Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - work ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
with
% Mindre brukligt. 1733 † Föråldradt.
withdraw
up) förarbeta (material tiii ngt, t. ex. steel
into knives), bearbeta (t. ex. an old story
into a book : behandla en gammal saga i
en bok, skrifva en bok »bygd på» en gammal
saga); äfv. behandla (ss. författare, jfr näst
ofvan); förbruka, använda (materials); särsk.
uppvirka tråd; bättre el. vidlyftigare utarbeta
(t. ex. an article, a story; the reckoning,
jfr enkla <x/); Omarbeta, förbättra (t. ex.
andras arbeten); blanda (till); farm. malaxera,
uppmjuka, knåda; instudera (a subject);
bringa (t. ex. hafvet; äfv. bild. person, sinnet) i
häftig rörelse; uppröra, upphetsa (äfv,
passions to rage); ansätta, »exercera
(med)», »köra med», plåga med hårdt o.
onödigt arbete (särsk. sjö. ... the crew :
»sjömanna» med manskapet); slita utngn(s
krafter), arbeta ut)J<; — one’s self upK se
ofvan — one’s self into a temper; — upon,
verka på, utöfva stor verkan (starkt
inflytande) på ngns sinne etc., Uppröra
känslorna, äfv. »gripa» ngn; bearbeta ngn,
inverka på, ansätta; the door —ed upon
its pivot, dörren svängde sig på sin
hake; education when it —s upon a noble
mind, när uppfostran får utöfva
inflytande på ett ädelt sinne; — with an
instrument, (be)arbeta med ett verktyg ; — with
the chisel, mejsla, släthugga med mejsel;
se vid. ex. under Wrought. (Anm. — i sms. vanl.
: arbets-; sms. som här saknas må äfv. sökas
på liknande under ojing.) — -bag, S.
arbets-väska (väska, påse för verktyg), is.
fruntimmers sypåse, retikyl o. d. ~-basket,
s. arbetskorg (jfr föreg, sms.), sykorg. —
-beam, s. väf. tygbom. —-bench, s.
verkbänk, -bord, arbetsbord i verkstad. —
•bOX, s. arbetslåda, verktygslåda;
syskrin. —-fellOW, s. († is. bibi.)
arbetskamrat, medarbetare. —-folk(S) )(<, s. pl.
arbetsfolk. chouse, s. verkstad, fabrik †;
arbetshus, försörjningsinrättning,
»fattiggård», fattighus (jfr under union); —
infirmary, kommuns fattigsjukhus. —-leatl,
s. bärg. verkbly. —-man, s. (pl. —men)
arbetare, särsk. i handtverk : yrkesarbetare,
handtverkare; skicklig arbetare i aiim.;
bad (good) —, dålig (skicklig, dugtig)
arbetare; the — is known by his work, verket
prisar mästaren. —man-book, s.
afräk-ningsbok vid fabrikeretc. —manlike,a.
skickligt arbetad ei. (äfv. »mästerligt») utförd;
ad. % se —manly. —manly a. se föreg, a.;
ad. skickligt. —manship,(-mansjip), s.
arbete (med afs. på använd skicklighet); äfv. konkret
(skickligt utfördt) verk; (godt) utförande
af ett arbete; arbetsskicklighet; a piece of
excellent —, ett (industrialster som är)
prof på ett utmärkt arbete, —master
S. mästare i allm. bet. (utförare af ett stort,
vackert arbete); skicklig arbetare, —men, s.
pl. (af —maw) äfv. arbetsfolk; the —’s
movement, arbetarerörelsen. —mistressf, s.
mästarinna, jfr—master. —-paper, s.
skriftlig examensuppgift. — room, s. arbetsrum
i en fabrik el. verkstad, verkstad. —Shop, 5.
verkstad (äfv.-shus, t. ex. en mekanisk
verkstad). —-table, s. is. fruntimmers arbetsbord,
sybord. —-weather-dayS, s. pl. sjö.
liggdagar för lossning och lastning.
*v-W0-man, s. arbeterska i aiim.; (äfv. fjfr —maw,
senare bet. jämte det första ex.l kvinna i allm. med
afseende på hennes arbetsduglighet, t. ex. she is a
good —, hon är duglig i sitt arbete [sagdt
t. ex. om ett handelsbiträde]) ; sömmerska.
—-able, -abl, a. som kan bearbetas ei.
förarbetas, bearbetlig; som lönar sig att
bearbeta (respektive bryta etc., t. ex. malm,
grufva); arbetsduglig (äfv. i aiim.), brukbar
(t. ex. condition), arbetsför (t. ex. age); —
lead, bärg. verkbly; — rates, priser
möjliga att arbeta för. —-a-day, s. †
arbetsdag; a. tillhörande (utmärkande)
arbetsdagen ei. arbetet; praktisk, äfv. prosaisk,
—ed, -t, pp. arbetad, bearbetad (etc., jfr
work va.); åstadkommen; hållen till ei. i
arbete; a. i sms. äfv. arbetande, ansträngd
(t. ex. hard-n»: betungad af arbete); to
be — by hand, gå med handkraft; the
factory (the mine) is not —, fabriken
(grufvan) är nedlagd; the scandal may
be — up into something, den
skvallerhistorien torde vara ngt att göra af (i skrift);
wood easily —, trä som är lätt att arbeta i.
—er, -ur, s. arbetare i aiim. bet. (äfv. in
wood : träarbetare ; in silver :
silfverarbe-tare), äfv. zool. (: arbetsbi, arbetsmyra o. d.);
ngn ei. ngt som utför (of, ngt); äfv.
upphofsman, orsak; tekn. halftygholländare;
spinn, »arbetare» (arbetsvals); to be a —
of..., (dets. som work, va.) orsaka etc., vålla,
—ing, -mg, prt.; a. arbetande (särsk. med
kropps-, yrkesarbete); verksam, arbetsam; i
verksamhet i allm., äfv. (om fabrik[srörelsel, om
verksamhet) i gång, jfr ex. ; i sms.
arbets-(jfr ned.); s. arbetande i vidstr. bet., arbete;
sätt att arbeta; skötsel, drift; rörelse,
gång (särsk. bärg. of a blast-furnace);
bearbetande; gruf. brytning, äfv.
brytningsmetod; pl. gruf. grufbrott, -skärpningar i
vidstr. bet., grufarbeten, äfv. ss. spår af sådana:
iösbrutet (grå)bärg, stenvarp (jfr old,
ex.); jäsning; trafik etc. (jfr work, vn. o.
va.); to be —, (hålla på att) arbeta (at,
på : hålla på med) ; vara i rörelse, i gång
(om maskin, äfv. om företag i allm.) ; not to be —,
äfv. Stå (om verk), jfr ex. under — ed; the —
classes, arbetsklassen; in a — condition,
t>: note, è: do, èi nor, 6: not, i: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
