- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1538

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trifle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

triÄe

ei. hårsmån; to get (have, buy etc.) smthng
at a ~ (ei. a trifling price), komma öfver
ngt för en spottstyfver (för rampris);
I wouldn’t do it flor a jag skulle inte
vilja göra det för bra mycket (för
»aldrig det»); not to stand on (upon) ej
fästa sig vid småsaker; jfr stick, ex.; ~
away, förslösa på barnsligheter el.
struntsaker, »leka bort» (t. ex. tidén, utan nytta); ~
with, äfv. huttia med en person; afv. »peta i»
maten. -d, pp.; not to be ~ with, ej

att leka med. ~r, -ur, 5. en som
sysselsätter sig med barnsligheter el. med
slarf : tok, lättsinnig slarfver,
trifling, tri’fling, prt. af föreg, v.; ’a. ringa,
obetydlig; utan vigt och värde, lumpen;
lättsinnig, ytlig; s. (sysselsättning med)
]npprisaker, lekverk, narrverk; ^ article
matter), småsak; jfr vid. ex. under trifle.
~ly, -li, ad. utan allvar, på ett
barnsligt ei. lättsinnigt sätt. ~neSS, -nes, s.
obetydlighet; barnslighet, lättsinne,
trifoliate, triM’liat, a. bot. trebladig.

trifoly, tri’(trif’)foli, se trefoil.
triforium, trif6’rium, s. byg. trifor (galleri i

väggen ofvan ett sidoskepp).

triform, tri’form, a. i tre former (faser),
i trefaldig gestalt. ~ity, -’iti, s.
trefor-mighet.

trifurcate(d), trifè’rkàt(ed), a. tregrenad,

treklufven.
trig, trig, va. fylla, stoppa †; hämma ett hjul,
jfr s. o. scotch; a. % se trim; s.
underläggskil, sten o. d. som lägges under ett hjul (el. en
tunna o. d.) för att hindra det att rulla; sprätt †.

trigamist, trig’amist, 5. en som varit gift
tre gånger; en som är gift med tre på en
gång. trigamous, -gåmås, a. som har tre

slags blommor (hanblommor, honblommor o.
samkönade blommor) i ett och samma
blomhufvud ; jfr ock föreg. s. trigamy, -gåmi, s.
tre-gifte; tredje gifte, tillstånd att hafva
varit gift tre gånger,
trigeminous, tridjem’inus, a. eg. födda tre
tillsammans, trillings-; trefaldig:,
tredubbel.

trigger, trig’ur, s. brinkhake, hämsko på hjul;
trycke på gevär, pistol, aftryckare; skeppsb.
kil under skråstötta (jfr dog-shore) som

slås undan när ett fartyg skall löpa af stapeln; to

pull (draw) the röra vid trycket,
trycka af (gevär etc.); to pull a si.
duellera; the ~ is stiff, geväret är
hård-tryckt; fine in the löstiyckt gevär,
—fish, s. zool. F tryckare fisk (Balistes
aculeatus). —guard, s. varbygel. —line,
s. art. antändningsrem, fyrsträng, -snöre,
—pitt, S. mek. urm. jfr click, pallet.
trigintal, tiidjin’tal, se trental.

trim

triglyph, tri’glif, S. byg. triglyf, »treränna»

(tafla med 2 hela o. 2 halfva rännor i en dorisk fris).

a*vic(al), -’ik(ål), a. triglyf-.
trigon, tri’gun, s. trehörning, trekant, »val,
-génål, trig’onal, ~0US, -gonus, trig’6nus,
a. trehörnig, trekantig. ^OmetriC(al),
trigonomet’rik(al), a. trigonometrisk. —
ometry, trigon6m’ëtri, s. trigonometri.
trigraph, tri’graf, s. gram. trigraf (t. ex. i eng.

eau f. u i beautiful).
trigyn, tri’djin, s.blomma som har tre
pistiller. ~ia, lat., gr., -’iå, s. bot. trigynia. ~ia.il,
-’lån, s. växt hörande till trigynia; a. se följ.
a. ~0US, tridj’inus, a. med tre pistiller,
trihedral, trihe’dral, a. med tre lika sidor,
trihedron, -hè’drén, s. figur med tre lika
sidor.

trijugate, tndj’ugat, tridjo’gat (äfv. -’–), äfv.

trijugous, -gus, a. bot. treparig.
trilateral, trilateral, a. tresidig.
trilingual, tnling’gwal, a. trespråks-,
bestående af (ei. affattad på) tre språk,
triliteral, trilit’ural, a. språkv, bestående af
tre bokstäfver (root, word); s. ord(stam)
som består af tre bokstäfver; ~
languages, benämning på semitiska Språk, —
ism, -izm, ~ity, -’ iti, s. egenskap att hafva
tre bokstäfver, jfr föreg,
trilith, tri’lith, s. se ~ic, -’ik, a. tre-

stens-, jfr följ. S. ~0n,-6ll, S. fornforsk. (graf-)
. monument (stendös) af tre stenblock

(2 stående o. 1 ss. öfverstycke).

trill, tril, 1. vn. se trickle.
trill, tril, 2. s. mus. drill; vn. drilla; vibrera,
tremulera; va. drilla på en ton; framdrilla.
~ing, -ing, (1.) prt.; s. drillande,
trilling, triring, (2.) s. trilling
trillings-kristall.

trillion, tril’jun, s. trillion (enligt eng.
räkningen million upphöjd till 3:dje digniteten, el. en etta
med 18 nollor; enl. fransk (amerikansk): en million
ggr en million, el. en etta med 12 nollor).

trillo, it., trirè, s. mus. drill (jfr trill, 2.).
trilobate, tri’l6båt, (-lo’b-), a. naturv. med tre

lober, treflikig. trilobed, -lèbd, a. dets.
trilobite, tll’lèblt, S. trilobit (en petrificerad

fornvärldskrustacé).

trilocular, trllok’ulur, se three-celled.
trilogy, tril’6dji, s. trilogi, serie af trenne
dramer.

trim,trim, a. väl hoppassad ei.hopsatt; fast;
välskapad; tätt åtsittande, som sitter
väl (om klädesplagg); väl ordnad, vårdad, i
god ordning; putsad; snygg (äfv. † iron.);
va. i aiim. sätta (göra, ställa etc.) i
ordning, tillreda, inrätta till ett visst bruk;
kläda, pryda, utstyra, uppsnygga (äfv.
med up)-, besätta, garnera, montera (with,
med); is. plltsa gnm ngts bortskärande (t. ex.

F Talspråk. i5äS P Lågt språk.

k i fate, k: far, å: fall, ki fat, å: fast, è: mete, è: met, é: her, 1: fine h fin, i fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free