Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Harold ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harold
— 363 —
hat
Harold [hae’rald] npr Harald,
harp [ha:p] I. s mus. harpa. II. itr 1. spela
[på] harpa. 2. biidi. ~ on ständigt spela på viss
sträng, jämt komma tillbaka till, gå på (köra)
med, ’idissla’. o-er [-ə], -vist [-ist] s [-harp[o]-spelare.-] {+harp[o]-
spelare.+}
harpoon [ha:pu:’n] I. s harpun. II. tr harpu-
nera. ~er [-a] s harpunerare.
harp-seal [ha:’psi:l] s zooi. grönlandssäl.
harpsichord [ha/psikoid] s mus. klavecin.
harpy [ha:7pi] s 1. mytoi. harpya. 2. biidi. rov-
girig varelse; blodsugare, utpressare,
harquebus [ha:’kwibas] s & förr hakebössa.
Harraden [hae’radan] npr.
harridan [hae’ridan] s gammal häxa, käring,
harrier [hae’ria] s 1. stövare mest för harjakt. &.
zooi. kärrhök.
Harriet [hae’riat], ^sham [-Jəm, hae’rijam],
Harrington [hæ’rigtan], Harris [hæ’ris], ~on
[-n], Harrod [hæ’rad] stor londonfirma, Harrogate
[hae’rogit] nprr.
Harrovian [harou’vian, hær-] a o. s [en] som
tillhör[t] Harrow-skolan. Harrow [hæ’ro(u)]
npr [oj-on-the-Hill] stad med en av Englands mest
berömda public schools grundad 1571.
barrow [hærro(u)] I. s harv; under the o* i
trångmål. II. tr 1. harva. 2. biidi. sönder-,
upp|-slita sår &o, uppriva, plåga, pina, oroa [a p.’s
mind]; o,ing upprörande, hemsk [story],
harry [hae’ri] tr 1.härja,plundra. 2.plåga,oroa.
Harry [hæ’ri] npr Harry kortnamn rar Henry; old
oj, Lord ~ F djävulen, hin [håle]; play old
oj with gå illa åt, fördärva,
harsh [ha:J] a° 1. hård, sträv rör känseln [towel,
feel 2. skarp, kärv, frän, amper smak [-[flavour].-] {+[fla-
vour].+} 3. skärande, sträv onrtfud; ~ discords
skärande dissonanser; ~ voice skarp (sträv,
äv. barsk) röst. 4. grov, hård, [från]stötande,
obehaglig i aiim. [expression, face])
ogästvänlig, hård [climate]. 5. hård, sträng, barsk
[parent, treatment],
harslet [hcr/slit] se haslet.
hart [ha:t] s zooi. hjort Isht från och med femte året;
OJ of ten tiotaggare med tio grenar på hornen.
Harte [ha:t] npr.
hartebeest [ha:’tibi:st] zooi. kama sydafr. antilop.
Hartliford [haffad], -ingtori [-igtən], -lepool [-1-
pu:l, -lipu:l], -ley [-li] nprr.
hartltsjhorn [ha/tlshoin] s 1. hjorthorn. 2. kem.
hjorthornssalt, kolsyrad ammoniak luktsalt
[vani. salt of ~]. 3. kem. kaustik ammoniak [eg.
spirit of - s-tongue [-stArj] s bot.
hjorttunga slags ormbunke.
Hartz [hcr.ts] npr Harz.
harum-scarum [hs’aramske’aram] F I. a som
rusar åstad, tanklös, obetänksam, vild, ’kör i
vir.d’; virrig. II. adv tanklöst, vilt, som en
galning. III. s tanklös (lättsinnig) individ,
tokstolle.
Harun-al-Raschid [hae’ruinaelrae’JKOd, hænr/n-]
npr.
Harvard [ha/vad, äv. -va:d] npr; oj University
i Cambridge vid Boston, U. S.A.’s äldsta universitet.
harvest [ha/vist] I. s 1. skörd[etid] [ripe for
o/]; moon fullmåne närmast
höstdagjäm-ningen. 2. skörd, gröda [the oj is ripe]) ~
festival skördefest i kyrkan, tacksägelsefest vid
slutad skörd; ~ home glad skördefest nu sällan
firad; ~ queen skördedrottning docka kringburen
vid oj home ofta gjord av sista sädeskärven. 3. bildl.
skörd, vinst. II. tr skörda, inhösta äv. biidi.;
av. samla på hög, spara, /v-bug [-bAg] s zooi.
larv av Leptus autumnalis gräs-, skördekvalster.
~er [-a] s 1. skördeman. 2. skördemaskin
isht självbindande, ~-fly [-flai] s zooi. Am. 8trit,
cikada, ^man [-mæn] s 1. skörde|man, -karl,
slåtterkarl. 2. zooi. låckespindel. mouse
[-maus] s zooi. dvärgmus.
Harvey [ha:’vi], Harwich [hae’ridg], Harwood
[ha’/wud], Harz [ha:ts] nprr.
has [hæz, obeton. haz, az, Z, s] 3. pers. sing. pres. av
have. ^-been [hæ’zbi(:)n] s F fördetting, f. d.
framstående (betydelsefull) &0 person el. sak.
Hasdrubal [hæ’zdrubl,äv. -bæl], Haselrig [-[hei’zl-rig],-] {+[hei’zl-
rig],+} Hasemer [hei’zma] nprr.
hash [hæj] I. tr hacka sönder kött &cEäv. up].
II. s 1. kokk. slags ragU av blandade köttrester oeh
grönsaker. 2. bildl. Uppkok på ngt gammalt. 3. bildl.
hackmat, röra; make a o, of göra pannkaka
av, röra till, förfuska; settle a p.’s ~ S göra
kål på ngn. ^-house [-haus] s Am. S billigt
matställe, ’sylta’,
hashlleesh [hæ’J|i:J], -ish [-if] s haschisch.
Haslemere [hei’zlmia] npr.
haslet [hei’zlit] s kokk. hjärtslag innanmäte isht
av svin.
Haslingden [hae’zligdan] npr.
hasn’t [hæznt, äv. hæzn] förkortn. för has not.
hasp [ha:sp, av. hæsp] I. s [dörr]hasp[e];
klin-ka. II. tr stänga med hasp, lägga hasp
(klinka) på.
hassock [hæ’sak] s 1. grästuva. 2. r«nd fast kudde
el. mjuk pall att knäböja på i kyrkan, knäkudde,
hast [hæst, obet. hast, (a)st] åid. 2. pers. sing. pres.
av have [thou o»].
haste [heist] I. s hast, skyndsamhet; brådska;
ofta för stor brådska, förhastande; make oj
raska på, skynda sig; more oj, less speed ordspr.
ung. [det är klokast att] skynda långsamt; in
oj i hast, hasteligen; be in oj ha bråttom; we
are in no oj vi ha inte bråttom (ingen
brådska). II. itr nu mest poet. skynda sig, hasta,
~n [heisn] I. tr påskynda, pådriva. II. itr
skynda [sig] [to till, att], ila.
Hastings [hei’stigz] npr.
hast|y [hei’sti] a° 1. brådskande, skyndsam,
snabb, hastig [glance]) adv. -ily ofta
brådstörtat; read it -ily over hastigt läsa igenom
(genomögna) det; pudding kokk. mjölgröt. 2.
förhastad [conclusion, words], 3. häftig,
hetsig [temper].
hat [hæt] I. s 1. hatt; bad oj S utsvävande
oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt X militärterm »i* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
