Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drs. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drs.
— 209 -
dry-salt
Dp«. [do’ktəz] förkortn. ay Doctors.
drub [drAb] tr prygla, banka, piska [it ought
to be robed out of you]; a sound <ebing ett
ordentligt kok stryk,
drudge [drAdj] I. s arbets|träl, -slav. II. itr
utföra tungt (otrevligt, mekaniskt) arbete,
arbeta som en slav, slava, [släpa och.] träla,
slita; drudgingly med möda, slitsamt, ~ry
[-əri] s knåp-, släp-, slav|göra,slit, rutinarbete
is. arbete som görea nödtvunget el. kräver stor uthållighet
[nine tenths of life is ~].
drug [drAg] I. s 1. drog, apoteksvara; sömn-,
bedövningsmedel, gift; pi. res narkotika; the
re habit vanan att använda narkotika. 2.
svårsåld (osäljbar) vara, ’bodliggare’ [vani. a
re in the market], II. tr 1. blanda med gift
ei. narkotiskt medel [~ the wine3, tillsätta
dryck ngt giftigt, förgifta. 2. ge ngn gift
(sömnmedel, narkotiskt medel), bedöva; he has
been reged han har fått ngt giftigt ei. narkotiskt
i sig. 3. äckla. III. itr använda (ta)
narkotika. ~-addict [-ədivkt] 5 en som är hemfallen
åt narkotika, morflnist &c. ~-clerk [-klcuk] s
Am. farmaceut, »v-fiend [-fLnd] s »e dope-fiend.
drugget [drA’git] S drogett, grovt ylletyg använt som
matta, mattskyddare, bordsöverdrag,
drugjjgist [drA’g|ist] s 1. droghandlare. 2. isht Am.
apotekare; chemist and <e på skylt apotek, -gy
[-i] a drog-; narkotisk, -store [-sto:] s Am.
apotek och kemikaliehandel äv. med forfriskningar.
Druid [dru(:)’id] s druid, keltisk präst ei. lärd.
roBSS [-is] s keltisk prästinna. *v/fc[al°]
[–ik, -(ə)l] a druidisk, druid-. <x/lsm [-izm]
8 druidism druidernas kult.
1. drum [drAm] I. s 1. trumma [beat the re];
big re stor-, basjtrumma; with res beating and
colours flying med flygande fanor och
klingande spel, under trummornas dån och
fanornas spel. 2. X trumslagare. 3. trnm|ljud,
-läte, -virvel. 4. [ngt som liknar en]
trumma; vals, cylinder; cylinderkärl. 6. örats
trum-håla. 6. kvälls-, te|bjudning. II. itr 1.
trumma; biidi. dunka, bulta, banka; låta som en
trumma, surra; a riming noise in the ears
öronsusning. 2. isht Am. värva kunder &c; jfr
remer. III. tr 1. trumma melodi; trumma med
fingrarna; dunka på ngt. 2. värva; ~ up
trumma ihop, samla, värva. 3. ~ out utstöta
offentligt ur regemente &o ss. straff. 4. genom ständigt
upprepande driva, tröska [~ it into him; he was
reined into apathy],
2. drum [drAm] s geoi. bergås, åsmorän.
Drumclog [drAmklo’g äv. - -] npr.
drumllfire [drA’m|faiə] s X trumeld. -head [-hed]
8 1. trumskinn; ~ court-martial krigsrätt i
fält, ståndrätt. 2. örats trumhinna. 3. »t*
gångspelshuvud,
drumlin [drA’mlin] se 2. drum.
drumll-major [drA/m|[m]eivd3ə]s
regementstrum-slagare. -mer [-ə] s 1. trumslagare. 2. Am.
handelsresande, provryttare.
