Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hard-mouthed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hard-mouthed
— 362 —
harness-maker
knappt, knappast, näppeligen [I need ~ say;
that is ~ right; *v had he eat down when the
door opened]; anybody nästan ingen; A»
ever nästan aldrig. - -mouthed [-mau’ðd, -þd]
a 1. hård mun t häst. 2. biidi. styvsint,
omed-görlig, envis; av. frän, barsk i ord. –pan [-pæn]
s isht Am. 1. fast (hårt) jordlager ar sand &o
under lös jord. 2. biidi. fast grund; yttersta grund;
kärna, det väsentliga [the ~ of character];
[nakna] fakta £get down to <v]; botten [the
prices have reached /v/]. - [-] pressed [-pre’st]
a hårt ansatt, illa däran, i knipa [for money];
be for time ha ytterst ont om tid.
Hardras [ha:dz], /v>S [ha/dres] nprr.
hardlls [ha:d|z] s pl blånor, blår. - -set [-’se’t] a
1. hårt ansatt. 2. sammanbiten mun; skarp;
hårdnad, stel. 3. btidi. bestämd, oböjlig,
nack-styv. 4. hungrig, -shell [-Jel] a 1. med hårt
skal; biidi. styvsint av. subst. 2. F sträng,
ortodox [Am. Baptists], -ship [-Jip] s det som
ar »Tärt att bara: vedermöda, besvärlighet,
påfrestning, strapats; lidande, prövning, möda;
brist, umbärande, försakelse [privations and
ojs]; it would be a o» if.. det vore
(skullékän-nas) hårt om..; it’s no ~ to have toFduic mår
inte illa av att; suffer great *>»s lida mycken
vedermöda, slita mycket ont. - -tack [-tæk]
s skeppsskorpa, -ware [-wsə] * järn-, metall-,
smides|varor; ~ shop järn|affär, -handel,
•wareman [-weəmən] s järnvaruhandlare.
H-wick[e] [-wik] npr. -wood [-wud] * isht Am.
Skotti. hårt träslag ar lövfällande trad isht ek och
ask [will you have it of deal or ~f]. - -working
[-wə^kig] a strängt arbetande, arbetsam,
strävsam, ihärdig, -y [-i] a° 1. djärv, dristig
[attack, exploit, reply; Charles the
dumdristig; fräck [denial]. 2. härdig, härdad,
kraftig Emountaineer, plant; make o. s. ~].
hare [hsə] s hare; ~ and hounds hund och
hare, ’snitseljakt’ till fots; hold with the ~
and run with the hounds vända kappan efter
vinden; raise a ~ biidi. riva upp en besvärlig
fråga i onödan, ’väcka en björn’; first catch
your ~ then cook him man skall inte sälja
skinnet förrän björnen är skjuten, ~-bell
[-bel] s bot. blåklocka; ar. Soma nutans
blåstjärna, vild hyacint. ~-brained [-breind] a
tanklös, obetänksam, besinningslös; yr, vild,
’snurrig*, ~-lip [-li’p, –]*har|läpp,-mynthet.
harem [hs’orem, &v. -rəm] s harem.
hare’s-foot [he’ozfut] s 1. bot. Trifoiium arvense
harklöver. 2. puder. &o vippa ar hartass.
Harewood [ha:’wud], Hargham [ha/fəm] nprr.
Harllgraves [ha:’|greivz], -greaves [-gri:vz] nprr.
haricot [hæ’rikou] s 1. kokk. ragu isht på f&r.
2. ~ \bean] tursk böna.
Harington [hæ’rigtən] npr.
hark [ha:k] itr o. * tr 1. lyssna [till] [to till],
mest i imper. lyss[na]! hör [på]! ibi. ~ee/ 2. ~
away! "v forward! rop manande på hundar;
back! tillbaka! till hund som gått fOrbi spåret; ~
back bildl. återvända till ämne el. i tiden [a
century].
Harlllaw [ha:’|b:], -lech [-’lek, 4i] nprr.
Harlelan [ha/liən, a». - - -] o Harley- hoksamlare.
harlequin [hculikwin] s harlekin stum mask t
pantomim i brokiga trikåer; narr, gycklare, pajas,
~ade [- - -ei’d] * 1. harlekinad, siags
pantomim dar harlekin spelar huvudrollen, efterspel till den
eng. pantomime (ett musikaliskt sagospel som uppföres
▼id jultiden). 2. narrspel, -streck i tiim.
Harley [ha/li] npr; ~ Street Londons förnÄmeta
läkargata.
Hårlock [ha:1ok] npr.
harlot [ha:’lət] s sköka, ~ry [-ri] s 1.
skökoliv, otuktigt liv, otukt, biidi. liderlighet [the
/v of art]. 2. ftv. sköka,
harm [ha:m] I. s ont, skada; I meant no
jag menade inte illa, det var inte så illa
ment; come to (take) ~ lida men (ngt ont),
taga skada, bli skadad; do ~ skada ngn, vålla
skada; there’s no ** done det är ingen skada
skedd; keep out of way hålla sig ifrån
det som ont är (farligheterna); taga sig [väl]
till vara, ej utsätta sig fö; fara (frestelse);
more ~ than good mera skada än gagn. II.
tr skada, göra ngn ont (illa), tillfoga skada.
III. itr % ta skada, ~ful [-f(u)l] a° skadlig,
fördärvlig, farlig, ~less [-lis] a° oskadlig,
ofarlig, oskyldig [it all seems <v enough];
oför-arglig, beskedlig; ~ paper-hangings giftfria
tapeter; render ~ oskadliggöra,
harmonic [ha:mo’nik] I. a (~ally adv)
harmonisk. II. s harmonisk överton, ~a [-ə], ~on
[-ən] s glasharmonika; munharmonika. <x>s
[-s] s pl 1. harmonilära. 2. övertoner,
alikvot-toner.
harmon|jious [haimou’njlas] a° 1. harmonisk;
välljudande. 2. biidi. harmonisk,
samstämmig, enhetlig; endräktig, vänskaplig, -ium
[-əm] s [orgel]harmonium, kammarorgel, -ize
[ha/mənaiz] I. itr harmoniera, stämma
överens, gå ihop [with med]; leva (vara) i
endräkt. II. tr 1. harmonisera, sätta harmonier
till melodi; göra harmonisk. 2. biidi. bringa i
samklang (överensstämmelse, endräkt);
försona [with med], -y [ha:’m(ə)ni] s 1. mus.
harmoni; sam|klang, -spel, -stämdhet; välljud;
av. harmonilära. 2. biidi. harmoni,
överensstämmelse, samstämmighet [in ~, out of
endräkt, samförstånd. 3. konkordans[bok],
isbt evangeliekonkordans.
Harmsworth [ha:’mzwə(:)þ] npr.
harness [hcr/nis] I. s 1. sele, seldon: widi.
ar-bets|utru8tning, -ordning; double ~ parsele;
single ~ enbetssele; in i arbetet, i
tjänsten, ’i selen’, i tagen; av. gift; die in ~ dö
(stupa) på sin post. 2. hist, harnesk; rustning.
II. tr 1. åid. ikläda ngn rustning. 2. sela [på];
spänna för. 8. utnyttja, ta i anspråk,
exploatera, utbygga rattenfaii &c. ~-cask [-ka:sk] s
köttina. ~-maker [-meikə] s sadelmakare.
f\i -whole title-word 0 adverb regular ^ rare X military »i1 marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
