Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tope
F Talspråk. 1518 P Lågt språk.
torporifio
tope, töp, 1. S. byg. Ind. top (buddhistiskt
grafmonument el. -tempel).
tope, top, 2. s. zool. ett slags haj (Galeus).
tope, top, 3. vn. dricka, rumla, supa.
-ur, s. dryckeskämpe, rumlare, fyllbult,
topet, top’ et, s. se crested titmouse (under t.).
topful, se under top, 2.
toph, tof, s. min. tuff: med. kalkartad(e)
kon-kretion(er) i lederna. ~aceoilS, -a’sjus,
a. tuffartad; med. sten-, grusartad, jfr föreg.
~in, -in, ~US, to’fus, se föreg. S.
Tophet, hebr., to’fet, s. Tofet (plats i Hinnons
dai); biid. afgrund, helvete,
topiary, to’piari, top’-, a. beskuren,
tillskuren, klipt, jfr ex.; ~ work, växande
buskar, häckar o. d. klip ta i.figurer,
topic, top’ik, s. ämne, föremål (of a
conversation■, of a discourse, för ett samtal
etc), tema; hufvudpunkt, kapitel;
(allmänt) argument, stående bevis,
sannolikhetsskäl; pl. konsten att finna
bevisningsgrunder; med. lokalt (utvärtes)
medel; a. (äfv. ~al) hörande till ei.
bestående af topisk; sannolik (ej nödvändigt
sann) (evidence)] med. lokal (utvärtes)
(remedy); poem, tillfällighetsdikt; ~
colours, tekn. (kaiiikfi)tryckfärger.
topmost, se under top, 2.
topographer,topograf ur, topographist,-fist,
s. topograf, topographic(al), -graf’ik(al),
a. topografisk, topography, -fi, s.
topo-grafi.
topper, top’ur, s. (jfr top, v.) si. ngn el. ngt
framstående, öfverlägset, »huggare»,
öf-verdängare; slag på.hufvudet; »länsman»
i tobakspipa; cigarrstump; ~ hunter,
samlare af bortkastade cigarrstumpar,
topping, top’ing, prt. (af top) höjande sig
högt öfver omgifningen eg. o. bild. ; a.
Öfverlägsen, framstående, präktig; rik;
förnäm, stolt, högdragén, »vräkig»; 5.
toppning; sjö. rårs toppande. ~-|jft, s. sjö.
(bom)dirk; toppgaj för båtdävertar etc.
topple, top’], vn. falla framstupa ei. omkull;
nedstörta (äfv. med doivn); va. kasta öfver
ända; ~ over, välta; kulbyttera äfv. bild.
toppling, -ing, prt.; a. (äfv. med down el.
over) fallfärdig; s. vältning,
topsy-turvy, top’sitervi, ad. upp och ned,
öfver ända; huller om buller;
rosenrasande; (va. † o. vn. † dets. som) to turn r^,
, välta öfver ända, vända upp och ned på
äfv. biid. : bringa i oordning. ~-Snail, s.
zool. Hedera perversa (en snäcka),
toque, tok, ~t, fr., -à, S. toque (ett slags barett
el. mössa); ett räknemynt bland negrer i Vestafrika
(: 40 cowries).
tor, tor, s. högt torn †; spetsig klippa,
klippspets.
torch, tortj, s. fackla; bloss äfv. biid. (t. ex.
the ~es of the night: stjärnorna); pl. bot. F
filtbladigt kungsljus (Verbascum
Thap-sus). ~-bearer, s. fackelbärare;
lamp-ställning %. ~-danCe, s. fackeldans. ~
-light, s. fackelsken (hy vid-...);
artificiel belysning, ljussken; ~ procession,
fackeltåg. ~-thistle, s. bot. fackeltistel
(en art kaktus: Cereus). ~-W00d, 5. bot. se
thistle; kådigt trä till bloss.
tore, tor,- 1. imp. af tear.
tore, tör, 2. s. poet. »förna», visset gräs stående
öfver vintern.
tore, tör, 3. s. byg. se torus.
toreutic, töro tik, a. konst, i upphöjdt arbete
(om figurer af elfenben, hårdt trä o. d.).
Torinese, tonne’z, a. från Turin; s.
turi-nare.
torment, to’rment, s. plåga, pina; va. (–’)
plåga, pina {with, med). se
~ing, -’ing, prt.; s. plågande; åkerbr.
bearbetning med ~0r, -’ur, 5. pinare,
plågare, plågoande, bödel; åkerbr.
rull-harf. ~ress, -’res, s. kvinlig plågoande,
tormentil, to’rmentil, s. bot. blodrot, rödrot
(Potentilla Tormentilla).
tormina, lat-, to’rmina, pl. s. med. magplågor,
kolik, torminous, -nus, a. lidande af
kolik; kolikartad, jfr griping.
tom, torn, pp. af tear; a. äfv. trasig,
tornado, torna’do, s. (pl. ~es, -z) tornado,
hvirfvelstorm,
torose, tö’rös, torous, to’rus. a. bot. knölig.
torosity, -ros’iti, s. knölighet.
torpedo, t6rpè’dö, 5. zool. darr-rocka (Raja
torpedo, äfv. cramp-fish); sjö. mil. torpedo,
undervattensmina; äfv. annan mina; va.
(nyare) anfalla med torpedo. boat, s.
minbåt. ~-CatCher, s. minuppfångare
(bom el. farkost). ~-net, S. torpedonät. ~ist,
-1st, s. torpedo-(ei. min)skötare, person
kunnig i torpedokrig.
torpescence,torpës’èns,s. domnande, dvala,
torpescent, -sent, a. domnande, som
håller på att falla i dvala,
torpid, to’rpid, a. stel(nad), försatt i dvala,
domnad; trög; s. Oxford kapproddsbåt i
andra afdelningen, jfr ~ state, se följ. s.
~ity, -’iti, ~ness, -nes, s. dvallikt
tillstånd, domning; matthet, trötthet i aiim.
bet.; tröghet, slöhet, försoffning. <x/S, -z,
s. pl. sport, en andra långsammare
afdelning vid kapprodd i Oxford.
torpify, tè’rp!fi, va. försätta i dvala; göra
stel, trög, biid. förlama,
torpitude †, to’rpitud, se torpidity.
torpor, lat., to’rpor, se torpidity. ~ific, -if’ik,
a. söfvande, som orsakar dvala ei.
känslolöshet; förslöande.
k: fate, å: far, a: fall, ki fat, k: fast, è: mete, è: met, I: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
