Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tail ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tail
F Talspråk. 1452 P LSgt språk.
take
ken i Turkiet; stjärt äfv. på. noter o. tekn., sjö.;
släp på kläder, äfv. biid.: följe; bakända,
nedre ända, slutet (äfv. i tidén) af ngt; sista
slunken; sämre ända, »tamp», »sladd»,
det sämsta, sista återstoden; avers,
baksida af mynt; ngt (långt, hängande,
utskjutande) som liknar en svans, ss. bot.
stjälk, blomskaft, bladskaft;
fjäderfor-migt bihang på vissa frön; tekn. vändstock
på en väderkvarn; nedre ändan af en sluss
(-graf) (äfv. jfr mill-tail’); sjö. svepning,
flätad ända; fort. utgångspunkt för en
löpgraf; mus. notskaft; på gevär
eldståls-stöt, fängpannestjärt, äfv. stångarm; boktr.
(of a page) utgångskolumn; nedsläng på
bokstaf; snick. jfr dove-"n, swalloio-"» ; röck- etc.
skört; pl. si. långrock ei. frack; bärg. se
n»ing, pl.; va. draga vid svansen †; hänga
(sig) efter ei. vid; sjö. stlifva med aktern
mot; (med in, on) byg. fästa med ena
ändan i en mur; vn. vara fästad med ena
ändan i en mur; sjö. svaja upp och ned;
/x/ of the eye F, yttre ögonvrån (i fråga om
förstulna blickar); head and —, sida vid sida
(vid kappridning); skafföttes (to lie ...); head
or tail, se under head; to tum —, bild. vända
ryggen till, visa ryggen, löpa bort, draga
sig undan (to, för); to get the (el. one’s) —
down, to put one’s — between one’s legs,
sticka svansen mellan benen (loma af rädd
ei. skam flat); — off, gifva sig »på sladden»,
slänta efter; — on, sjö. hänga i, hala.
—-bay, S. byg. den del af ett bjälkmellaillTim
som ligger närmast muren; nedre inlopp till
en slussgraf. —-block, s. stjärtblock. —
-board, s. baklucka (-bräde) på en lastvagn ;
mus. se —-piece. —-carrier, s. släpbärare ;
snyltgäst. —-Chain, s. järnv. släpkedja.
—-COat, s. F röck med skört; frack. —
•drain, 5. afloppsdike. —-end, s. sladd, det
sista; sista slunk, pl. äfv. skäggskvättar;
se vid. o»ings. —-gate, s. nedre slussport,
—-hammer, s. bärg. stjärthammare. —
-piece,s. slutstycke; ngt vidhängdt; boktr,
slntvignett; mus. strängbro. —-pin, s.
svansskruf på gevär; (bak)dubb i
löparedockan å en sva rf. —-pipe, S.
laddstocks-rörka på gevär; sugrör i pump; va. hänga
ngt (t. ex. en gammal tekanna) vid svansen
på en hund. —-race, s. hjulränna
nedom hjulet, —-rope, se —-chain.
—S-COm-mon, s. bärg. vaskad blymalm. —-SCrew,
s. skruf för löparedocka. —-valve, s.
ångm. utblåsningsventil. —-vice, s. tekn.
skaftklofve. —-water, s. spillvatten från
ett vattenhjul, —ed, -d, a. försedd med
svans; — wasp, zool. trästekel (Sirex); —
bladderworm, zool. dynt (Cysticercus).
—ing, -ing, prt.; s. byg. inmurad del af
en utstående sten; pl. lätta korn vid
kast-n ing; bärg. återstod af (fattigare) siam På
en vaskhärd. —leSS, -lës, a. svanslös, utan
svans,
taillie, ta’ii, se tailzie.
tailor, ta’lur, s. skräddare; Am. en fisk, ett slags
shad; jfr äfv. blue-fish; vn. utöfva
skräd-daryrket; —’s apprentice, skräddarlärling.
—-bird, s. zool. skräddarfogel (Sylvia
su-toria). —eSS, -ès, s. sömmerska som syr
manskläder. *ving, -ing, prt.; s.
skrädderi, skräddararbete, -yrke.
tailzie, ta’lzi, s. Skoti. jur. dets. som entail.
tain, tan, s. tunt tenn ei. tunt hvitbleck;
stanniol.
taint †, tant, 1. va. anfalla; bräcka ei. skada
lansen gnm oskicklighet; vn. stÖta fel (med
lansen); s. förfelad lansstöt; dust; skada
på lansen; försök.
taint, tänt, 2. va. indränka, impregnera is.
med ngt skadligt; besudla, befläcka äfv. bild.;
besmitta, fördärfva; vn. besudlas,
besmittas; blifva angripen (af röta), blifva
skämd; s. fläck; skanffläck; anstrykning;
smitta; fördärf; (elak, sjuk) lukt, smak
(af ngt); ett slags röd Spindel. —-free †,
~leSS,-les, a. fläckfri, obesmittad,
oskyl-dig.
take, tàk, va. (imp. took, tuk; pp. —n, -n,
äfv. P tOOk) taga i de flesta bet. (med subst.,
adj., adv. el. prep., jfr ned. jämte anm.); gripa
(jfr ned. »fatta»; el.: taga fast el. i allm. med
våld); bemäktiga sig; eröfra; gripa till
(arms)’, taga sig en pris snus, en lur, tid etc.,
»friheten» etc. (jfr ned. »göra»); fatta (tag i)
(t. ex. ngn by, vid, i, t. ex. the arm; the
hand : i hand ei. vid handen); angripa
(om sjukdom o. d., jfr taken); taga (sig)
(förtära) föda, taga in läkemedel; intaga
förfriskningar, äfv. en plats etc. äfv. mil. (jfr ofvan) (i
aiim. bet. jfr stand, ex.); biid. »ta», »knipa»,
»fånga», göra starkt intryck på, »slå an
på», vinna bifall hos, tjusa; uppfånga;
taga till (jfr betake one’s self to) (t. ex.
flykten); taga, föra (eg. bort från den talande,
mots, bring; t. ex. a person anywhere
[äfv.: följa, beledsaga]; this letter to your
father etc.; med prep. el. adv., se vid. ned.);
F äfv. bringa, gifva (antvarda, lemna; to,
till); bära bort etc., jfr föreg, parentes; taga
med, medtaga (äfv. med with one);
borttaga (särsk. jfr — off o. ex. under taken);
taga mot, mottaga (jfr such, ex.); taga
till godo, hålla till godo med (jfr denial,
ex.); antaga (: låta gälla ei. : medgifva,
ej vägra; äfv. [jfr ex. o. odds] : hålla ss.
den förslaget antagande parto.n, mots, lay; äfv.
i allm. bet. ss. form, gestalt, färg; el. [: taga,
hålla] ngn ngt for, för jfr ned.; SOme-
à.: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, I; her, i: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
