Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - generalissimo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
generalissimo
- 322 -
gent
-Gu generalmajor &c; ~ officer
generalsperson,* G** staff generalstab. II. s 1. åid.
[den stora] allmänbeten [caviare to the ~].
2. % pi. ous allmänna.begrepp (principer &c).
3. kyrk. ordensgeneral. 4. X general ss.
titel liven om lieutenant-r>u och major5.
härförare, fältherre £good, bad, no ~]. 6. F
ensamjungfru, ^issimo [d3evn(ə)rəli/simo(u)]
S generalissimus överste befälhavare för armé och
flotta el. för allierades arméer. ~it’y [djenəræ^iti]
s 1. allmängiltighet, det generella [of (i) a
principle2. allmänhet, obestämdhet [of
a statement]. 3. mest i pi. allmän sats
(princip &c) [confine o. s. to -ies]. 4. huvudmassa,
största del koll. el. följt av tlertalsbegrepp [the ~ of
mankind/v,ization [d3e’n(ə)rəlaizei/Jn] s
generalisering; allmän slutsats; allmän sats.
~ize [dje/n(ə)rəlaiz] I. tr 1. göra allmän,
popularisera [the interest in a th.]. 2.
förallmänliga, generalisera, ge generell karaktär
(giltighet, formulering) åt; draga allmänna
slutsatser av fakta. 3. sluta Sig till ngt
allmängiltigt från enskildheter. 4. mål. återge de stora
dragen el. det väsentliga [i] ngt, av. itr. 5. göra
vag, dämpa de individuella särdragen i (hos)
ngt, dämpa ned, sudda ut. II. itr 1.
generalisera. 2. uttrycka sig obestämt (i allmänna
ordalag), ~ly [-i] adv i nllmänhet, på det
hela taget, för det mesta; ~ speaking i
allmänhet [talat], på det hela taget, ^ship
[-Jip] s 1. generalsjpost, -värdighet;
överbefäl. 2. fältherretalang. 3. biidi. skicklig
ledning, skicklighet, fiffighet, diplomati,
generatlle [dge’nareilt] tr framjbringa, -kalla,
skapa, alstra heat, power, disease,
feeling, result]; åstadkomma; -ing station
kraftstation. -ion [- - -Jn] s 1. avlande,
fortplantning: spontaneous (equivocal) ~ bioi. ur-,
självjalstring. 2. alstring, frambringande,
skapande, åstadkommande; framställning av
gas, elektricitet &c; ~ expenses
framställnings-kostnader. 3. generation, släktled; mansålder;
the rising ^ det uppväxande släktet, -ive
[–-tiv, av. -ətiv]a 1.fortplantnings-[faculty,
power, organ]. 2. skapande, frambringande,
produktiv; fruktbar, -or [–-tə] s 1. alstrare.
2. tekn. generator maskin som frambringar ånga,
elektricitet &c.
generic [dgine’rik, »v. d3ə-, dje-] a (~aliy adv)
släkt- i motsats tin art- [characters, name];
allmän^ omfattande] [to use a term ~ally (med
avseende på hela släktet)],
generllosity [dgenaro’siti] s 1. högsinthet,
ädelmod. 2. frikostighet, givmildhet, -ous [-[dge’-n(ə)rəs]-] {+[dge’-
n(ə)rəs]+} a° 1. ädel[modig], hög-, storlsint. 2.
frikostig, givmild, generös; ~ dimensions
frikostigt (väl) tilltagna dimensioner. 3.
riklig; rik jord, diet, färg. 4. om dryck, isht vin eldig,
stark.
genesis [d3ernisis] s uppkomst; l:sta
Mose bok.
genet [dje’nit] s zooi. 1. genett, ginstkatt. 2.
genettpäls.
genetic [d^ine’tik] a genetisk, uppkomst-,
~ally [-əli] adv ur uppkomstsynpunkt. ~S
f-s] s pl dei av utvecklingslära[n], [studiet
av] den naturliga utvecklingen; [-ärftlighetsforskningen],-] {+ärftlighets-
forskningen],+}
geneva [dgini/və, äv. djə-] s genever enbärs-
briinnvin.
Genevlla [d^ini/və, av. dgə-] npr Genève; ofta
använt för the League of Nations Nationernas
förbund [go to ~ about a matter]; the »v
Convention genèvekonventionen av år 1864; the
~ Cross Röda korset; <x/ gown
presbyteriansk (kalvin-)prästrock. -an [-n], -ese [-[d^e-nəvi/z]-] {+[d^e-
nəvi/z]+} I. a genève-. II. s 1. genèvebo. 2.
•an av. kalvinist.
Genevieve [djenəvi/v hos Coleridge, 3enviei’v
helgonet] npr Genoveva.
1. genial [t^inai’al] a anat. hörande till hakan,
hak-.
2. genial [dji/njəl] a° 1. om klimat &c: som
beford-rar växtlighet mild, blid, gynnsam;
[uppgivande [the logs blazed with a ~ roar],
uppfriskande; heat behaglig (livgivande, välgörande)
värme; ~ weather växtväder. 2. [glad och]
vänlig, gemytlig, fryntlig, trevlig,
sympatisk, hjärtlig [a cheerful and ~ disposition];
~ days glada (lyckliga) dagar; a ~ smile ett
vänligt (sympatiskt) leende. 3. * genialisk.
4. t bröllops- [bed]; fortplantnings- [-[instinct].-] {+[in-
stinct].+} ~ity [dgknice’liti] s 1. blidhet,
mildhet. 2. hjärtlighet, gemytlighet, vänlighet,
glättighet.
genije [dgi/ni] (Pi. regcib. ei. vani. -i [-ai]) s genie,
ande i arabiska sagor.
génista [djini^stə] s bot. ginst.
genital [dje’nitl] a fortplantnings-. [-z] s
pl könsorgan,
genitivllal ^e’nitai’vl] a gram. genitiv-, -e
[dje’nitiv, av. -n(ə)t-] s gram. genitiv,
genijus ^i/njəs] s 1. nu end. sing, skyddsande;
evil ~ ngns onda ande. 2. med pi. -i [dji/niai]
ande, genie, väsen. 3. orts, tids, språks &a ande,
väsen[de], kynne. 4. naturlig läggning, speciell
begåvning åt visst håu [find out in which way
o.’s children’s ~ may lie]. 5. a) snille: a man
of ~ ett snille (geni); b) med pi. -es [-iz] ett
snille, geni.
Gennesaret[h] [gine’zarijt, -þ, av. gen-, gən-] npr.
Genolla [d3e’no(u)ə] npr Genua, -ese
[dje-no(u)i-/z, av. - - -] I. a genuesisk. II. s (pi. lika)
genues[are].
genre [3a:(g)r, av. 3o:(g)r, 3a-.gr, 3o(:)qr] s
genre: a) slag [works of this ~JJ; stil; 6) [äv.
rsu-painting] genremålning vardagslivsscener,
gent [d3ent] s 1. P ’gentleman*, herre; hand.
pyjamas àc herrpyjamas &c; ~s’
ready–made clothes herrkonfektion,
konfektionskläder. 2. skämts. S. k. gentleman person som vill
gälla för ’gentleman’, ’halvherre’.
f\i -whole title-word 0 adverb regular ^ rare X military »i1 marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
