Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tin-foil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tin-foil
F Talspr&k. 1508 P L> språk.
tinner
dig fil. ~foil, s. stanniol, tennfolium,
bladtenn. —forge, s. tennhytta.
—flir-nace, 5. tennsmältugn. —glass, s. tekn.
glasfabrlk. se bisMUth. glaze, tekn. i
kruk-makerier tennglasyr.
—hom,s.bleckinstru-ment. —kettle, s. F »skränigt» piano. ~
-leafjse ^-foil. alined,belagd med tenn
(-folium); förtent, —liquor, s. tennbeta.
—lode, s. tenn(malms)ådra. —mallet, s.
bleckliammare. ~man, s. bleckslagare;
försäljare af bleckslagararbeten;
tenn-gjutare; förtennare. ~-meaSlire,s.
bleckmått. —mine, s. tenngrufva. —miner,
s. tenngrufarbetare. —mordant, se ~
-liquor. —mould, s. bleckform.
—mOlild-er, s. tenngjutare. —Ore, s. tennmalm.
—oxide, 5. tennoxid. —plate, s.
(förtent) järnbleck; tennplatta; crystallized
metallmoaré, vattradt järnbleck; ~
worker, bleckslagare. —pot, s. bleckkärl
(-flaska, -kruka); tekn. första tennpannan
(vid förtenning). —piltty, S. tennaska (oren
tennoxid), <%>-pyrites, s. tennkis. —salt, s.
tennsalt (kristalliserad tennklorur). ~
-SCrap, s. bleckspink. —SCUm, s.
tenn-kräts. —sheet, s. blank hvitblecksplåt.
Smith, s. bleckslag are. ~-Stone, s.
tennmalm, naturlig tennoxid. —tack, s.
tenlika. —SOlder, s. tennlod (dets. som
soft solder). ~stllff, s. se —ore. —tube,
s. bleckrör. <v/-vessel, 5. tennkärl;
hvit-bleckskärl. —ware, s. tennvaror;
bleck-slagarvaror, blecksaker, ^-wedding, s.
»tennbröllop» (firande af 10 års äktenskap). ~
-WOrk, s. bleckslagararbete(n); (äfr. pl.)
tennhytta, tennverk. —worker, s.
hvit-blecksarbetare, bleckslagare. <v-W0rm,
S. zool. en mångfoting (insekt).
tincal, ting’kal, s. tinkal, rå borax,
tinct †, tmgkt, 5.
poet. färg, anstrykning, jfr
taint, tinge; va. † se tinge, ^Orial, -o’rial,
a. färg-, färgnings-. ~lire, -ur, s. färg,
färgnyans, schattering; anstrykning äfv.
biid. (t. ex. of religion, af religiositet); lätt
bismak (t. ex. of orange); her. färg; med.
tinktur; extrakt; va. gifva en
anstrykning, färga ;fruit-r*u, fruktessens,
tindal, tin’dal, s. ind. båtsman;
uppsyningsman, förman (särsk. öfver lägertjänare);
kvartermästare,
tinder, tin’dur, s. tunder, fnöske; like
eldfängd; biid. hetlefrad; (adv.) (brinna) som
fnöske; »som att tända eld i krut». ~
-bOX, s. låda med fnöske (ei.
svafvelstickor), stål och flinta, (förr brukligt) elddon,
_ eldtyg.
tine, tin, S. spets, tand på verktyg, gaßfel-klo;
harf-bill. ~d, -d, a. (i sms.) -tandad, -kload
(t. ex. a three-** fork).
ting, ting, vn. klinga, pingla (t. ex. om en liten
klocka); s. klingande, pingel. —tong, -tong,
s. klingklang, pingel.
tinge, tindj, va. färga (lätt) (loith a colour);
i aiim. äfv. biid. gifva en »ton», en
anstrykning ei. (bi)smak; betsa trä; s. lätt
färgning äfv. biid. skiftning, schattering,
anstrykning (of af, t. ex. bitterness), bismak;
~ with, afv. biid. gifva en bismak
(anstrykning etc.) af; to have a red <v> (a ~ of
red), skifta i rödt, »gå» i rödt. ~r, -ur, s.
ngn, ngt som gifver en anstrykning etc.
tingle, ting’gl, vn. ringa (om öronen); klia;
erfara ei. (om kroppsdel) gifva en krypande,
stickande känsla; ila i kroppen, i tänderna;
my ears det ringer (susar) för (i)
öronen på mig; to make one’s ears äfv.
slå lock för öronen på ngn; the ends of
her fingers to be active, det kliade i
fingerspetsarna på henne att få ngt att
göra. ~r, -ur, s. F en örfil »så att det
ringer för öronen», en dugtig »sittopp»,
tingling, -ing, prt.; a.; s. klingande, ringande
(för öronen); stickande, krypande i
skinnet, i kroppen.
tink, tingk, se tinkle, s. o. v. a-tanky,
-åtångki, a. F skrällande, skrällig (notes).
tinkal, se tincal.
tinker, tingk’ftr, s. kittelflickare, en som
lagar bleckkärl, bleckslagare; prov. F se
skate, 1.; prov. F liten makrill; va. flicka
eg. metallsaker, laga, lappa (på äfv. bild. [t. ex.
ett sys t em 1; ofta VII. med upon); F hacka på
ngn; vn. vara kittelflickare; hålla pä med
mekaniskt smågöra, knåpa (with, med);
to have a ~ at smthng F, lappa på ngt
här och där, knåpa med ngt; ~ up}
lappa upp (ihop) el. på (bild. jfr ofvan).
man, s. fiskare som förstör fiskynglet
gnm olaglig fiskredskap, "Jng, -ing. prt.;
a. jfr ex.; s. flickande; pålappande,
efter-arbete; ~ work, lappverk biid. ^ly, -li,
ad. fuskaraktigt, futtigt.
tinkle, tingk’l, vn. klinga (om metallstycken,
bjällror etc.), pingla; skrälla, slamra; ringa, jfr
tingle ; porla (om rinnande vatten); Va. komma
att klinga, klinga (slamra) med; s.
klingande, pingel. ~r, -ur, s. prov. se tinker;
si. liten klocka, pingla, tinkling, prt.; s.
klingande, pinglande; skrällande,
slamrande; zool. en art båtstjärt (amerik, trastfågel,
Quiscalus crassirostris, äfv. ~ gracle).
tinned, tind, pp. förtent; (hermetiskt)
inlagd i bleckdosa (t. ex. ~ meat,
konser-veradt kött i lufttäta dosor); ~ goods, ~
provisions, konserver; ~ iron-plate,
hvit-bleck. tinner, -nur, s. förtennare;
tenn-gräfvare, arbetare i tenngrufva;
bleckslagare; stove, liten ugn för uppvärm-
k: fate, å: far, a: fall, ki fat, k: fast, è: mete, è: met, I: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
