Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - whisper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
whispetf
r Talspr&k. 1694 P Lågt språk.
white
(språkv, klanglöst, utan ton : utan stämbandens
spänning); säga i hemlighet; hviska till, arv.
sufflera ngn; hviska i (one’s ear) >j<; i
hemlighet ingifva ngn †; s. hviskning; rykte;
kny, knyst, insinuation, vink,jfr ex.; he who
ojs, lies, den som hviskar han ljuger; ~
abroad, utsprida; it was o>ed (about) that,
o,s were about that, det hviskades man
och man emellan, det glunkades, rykten
gingo om att ...; it was darkly o»ed that
..., ett dunkelt rykte gick om att...;
they o,ed (to) each other, de hviskade till
hvarann, de förde ett samtal i hviskande
ton; that no oj of the transaction might
reach ..., ... ingen minsta antydan, icke
en »halfdragen anda» ...; never had they
breathed a oj against ..., aldrig hade de
låtit höra det minsta knyst mot...; to give
... the oj. si. ge ngn en liten vink; (he
informed me) in a oj, in ojs, i en hviskning,
i hviskande ton, hviskande; se pig ex.
~ed, -d, pp.; a. afv. hviskande. <vei*, -År,
s. hviskare, en som hviskar; skvallrare,
skvallersyster; örontasslare; bakdantare
(-terska); rapportör, trappspringare, ngns
spion }J<. -ing, prt.; s. hviskning,
hviskande, ^ing-gallery, ~ing-dome, 5.
(eiiiptiskt) ekogalleri, -hvalf, akustiskt
hvalf, singly, -lngli, ad. hviskande, i
hviskande ton, med liviskning(ar).
oj-ously -åsli, ad. se föreg. ad.
whist, hwist, interj. st! tyst! a. % (is. ss. ap.)
tyst (icke talande); s. vist-spel (: game of
oj); vn. vara tyst, tiga (stilla); va. %
tysta; long oj, 10 poängs vist; short oj,
5 poängs vist; to play oj, spela vist.
whistle, hwis’1, vn. hvissla i alla bet. äfv. om
kulor etc., (om vinden) hvina; pipa om fåglar el.:
blåsa pipa; va. hvissla ei. blåsa på pipa en
melodi etc.; kalla gnm hvissling (back, up
etc.); hvissla till (signalera till gum hvissling);
S. hvissling; pip, gäll ton hos en fågel;
hvin(ande); hvisselpipa ss. jägares, militärers
etc. signalinstrumuut el. : enkel, liten flöjt;
ånghvissla; si. strupe, jfr wet, ex.; don’t oj
before you are out of the woods, ordspr. man
skall inte ropa hej, förrän man är öfver
bäcken, prisa ej dagen före aftonen; -v,
for, hvissla på ei. efter; hvissla för att
få (t. ex. ~ for a wind in a calm); si. få
länge vänta på, få »se sig om efter»
(t. ex. one’s money, ... att få igen sina
pengar), få »sukta efter», få »dra
vef-ven»; ~ off †, skicka bort ifrån sig,
utsända (eg. en falk); fördrifva med
hvissling (t. ex. care); to go oj †, dra åt
fanders; as clean as a oj, 8i. (jfr »klar som en
flöjt») klart, nätt, behändigt, raskt, jfr
clean, ad.; to give a oj, låta höra en hviss-
ling, hvissla; at one’s oj, (färdig) på ngns
vink; to pay too dear for one’s ordspr.
(eg. med syfte på en anekdot af B. Franklin)
betala för mycket (för ett nöje, för en
nyck); to dance to one’s dansa efter
ngns pipa; to cail ... ivith a oj, hvissla
på ngn; worth the oj F, värd att (eg. kallas
på) beaktas, beaktansvärd, värd något. ~
-fish, zool. tretömmad skärlånga (en
tonfisk, Motella tricirrhata). -ur, s.
hviss-lare; pipare, äfv. zool. (ljung)pipare etc., jfr
plover, o. veter. jfr roarer; Plönkrögare;
zool. ett slags amerikanskt murmeldjur
(Al’C-tomys pruinosa).
whistling, hwis’ling, prt. af föreg, v.; a., s.
hvisslande, hvinande, pipande. ~-billy,
s. si. ånghäst, lokomotiv. ~-shop, s. P
bränvinskrog, is. lönkrog. ~-SWan, s.
zool. sångsvan (Cygnus musicus).
whit, hwit, s. liten bit, smula, grand; every
o», »(i) hvarenda bit», alldeles,
fullkomligt (t. ex. ... as good), totalt; (oj brukas is.
i negat. uttr. ss..-) not a oj, inte ett grand
(»dyft», »kvitt»; t. ex. he is not a oj better).
white, hwit, a. hvit; blank särsk. boktr., jfr
ned.; blek (as a sheet, som ett lärft;
with fear); blekt lärft o. d.; hand. äfv. orökt,
jfr sms.; otjäradt tåg, jfr sms.; hvitt, grå
-nadt (hair); hvit(nad) i hufvudet,
hvit-hårig, gråhårig (with age); bild. (jfr ~ as
snow, hvit som snö wid.) ren, fläckfri,
oskyldig äfv.: oskadlig, jfr ex.; skenfager
(2üorc?s)†; lycklig, lyckosam (day, dag;
latinism); s. hvitt, hvithet; hvit färg (äfv.
konkret, jfr French o. Spanish, ex.); en hvit
(människa af den hvita rasen) ; ägghvita, äfv.
fröhvita; hvitöga (the oj of the eye);
hvita pricken i en skottatia )|<; boktr,
blank-kolumn, blank (otryckt) sida (: ~ 27a.(Je)i
hand. granvirke (: ~ deal, ~ fr); zool.
hvit-vinge (fjuriissiägte: Pieris);^/. hvita färger,
alt det hvita i ett landskap etc.; hand. hvita
(varu)sorter, hvit vara kollekt., ss. flormjöl,
finaste hvitaste hvetemjöl; hvitt kläde;
hvita (blekta) linne- ei. bomullstyger;
(hvita kläder †, numera särsk.) hvit
sports-mans-(bållkastares, roddares)drägt; med.
F se leucorrhæa; va. o. vn. † se oju; oj
and weary, blek och trött, medtagen;
oj alkali, se oj-ash (1.); ~ bread, särsk.
hvetebröd; ~ feather (jfr d. o.), bild.
feghet; ~ fib, oj lie, liten osanning
(afsigtlig tvetydighet ei. d.) ei. nödlögn; ~ hair,
äfv. stickelhår (... among dark); oj
horses, äfv. hvitvågor på sjön, »hvita gäss»,
skummande vågkammar; liver, biid.
fruktan, feghet, harhjärta; oj money,
silfvermynt, silfverslnntar; /n/ rage,
raseri på kokpunkten (jfr ~ heat under d. o.);
hi fate, ki far, a: fall, a: fat, ki fast, è: mete, è: met, èi her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
