Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - uphold ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upward
>(C Mindre brukligt. 1609 † Föråldradt.
urinometer
authority, jfr vid. ex.); äfv. upphöja; prisa;
— the day, uppehålla striden, fortsätta
slaget, hålla stånd; — the opposition,
fortsätta motståndet; J am, here to — the
doom pronounced against her to he false
%, jag är här för att mot hvar man
förfäkta det påstående att domen öfver
henne är orättvis, —er, -år, s. stöd biid.,
uppehållare; försvarare, se † undertaker;
se † vid. upholster, —ing,-ing, prt.; s.
uppehållande; stödjande, försvarande;
underhållande.
Upholster, åphè’lstur, va. tapetsera, stoppa
och montera möbler; s. † mäklare,
auktionskommissarie; se vid. följ. S. -er, -år, S.
tapetserare o. möbelhandlare. — ery, -uri,
s. tapetseraryrke; tapetserararbete äfv.
konkret: möbler o. d., i aiim.
inredning(sper-sedlar) för boningsrum; a. (i vissa
sammanställningar, jfr ned. ex.) skenbar; mere — F,
bara skenfager yta, tom grannlåt; in the
— way F, för sken skull.
uphroe, u’vr6, S. sjö. ka:n för soltält.
upland, up’land, s. »uppland», högländ trakt,
lägre högland (ej egentl, bärgstrakt),
teiTaSS-land; äfv. (lägre) bärgsplatå; aflägsnare
(mindre befolkad) landsbygd (jfr inland); hand.
bomullssort från högländare trakter i
Amerika; O. »Upplands-», höglands- (jfr S.),
belägen i höglandet, högt (högre)
belägen; högländt; landtlig äfv. bild. (okonstlad,
ohyfsad) )|<; in — regions, i högre belägna
trakter (: in the — s). -er -ur, s.
högländare, bärgsbo. —ish †, - -’isj, o.
högländt, jfr ofvan a.; bild. landtlig, bondaktig,
rå, simpel.
uplift, uplift’, va. upplyfta, häfva, höja upp ;
räcka upp handen; a. † upplyftad, -räckt
(: —ed, -èd); s. (-’-) geoi. upplyftning,
»resning, höjning, häfning af bärglager.
upline, &p’lln, järnv. hufvudspår, -linie
förande till ändstationen (i hufvudstaden).
Upmost †, ftp’most, s. högst (se uppermost).
upon, upon’, prep, uppå; på (eg. blott en
förstärkt form af Ön, jfr d. o. i alla bet.); vid (o.
med anledning af tillfälle) (el. uttryckande läge
vid en flod, jfr under situated o. ex. under on)
el. i bedyranden (äfv. på, jfr honour, SOul, ex.);
öfver i flere bet. (t. ex. they are — US, jfr ex.
under down); efter (t. ex. närmare undersökning,
jfr ock ned. ex.); om; i; af; he passed street
— street, ... gata på (efter) gata;
thousands — thousands, tusen och åter
tusenden; se vid. ex. under OUt, this o. which;
i allm. — före subst. o. efter verb, adj. o. subst.,
se vid. dessa ord!
Upper, up’tir, a. (komp. af up) öfre (särsk. i
geografiska namn, t. ex. [C^j’V/ Canada, jfr vid.
ned.), äfv. Öfversta, Öfver- (&fv. bild., jfr ex. o.
sms.); högre eg. o. bild. i rang, ställning; S. si.
se —-leather; — Benjamin, — Benjy, si.
öfverrock; the — Rhine, öfre Rhen (Rhens
öfre lopp); an — room, ett rum i öfre
våningen; — side, öfre sida; the — story,
öfvervåningen; si. : »hjärnkontoret»,
hufvudet; öfversta våningen; he is zorong
in his — story, si. han är »inte riktig i
hjärnkontoret» (hufvudet): — teeth, öfre
tandrad; — works, sjö. öfverskepp, fartygs
Öfverbyggnad öfver bärghultet; se vid. ex. under
vederbörande subst., särsk. se under class, hand,
house, ten. —-COat, s. öfverrock. —-CrUSt,
s. öfverskorpa, öfre skorpan (t. ex. på en
pudding); Am. si. de högre klasserna,
aristokratien, gräddan af samhället.
—-Current, S. öfverström (öfre strömning ofvan en
lägre i annan riktning i ett sund etc., äfv. bild., el.
ström i vattenytan). —-deck, S. sjö. Öfre däck;
på örlogsfartyg öfversta batteridäck, på tre-,
däckare mellandäck, —-die, S. tekn. smed.
öfversänke, (öfver)stämpel, -stamp. —
-hand, s. öfverhand, öfvertag, jfr ex. under
hand, —-leather, 5. skom. öfverläder,
of-vanläder. — mOSt, a. (superi. tin upper)
öfverst; högst; främst, förnämst; (ap.)
ofvanpå alt annat; to he —, hafva
öfverhand (öfvertaget), vara den segrande ei.
herskande; ivhat is — in his mind, det
(den föreställning, tanke) som
beher-skar hans sinne; he blurts out all that
comes — (to his tongue), han pratar alltid
[om] det som för tillfället faller honom in
(kommer hnm på tungan) (jfr äfv. ex. under
say); money was always — in these
gentlemen’s thoughts, pengar var det (mål) som
dessa herrar först och sist hade i
tankarna. —-nurse, s. »bonne», tjänarinna
som har högsta öfverinseende öfver
barnen i ett rikt hus. —-part, s. öfverdel,
of-vandel; krona på ädelsten; Öfverställ i
masugn. —- sails, s. pl. sjö. öfversegel.
—»servant, s. tjänarinna som är »förstyre» för
de öfriga. —-Stone, s. tekn. öfversten, löpare
i kvarn, —-ten, S. F se ex. under ten.
—teO-dom, -tëndum, s. si. se föreg. o. —-crwsZ. —
-wall, 5. gruf. hängande (taket)- —-world,
s. luftkretsen; himmelen; denna värld
(i mots, till lower world o. underworld).
uppish, up’isj, a. F stolt, högmodig; »(upp-)
nosig», högfärdig, stlirsk (anspråksfull,
in-biisk); drucken †. —neSS, -nes, s. stolthet,
högfärd, sturskhet etc.
upraise, upra’z, is. poet. f. raise (up).
uprear, upre’r, is. poet. f. rear (up).
upright, åpVit (–’), a. upprätt(stående),
lodrät, stående på ända (ei. kant), tekn.
vertikal (med största dimension i lodled, t. ex.
ångmaskin), stående axel etc.; rak särsk. om
i: note, è: do, è: nor, t: not, i: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
