Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - up ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
up
F Talspråk. 1608 P L> språk.
uphold
horse is not ~ to my weight, hästen
förmår ej bära mig; ~ to med följ. subst., jfr
via. elboio, mark, scratch, standard, time
m. fi.; I don’t feel ~ to it, jag känner mig
icke stark nog därtill, jag har icke mod
(»måge») till det; some paid ~ to 20
dollars, ... ända till 20 dollar; to run <v to
town, »kila» (fara) npp till London; ~ to
efter verb, se rid. dessa, ss. act, CO me, live ; to
be nu with ..., i aiim. hafva upphunnit; to
be rs, with a thing, dets. som to be put ~ to
a thing; it’s (all, jfr d. o.) ~ with him (jrr
U. P. under U, Förk.), det är ute med
honom, han är förlorad i aiim., särsk. det är
intet hopp om hans vederfående; to
come ~ with, upphinna, hinna fatt; (as
soon as he heard this) he ~ with his fist,
... var han strax framme med (lyfte han)
näfven; ~ and at them! upp och på dem !
framåt mot fienden! F aiim. biid. friskt
mod! hugg i! ~ with ...! upp med ...!
fram med! ~ with a merry stave! fram
med (stäm upp, låt höra) en munter
sång! nu with, se vid. ofvan o. ned. ex.; ~ (the)
country, uppe el. inne i landet; (fara) inåt
landet, till det inre af landet ; ~ grade,
uppför backe (på järnväg); ~ hill, uppför
backe(n) (jfr vid. hill); bild. motigt, tungt,
svårt, jfr sms.; ~ the river, uppför floden;
mot strömmen, motströms (: ~ st?%eam);
(längre) uppåt floden (på el. vid floden ofvanom
det ställe där man befinner sig); nu SOUnd, sjö. från
sjön (kommande från hafvet inåt land); ^ the
water, se ~ the river; (särsk. i London) (fara,
göra en båtfärd) Uppför Themsen ofvan London ;
nu med följ. subst., se i allm. under dessa, t. ex.
spout, tree; he has had his and clowns
of fortune, he has seen m.any and
downs (of ei. in life), han har pröfvat på
lyckans växlingar, han har upplefvat
många skiftande öden (... åtskilligt
[både ondt och godt] här i världen), han
har haft blandad lycka, både tur och
otur; there are many and downs in
theatrical life, äfv. (när man är) vid
teatern går det ibland uppföre, ibland
ner-före; gold-seeking is a life of nus and
doivns, guldgräfvarlifvet är rikt på (tvära)
skiften af tur och otur; ~ and down, (vn.)
si. höja sig och sänka sig, stiga och
sjunka; (and) she *uS and says P, (och) (då
rusade) hon opp och sad’ ...; ~ with (va.),
taga etc. upp; sjö. lägga upp rodret (jfr heim,
ex.); he, raping ivith a specimen, shows it
to ..., han tar upp ett prof och visar det
för; nu sticks, si. packa in och ge sig i
väg; (Anm. 1. Sms. af up, se nedan ss.
uppslagsord i alfabetisk ordning.’) (Anm. 2.
Sällsyntare el. föråldrade sms., särsk. sms.
verb, upptagas ej, da betydelsen är densamma sora
af det senare ordet åtföljdt af up, ss. t. ex.
up-climb, dets. som climb up).
upas, u’pas, s. bot. npasträd, ostindiskt
pil-giftträd (Antiaris toxicaria; äfv. ~-tree).
upbear, üipbà’r, va. (böjning, jfr bear, bära)
upplyfta, häfva upp, höja; uppbära,
stödja; hålla rakt uppe.
Upbraid, upbra’d, va. förebrå (a person, for
el. with, för ngt : förevita ngn ngt); Sällan utan
följ. prepositionsuttr. gifva ngn förebråelser,
banna, tadla; vn. † yttra (utfara i)
förebråelser; s. † se ouing; nu one’s self
bitterly for ..., göra sig bittra
själfförebrå-elser för ... ~er, -ur, s. en som förebrår
etc. tving, -ing, prt.; s. förebrående;
förebråelse^’), tadel, singly, -lngli, ad. med
(under) förebråelser, på ett förebrående
sätt.
upbreak, Äpbrà’k, vn. † bryta upp;
frambryta; s. (-’-) se upburst.
upburst, up’berst, s. utbrott (t. ex. of lava).
upby(e), up’bi, ad. skoti. ett stycke längre
fram.
Upcast, up’kast, a. uppkastad, kastad (upp)
(t. ex. i båiispei); upplyftad, uppåt riktad
(eye); s. kast (uppåt) (t. ex. i båiispei), slag
i kägelspel; förebråelse; Skoti.
kullstjälp-ning äfv. ss. tillstånd; geol. se UptlirOW; gruf.
ventilationsschakt hvari oren luft afgår uppåt
(äfv. —’-pit, ~-shaft).
up-country, up’kuntrl, a. tillhörande,
utmärkande det inre af landet, inlands-,
upgrowth, üp’gr6th, s. uppväxt, utveckling,
uphand, fip’hand, a. förd med högt lyftad
hand, )}C utom i sms.: ~-sledge, s. slägga.
Upheaval, uphe’val, s. häfning, upplyftning;
lyftning allm. bild.; geol. jordytans (skorpans)
höjning, upheave, -hè’v, va. häfva, lyfta
Upp’ 2 i
Upheld, upheld’, imp. o. pp. af uphold.
upher, u’fur, S. byg. etc. Stolpe, spira i
murarställning.
uphill, up’hil, a. stigande, gående
(»bärande») uppåt (road, väg); bild. besvärlig,
motig, mödosam, svår (task, work); ad.
uppför backe(n), uppför, uppåt; motigt,
»så att det tar emot»; s. (uppförs-)backe;
it was nu ali the way, det bar uppför hela
vägen; to write skrifva sneda rader så
att dec bär uppför i backar.
uphold, åphë’ld, va. (imp. o .pp. -held,-held’)
(i aiim. jfr hold up) hålla upp (lyftas) (i
höjden, i vädret); hålla uppe (hindra från
att sjunka el. falla), Uppbära, Stödja (stötta
u n der); biid. uppehålla, upprätthålla, hål la
vid makt, underhålla ting, maskin etc. (%
person); hålla vid lif bild., fortfara med;
stödja biid., försvara, häfda (t. ex. one’s
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, k: fast, è: mete, i: met, è: her, 1: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