Drummond [drA’mənd] npr; re light drum-
mondskt kalkljus.
drumil-roll [drA’m|roul] s trumvirvel, -stick
[-stik] s 1. trumpinne. 2. ben av stekt fågel,
drunk [drAgk] I. pp. av drink, se d. o. II. pred.
a drucken, berusad av. biidi., full, onykter [~
and disorderly; re as a flddler (Zorc?)]; dead
re plakat; get ~ bli berusad. III. s S 1.
dryckeslag; rus, fylla. 2. fyllerifall hos polisen;
en berusad, fyllerist, ~ard [-əd] s drinkare,
~en [-(ə)n] a° vani. attr. 1. drucken, full [a ~
sailor]; redlös. 2. supig, försupen. 3.
framkallad av (skeende under) ruset [brawl]; rusig
[sleep]; in are flt i fyllan och villan, ^enness
[-ənis] s 1. fylla, rue; rusighet; conviction for
re fylleriförseelse. 2. dryckenskap, fylleri,
drupe [dru:p] s bot. stenfrukt.
Drury [dru’ari] npr [~ Lane Theatre].
druse [dru:z] s geoi. drus; drushål.
Drusllilla [dru(:)si/lə], -us [dru/səs] nprr,
dry [drai] I. a° 1. torr i ol. bet.: icke flytande, fuktig
ei.under vatten; uttorkad; aid. torkad frukt &o; run
re om brunn, djur <fco torka ut, sina, bli utsinad;
•vy cough torrhosta; ~ goods torra varor; av. isht
Am. manufakturvaror, korta varor; ~
measure mått för torra varor; ~ pile torrstapel;
/v/ wine torrt vin ioke sött. 2. ~ bread bara
brödet ntan smör ei. påiagg; ~ lodging
rumsinackordering utan mat-, ~ money rena
kontanter. 3. torr[lagd] utan rusdryoksförsäljning [a
country goes 4. F torr i halsen, törstig;
som man blir törstig av [if’s ~ work]. 5.
tråkig, Ointressant [subject], 6. utan känsla el.
hjärtlighet stel, kall, sträv, hård [answer], 7. utan
utsmyckning torr, ren, enkel, naken [facts,
statistics, thanks]. 8. torr[rolig] [humour, joke].
II. s torka. III. tr 1. torka. 2. uttorka,
tömma. 3. ~ up torka upp (bort); uttorka [isht i
pass.]; be dried up with thirst försmäkta av
törst. IV. itr [fÖr]torka[s], bli torr; hang [«j>]
to re hänga på tork; ~ up sina (torka) ut; S
hålla mun, tiga [isht i imper.]; sluta med ngt.
dryad [drai’əd] s dryad, skogsnymf.
dryllasdust [drai’əzdASt] I. Dre s torr
kammarlärd isht historiker. II. a genom|torr, -tr&kig.
- -bob [-bob] se bob I. 6.
Dryburgh [drai’b(ə)rə] npr.
dry-cure [drai’kjua] tr torrsalta kött &c.
Dryden [draidn] npr.
dryil-dock [drai’|dok, - -] s o. tr [lägga i]
torrdocka. -ing [-ig] I. * tork|ande, -ning 4c, se
dry III. o. I V.; re room torkrum. II. a
[förtorkande. -ness [-nis] s 1. torka; torrhet. 2.
biidi. tråkighet; strävhet, stelhet, kyla;
nakenhet. - -nurse [-nə:s] I. s 1. barnsköterska (jfr
wet-nurse). 2. en som instruerar en oerfaren
överordnad, isht officer ’barnpiga’. II. tr uppföda barn
med flaska. - -point [-point] s torr-, kall|nål
för gravering utan syra på koppar. * -l*0t [-ro’t, - -]
8 torröta; bildl. om undergrävande moraliskt el. socialt
förfall; ~ [^fungus] hussvamp. - -salt [-so:lt]
re hela uppslagsordet ° adverb regelbundet ^ sällsynt X militärterm »i* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
14—W6178. Kärre m. fl., Eng.-svensk ordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
