Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - steaming ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
steaming ‡ Mindre brukligt. 137? † Föråldradt. St66ple-il0iUSé
jfr ofvan); ångkokning. -i, a. bestå-
ende af ånga, lik ånga, ång-; lik imma;
full af ei. fuktig af ånga, immig.
Stean †, sten, se steen, ^ing, se steening.
Stearate, ste’arat, s. kem. stearinsyradt salt.
Stearic, -ar’ik, a. kern. stearin- (acid,
syra). Stearin(e), -’- rin, ä. kern. etc.
stearin. Stearinery, -’-rmuri, 5.
stearintill-verkning.
steatite, ste’atit, s. nün. steatit, ett slags talk
(jfr äfv. figure-stone, pot-stone, soap-stone).
Steatitic, -tit’ik, a. steatit-, steatitartad.
steato-, sté’ atö-, i vetenskapl. termer fett-.
’V»-cele, -sel, s. med. fettbråck. ~ma, -to’ma,
S. med. fettsvulst.
Sted >|<, se stead. ~fast, se steadfast.
Steed, stèd, s. is. poet, (yster, eldig)
springare, strids- el. paradhäst; se ordspr. under
grass; the iron "». the steel skämts,
velocipeden.
Steek, stek, va. is. Skoti. sticka; sy; stänga
dörren; s. stick(ande), styng.
Steel, stèl, 1. se steal, 1.
Steel, stèl, 2. S. stål äfv. bild.; (ngt af stål, ett stycke
ståi:) klinga, svärd; eldstål; brynstål;
med. järn(preparat), stålkula; a. i sms.
stål-: poet. hård som stål, järnbård biid.;
va. ståla (t. ex. eggjärn); härda, stålsätta äfv.
biid. (against, mot); göra lik stål (hård ei.
blank). ~-band, s. stålband; särsk.
plån-boksklämma(re). <x>-bar, s. stålstång; P
synål; ~ driver, "» fiinger, si. skräddare.
~-bronze, s. stålbrons. ~-cap, s.
stål-hufva (hjälm), ^-clad, a. stålklädd
(pansarklädd). ~-engraving, s. stålstick,
stålgravyr i alla bet. ~-finery, S. stålfärsk-
(nings)härd. ~-furnace, s. stålugn. ~
-headed, a. med hufvud (spets etc.) af
stål ; stålhufvad särsk. om järnvägsskenor. ~
-hearted, a. hårdhjärtad, ^-jewellery,
s. stål juveler, slipade prydnader (broscher
etc.) af stål. ^-master, s. stålverksegare.
^-mill, s. stål vals verk; stålkvarn (mjöl
etc. kvarn med stålvalsar i st. f. stenar); förr
eld-stålshjul med flinta till belysning i
stenkolsgrufvor. ~-Orß, s. »stålmalm», siderit (jfr
siderite o. sj)arry iron-ore). ~-pen, s.
stålpenna; ~ coat, skämts, frack. ~-plate, s.
stålplåt (t. ex. till pansarbeklädnad); stålplatta
särsk. graverad, se vid. "»-engraving. ~-plat"
ed, a. belagd med stålplåt. ~-rail, s.
järnv. stålskena. ~-t0yS, s. pl. hand.
stål-kramvaror (spännen, korkskrufvar m. ti. småsaker
af poleradt stål). ~-trap, S. stål(l’äf- etc.)
sax. ~-wine, s. med. vin innehållande
järn. ~-wire, 5. ståltråd i eg. bet. ~-W0rk,
s. stålarbete konkret; is. i pl. stålverk
(-bruk). ~yard, F stil’jurd, s. besman.
~ed, -d, pp.; «• ståladj blid. stålsatt,
härdad (against, mot); förhärdad (in sin).
finess, -mes, s. stålhårdhet, jfr följ. a.
—ing, -ing, prt.; s. stålning. ~y, -i, a. af
stål, stål-; stålartad; hård ei. blank som
stål; biid. hård(sint, -hjärtad); äfv.
oböjlig, modig; ~ iron, ståljärn.
steeler, stè iur, s. skeppsb. instickare (bord-
läggningsplanka som ej går ända fram till stäfven,
äfv. steeling-strake).
Steen, sten, s. † el. prov. stenkiirl; ra. prov.
sätta igen ei. belägga väg med sten, is.
mura (innantill i) bruun, schakt el. d. ~-faok,
-bok, s. se steinbok. ~ing, -ing, s.
murbeklädnad, fodermur i brunn o. d.
Steep, stèp, 1. va. stöpa säd o. o., blöta,
lägga i blöt, genom-(ei. in)dränka; lägga
lin att röta; tekn. beta; helt och hållet
neddoppa, nedsänka ä v. biid. : »dränka»,
»bada», äfv. jfr ned. ex.; låta te o. d. Stå OCh
draga; s. ngt som lägges i blöt .etc.; tekn.
bad, beta; blöt >|C; prov. påse med-löpe;
~ a person in maxims, (veta att) bibringa
ngn sina egna grundsatser; ~ one’s senses
in forgetfulness, (söka) dränka sina
känslor i glömska(ns flod); he lies "»ed to
the lips in misery, han »drunknar i» (är
helt och hållet försänkt i) elände; ~ed
in distrust of, »inbyrd» af misstroende
till ...; "»ed in iniquity, »inbyrd» med
orättfärdighet, ^-grass, ~-weed, ~
-WOrt, 8. bot. tätgräs, tätört (Pinguicula
vulgaris).
Steep, stëp, 2. a. stupande, tvärbrant; biid.
ej lätt uppnådd, hög )j<; si. dyr, kostbar;
s. .brant, ättestupa, stalp; byg. se scarp;
this sounds very "», si. detta låter »fast
otroligt», ^-down †, a. brant. ~en, -n,
vn. blifva brant(are), (börja att) slutta
brant nedåt. ~er, -ur, (1.) komp. af steep.
Steeper, ste’pur, (2.) s. en som stöper etc.
(jfr steep, 1.); kärl hvari ngt stöpes,
blötes, jfr sms. af "»ing.
steepiness, ste’pmes, s. se steepness.
Steeping, ste’ping, prt.; s. stöpning,
blöt-ning; (of fiax) rötning. ~-Cistern, ~
-trough, s. stöpkar för säd. ^-vat, S. tekn.
färg. blötkyp.
steepish, ste’pisj, a. tämligen brant.
Steeple, ste’pl, s. (torn)spira, (högt spetsigt)
kyrktorn; ldockstapel. —-bush, s. bot.
Spiræa tomentosa. ^-chase, s. eg.
kapplöpning (-ridning) i rak linie öfver stock
och sten med ett kyrktorn ei. d. till mål;
sport, kapplöpning med hinder,
hinder-ridt. ~-Chaser, s. deltagare (ryttare ei.
häst) i "»-chase, ^-engine, s. ett slags hög
stående (sjö)ångmaskin. ~-high, a.
tornhög. ^-house, s. (bland dissenters föraktl.)
episkopal-, statskyrkans tornkyi’ka (jfr >steil-
6: note, å: do, 6: nor, o: not, i\: tube, &: tub, à: bull, tb: thing, dli: this, w: will, z: has.
Engelsk-svensk ordbok. 87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
