, flagg- etc. stång;
långt handtag; (steg)pinne; tekn. äfv.
mätstång; rätskifva, lineal; äfv. läkt,
ribba; kir. ledare; mus. notplan; strof,
stans †, jfr stave; (pl. ~S, -s) stab; kår,
samtliga tjänstemän, (fast) personal (of
clerks; of reporters ei.reporting oj :
samtliga referenter etc.); skoi. lärarekår; ~ of
life, (ombröd) nödtorftig föda, den mat man
skall »stöda» (sig) på; a oj to his old age,
ett stöd för (på) hans ålderdom; to have
(keep) the o, in one’s own hand, »hafva
husbondeväldet», »vara herre i eget hus»,
behålla sin makt, råda öfver sin
egendom; so set up one’s oj of rest, slå upp
sitt tjäll, slå sig ned; persons on the oj,
de som tillhöra (den ordinarie)
personalen (t. ex. en redaktions, el. en Iärarektu- etc.).
~-college, s. krigshögskola. ~-herd-
ing, s. jur. kreaturs Vallande på
allmänningsskog. ~-hole, s. bärg. litet hål i puddelugn.
~man, 5. tekn. silkessträckare. ~-0fficei*,
s. stabsofficer; byråchef. ~-sergeant, s.
i: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, I: met, è: her, 1: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
