Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grower ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grower
— 349 —
guard
bringa. 3. låta växa, anlägga [a beard]. 4.
pass. be [over] vara beväxt [with med];
be up with vara över- (igen)växt med.
/ver [gro(u)’ə] j l.om växt en som växer på visst
sätt fa fast ~]. 2. odlare, producent,
growl [graul] I. itr 1. om djur morra, bramma [at
mot, åt]; om åska mullra. 2. knota, knorra. II.
tr frambrumma, mo’rra till svar &c [äv. ~ out].
III. s morrande &c, argt ei. missnöjt mummel,
~er [-ə]s 1. en som morrar &c, knotare, knarr,
brumbjörn. 2. F fyrhjulig droska. 3. litet
isberg. 4. Am. S öljkanna, -krus. <v/ery [-əri] s
1. brummande. 2. ngns eget rum, kula.
grown [groun] (pp. av grow) as. a isht 1. fullvuxen,
vuxen adj. o. subst.; the rv-ups [- -]; two
2. grodd [wheat].
growth [grouþ] s 1. växt; tillväxt, stigande,
förkovran, utveckling; of foreign ~ som
vuxit utomlands; full ~ fullvuxet tillstånd,
full storlek. 2. odling, produktion; of o.’s own
~ som man dragit upp själv, [av] egen
skörd, egen produktion, hemgjord. 3. växt,
växtlighet, vegetation [of weeds], bestånd;
skörd, ’årgång’ isht av vin, alster, produkt; äv.
sort av vin; French <vs franska viner; ~ of
hair hårväxt. 4. läk. [ut]växt.
groyne [groin] s vågbrytare vani. av trä.
grub [gTAb] I. itr 1. gräva, rota, böka äv. biidi.
[for efter]. 2. F knoga, träla, slita on,
along, away]. 3. S äta [äv. ~ it]. II. tr 1. [äv.
»st up] gräva [i], gräva upp land; rensa (röja)
upp mark, befria från rötter &c. 2. gräva upp
[med roten] [mest ~ up, ibi. ~ out], äv. biidi.
gräva (draga) fram, snoka sig till. 3. S föda, ge
mat. III. s 1. zooi. larv, mask. 2. rörnkti.
arbetsträl; isht [dussin]skribent, tredje klassens
författare; äv. slusk. 3. krioket: boll slagen utefter
marken. 4. S mat, föda; skoi. S vani. godsaker,
konfekt, bakelser, ~-axe [-æks] s rothacka, ~ber
[-ə]s 1. en som gräver (rotar, knogar &c); flitig
arbetare. 2. tekn. àkerbr. grubber, rotbrytare.
3. S en som äter. ~by [-i] a smutsig; snuskig,
sluskig; otäck.
Grub-street [grA’bstri:t] s 1. förr Londougata (nu
Milton Street), där fattiga författare bodde. 2. koll. dus-
sinförfattare, författarproletariat.
grudgile [grAd5] I. tr 1. ogärna (motvilligt) giva
ei. medgiva; knorra över, vara missnöjd med,
misstycka; ~ the cost dra sig för kostnaderna,
se på pengarna; ~ no pains icke spara ngn
möda; ~ the time for a walk inte ens unna
sig tid till en promenad. 2. avundas,
missunna ngn ngt [she ~eü him his success]. II. s
avund, missunnsamhet; groll, agg,ovilja; bear
(owe) a p. a have a ~ against a p. hysa
groll (ha ett horn i sidan) till ngn. -Ing [-ig]
I. a° missunnsam; motsträvig; adv. -ingly
ogärna, ovilligt [he did it most ~]. II. s se
grudge II.
gruel [gru’il, gruəl] s välling; havresoppa;
give a p. his ~ F ge ngn på pälsen, ge ngn
betalt för gammal ost: göra kål på ngn döda;
take o.’s ~ ta sitt straff,
gruesome [gru/səm] a° hemsk, ohygglig,
kuslig, gräslig [aspect, place].
gruff [grAf] a0 1. grov, sträv, barsk, butter. 2.
skrovlig, sträv, grov röst.
grumble [grAmbl] I. itr 1. mumla, muttra,
morra svagt; mullra i fjärran. 2. knota, knorra
[at, about, over över], II. tr morrande
utstöta (yttra), mumla fram. III. s 1.
mummel, morrande; knot; mullrande. 2. pi. F
[anfall av] grälsjuka, grinlghet. ~r [-ə] s en
som knotar ei. är missnöjd, grinvarg, knarr,
kverulant.
grumüe [gru:m] s läk. blodklimp; levrat blod.
-ous [-əs] a tjock, baivt stelnad, levrad.
grumpy [grA’mpi] a° knarrig, vresig, butter.
Grundisburgh [grA’ndzb(ə)rə] npr.
Grundy [gTA’ndi] npr; Mrs. ~ person i Mortons
skådespel Speed the Plongh 1798; personifikation av allmänna
meningens tyranni; what will Mrs. ^v Sayf vad
skall folk säga? ~ism [-izm] s
konventio-nalism, kälkborgerlighet, isht pryderi,
grunt [grAnt] I. itr grymta; morra, knorra,
knota. II. tr fram grymta, gry’mta till svar,
tack &o [ofta ~ out]. III. s grymtning, ~er [-ə]
s en som grymtar, isht gris. <v,Ie [-1] itr diai. se
grunt I.
gruyöre [gru:’jsə] s slags schweizerost.
gryphon [graifn, grif-] s 1. se griffin. 2. &V. slags
liten strävh&rig belgisk terrier,
gs. förkortn. för guineas. G. S. [dgk’e’s] == General
(ei. Grand) Secretary. Gt. Br. = Great Britain.
Guadalquivir [gwa:dlkwi’və], Guadelope [gwa:-
dəlu:’p] nprr.
guano [gwa:’no(u), äv. gju(:)a:/no(u)] s guano,
guarantee [gærənt|i:’] I. s 1. garanti [the
maker’s säkerhet, borgen; ^ fund garanti-,
säkerhetsfond; ~ warrant garantibevis;
fidelity ansvarighetsförsäkring; stand ~ hand.
övertaga del credere. 2. garantimottagare
som erhåller garanti. 3. garant, borgesman. II.
tr garantera [international peace]; gå i god
för, vara (utgöra) en borgen för, ansvara
för; tillförsäkra [immunity]; säkerställa ngn
[against, from [gent]emot]; försäkra [/ will
/v. that..], -or [-o:’, äv. gəra/ntə:] s garant,
borgesman. -y [–i] I. s garanti, [-borgensförbindelse],-] {+borgensförbin-
delse],+} aval; säkerhet. II. tr t garantera,
guard [ga:d] I. tr 1. bevaka, hålla vakt över
(vid), vakta [över]-[^e frontier, a prisoner,
o.’s words]; skydda, bevara [against, from
mot, för, från]; gardera mot missförstånd &c;
akta, hålla i styr; speit., sport, skydda, gardera
pjäs, bon &c; bevara [o.’s anonymity]. 2. åid.
ledsaga som skyddsvakt. 3. åid. pryda med
kantband (bräm), garnera. II. itr hålla vakt; vara
på sin vakt, akta sig [against temptations]; i
f&kt-ning gardera; ~ against av. skydda sig mot;
utgöra ett skydd (en skyddsåtgärd) mot,
förebygga. III. s 1. vakt, bevakning, skydd; vak-
o/ hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt >8c aallltärterm »i* sjöterm F familjart P lägre spr&k S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
