Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tussock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tussock
F Talspråk. 1560 P Ligt språk.
twelvemo
tuSSOCk, tås’6k, s. tofs, test†; gräs-tufva;
bot. (arv. ^-grass) tussockgräs, tofvig
hundäxing (fodergräs, eg. från tempererade delen af
Syd-Amerika : Dactylis cæspitosa); zool. (äfv. ~
-moth) ett Liparidsiägte (Dasychira). -i,
a. tofvig.
tussore, t&s’èr, 5. se tussa h.
tut, tåt, 1. interj. stilla! tyst! se så ja! nå!
nej då! bort det! vn. † tala med
ringaktning {over, om, öfver).
tut)K, tut, 2. 5. riksäpple; se vid. hassocJc.
tut-bargain, tåfbårgàn, s. köp i stort, i
klump ei. af hela partiet,
tutelage, tu’teladj, 5. förmynderskap i aiim.
bet.; myndlingsskap.
tutelar, tu’tëlår, ~y, -1, a. förmyndare-;
beskyddande, sk}Tdds- (t. ex. genius); ~
demon, skyddsande.
tutenag, tll’tënåg, S. tutanego (kinesiskt
nysilfver, af koppar, sink’ o. nickel); Ind. sink.
tut-mouthed, a. med framskjutande
underkäk.
tut-nose, tut’nos, s. prov. potatisnäsa,
tutor, tu’tår, s. förmyndare; målsman is.
Skoti.jur.; lärare, is. enskild
guvernör,handledare, informator (private o>); va.
undervisa; vara förmyndare öfver; tukta,
hålla i tuktan, vara tuktomästare åt;
tillsäga, tillhålla, befalla (to, att);
College oj, nniv. tjänsteman som har uppsigt
öfver studenterna och ordnar deras
studier; private (vid univ.) en fellow som
meddelar studenter privat undervisning.
~age †, -àdj, s. jur. förmynderskap; en
tutor’s (informators etc.) befattning.
eSS, -ës, s. privat lärarinna, guvernant.
~ial, -t^’rial, a. hörande till en tutor,
informators-. ~ise, -lZ, Va. ss. informator
el. guvernör handleda barn. ~Ship, -sjip, 8.
en tutor’s befattning; se vid. tutelage.
tutress*, -tres, tutrix -triks, s. för-
mynderska; se vid. ojess.
tUtSan, (fr. »toute-saine»), tut’san, S. bot. en art
johannisört (Hypericum Androsæmum).
tutti, (it.: »alla»), tut’l, S. pl. mus. tutti, alla
stämmorna,
tutty, tut’i, 1. s. bärg. ugnsbrott,
tutty, tåt ’i, 2. s. prov. körsbärsblom;
blomsterbukett †.
tut-WOrk, tåtfwërk, s. gruf. etc. betingsarbete.
~man, ~er, -ur, s. gruf. arbetare på
beting.
tu-whit, tohwit’, tu-whoo, -ho’, interj. o. s.
>klähvitt» (för att härma ugglans läte).
tuyere, tuja’r, twèjä’r, s. se Hoyer.
twaddle, twod’l, vn. sladdra, snacka, prata
>i nattmössan»; s. dumt prat, pladder,
siad der. ~r, -år, s. sladdrare,
pratmakare. twaddling, -ing, prt.; s. sladder.
twain, twån, räkneord; S. (numera blott poet. el.
skämts.) två; in oj, i tu. oj- cloud, s. meteor,
cumulo-stratus.
twait, ~e, (i.) twåt, s. zool. (äfv, ~-shad) en
art staksill (Alosa finta).
twaite, twàt, (2.) s. skogsrödjning, nyjord.
twal(l), twål, s. Skoti. se twelve.
twang, twång, vn. smälla till (om en sträng
o. d.), klinga; va. komma att klinga; s.
smäll, klang som af en bågsträng; uttal i
nä-san, näston; egendomlig, obehaglig bismak.
~|e }J<, -1, se föreg.
twank, twångk, S. † se föreg.; vn. o. va. jfr föreg.;
äfv. skrälla, skramla (med, på),
twankay, twång’kà, S. grönt te af sämre slag.
’twas, twoz, förk. f. it VMS.
twattle, tw6t’l, (1.) se twaddle; (2.) prov. va.
kela med.
tway †, twå, se twain, ^-blade, S. bot.
tveblad (Listera ovata).
tweak, twe’k, va. häftigt nypa, knipa, klämma
(och vrida) (t. ex. the nose, a person hy
the nose); s. klämning; biid. klämma,
tweed, twèd, s. »tweed», ett tvinntyg (haif-
kläde för manssommarkläder etc.); tweed-1’OCk,
-kostym; a. i sms. af tweed.
tweedle, twe’dl, va. lätt beröra, fara öfver,
(is. som birfiiare sin fiol) »stryka», gnida på;
locka, smeka; S. (härmande af) fiols läte.
dee, -dè, -dum, -dåm, S. se föreg. S. (is. i:
the distinction [ei. d.l between tweedle-dee
and tweedle-dum, skilnaden mellan
tril-lili och trallala); P birfiiare.
tweel, twèl, s. o. va. se twill.
’tween, twèn, förk. för atween ei. between.
tweer, twe’ur, se tioyer.
tweese, tweeze, twèz, s. (is. kirurgiskt)
bestick, bindtyg. ~r-Case, s. tångfodral för
hårtång o. d., jfr följ. ~rS, -årz, S. pl. liten
tång, pincett för att plocka bort hårstrån etc.
(äfv. pair of oj); se vid. tweeze.
twelfth, twelfth, a. tolfte; s. tolftedel; mus.
duodecima. ~-Cake, s. trettondagskaka
(präktigt utstyrd kaka med en böna el. d. uti). (T)1^
-day, (T)~-tide, s. tretton dag jul. (T)~
-night, s. trettondagsafton, ’v-queen, s.
»böndrottning» (flicka som får bönan i oj-CaJce).
~|y, -li, acl. för det tolfte,
twelve, twëlv, räkn. tolf; s. tolftal; tolf va;
boktr, duodes(format); pl. spelt, sexor ali;
a book in ojs, en bok i duodes; the oj,
de tolf (apostlarna). ~-day-writ, s. en
växelförordning. ~month, (F tvvël’månth) s.
ett år; a ~ old, årsgammal; this day oj,
i dag ett år till. ~pence, s. 1 shilling.
~penny,a.som kostar 1 shilling. ~SC0re,
5. tolf tjog; 240 fot †. ~-tables, s. pl.
rom. antik, de tolf taflornas lag. ^mO,
-mo, s. duodecimo.
A i fate, å: far, å: fall, å: fat, 1: fast, è: mete, è: met, 4: her, 1: fine, 1: fin, i: tfr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
