Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - high-strung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
high-strung
— 379 —
hintingly
hållning; i gang ei. uppträdande vräkig person,
kaxe; F flott herre, ^-strung [-strA’g] a 1.
hårt spänd [nerves]; biidi. överkänslig, nervös;
överspänd. 2. hög, gäll.
hight [hait] pp åid. poet. kallad,
highü-tide [hai’jtai’d] s 1. högtid, fest. 2. se
high I. 1. - -toned [-tou’nd, - -] a 1. högt
stämd ei. spänd. 2. högstämd; ädel,
upphöjd; värdig; äv. högtravande [notions]. 3. Am.
F flott, elegant; modern. - -treason [-tri/zn]
s högförräderi. - -velocity [-vilo’siti] attr. s
snabb- o. iång|skjutande kanon, -way [-wei] s 1.
allmän landsväg [the king’s <v]; ~s and
byways [på] vägar och stigar; take the o, bli
stråtrövare. 2. stråkväg, huvndrutt, led i
allm. till lands el. sjöss; bildl. Vanlig väg till visst
resultat; the ~ to ruin raka, vägen till
undergång. -wayman [-weimən] s stråtrövare isht
beriden. - -wrought [-ro:’t, - -] a 1. starkt
upprörd [feelings]. 2. fint [ut]arbetad, fulländad.
H. I. H. förkortn. för His (Her) Imperial High’
ness.
hijack [haiMjæk] Am. S tr o. itr råna [isht
spritsmugglare ei. lastbilar], stjäla [isht sprit].
<N,er [-ə] s Am. S en som stjäl smuggelsprit,
en som rånar langare ei. lastbilar,
hikie [haik] I. s F [fotjvandring; on o> på
vandring, på luffen. II. itr 1. vandra,
promenera, marschera; isht fotvandra [the
widespread -ing movement in Germany], 2. om
kläder dragas upp. III. tr draga, släpa, hissa,
föra med våld el. ansträngning, ~r [-ə] S [-[fot]vand-rare;-] {+[fot]vand-
rare;+} ~s’ hostel vandrarhem,
hilariilous [hils’arios] a° munter, lustig,
uppsluppen. -ty [hilæ’riti] s munterhet,
glättighet orta bullersam, glädje och gamman.
Hilary [hi’Jori] npr Hilarius; St o,’s Day deu
13 januari; ~ term univ. nu ^ vårtermin; jur. förr
januarisession för högsta domstolen 13—31 jan.
Hilda [hi’ldə] npr.
Hill [hil] I. s 1. kulle, mindre berg [in Great
Britain heights under 2,000 feet are
generally called ojs, but in India ranges of 5,000 or
up to 10,000 feet are called ojs in contrast
with the Himalaya Mountains]; up o, and
down dale backe upp och backe ned; as old
as the ~s gammal som gatan, urgammal; pi.
ojS ibl. bergstrakt, högland isht om högländerna
i norra o. inre Indien isht ss. rekreationsort [Plain Tales
from the Ho,s]. 2. stack, hög av jord, sand &c.
II. tr uppkasta i hög[ar]; isht jordbr. kupa.
folk [-fouk] s skogs-, berg troll älvor &c.
man [-mæn] s bergsbo; äv. bergbestigare.
hill0[a] [hilou’] interj 1. hallå! vid anrop av person
på långt håll. 2. nej men se [goddag]!
hillllock [hi’lək] S mindre kulle; hög. - -ridge
[-rid3]s berg-, back ås. - -side [-sai’d] s bergs-,
backsluttning, -y [-i] a bergig, backig,
kuperad, äv. brant; ~ range höjdsträckning,
hi It [hilt] s fäste, handtag å svärd, dolk &c; up
to the -v fullständigt, till det yttersta.
him [him, obetonat äv. im] pers pron objektsf. av
he l.[åt] honom; it’s ~ F det är han. 2. sig.
3. determ. pron. den.
Himalaya [himəle(i)’ə] npr; ortast the o>s
Himalaya.
himself [himse’lf] ref, o. pers pron mask. 1. han
(honom) själv; he teas not ~ han var icke
sig själv (ifrån sig); F han var inte kry.
2. sig [he brushed ~]; sig själv.
Hinckley [hi’gkli] npr.
1. hind [haind] s zooi. hind.
2. hind [haind] s 1. jordbruksarbetare, dräng;
isht Skotti. o. Nordengi. slags statare. 2. bonde;
’lantis’, bondtölp.
3. hind [haind] a bakre, bak- [mots, fore;
o*–brain, ~ leg, ~ wheel].
1. hinder [hai’ndo] a bakre vanligare än föreg.
[~ end, oj part &c].
2. hinder [hi’ndə] I. tr [för]hindra [from (in)
doing [från, i] att göra; ~ a crime], hålla
tillbaka [från], stå i vägen för. II. itr utgöra
ett hinder, vara (stå) i vägen, hindra det
[what’s to ~?]. stance [-rəns] s se hindrance.
Hindi [hi’ndi/, äv. - -] s hindi, hinduiska.
Hindllley [hai’ndli person, hi’ndli stad], -lip [-[hi’nd-lip]-] {+[hi’nd-
lip]+} nprr.
hindmost [hai’n(d)moust] a bakerst; borterst.
Hindoo [hi’ndu:’] se Hindu.
hindrance [hi’ndrons] s hinder [to för] ;be a o,
vara till hinders (ett hinder),
hindsight [hai’ndsait] s efterklokhet [if our
foresight was only as good as our
Hindu [hi’ndu*/, - -, - -] I. s hindu indisk
inföding av indisk religion. II. a hinduisk, indisk,
»x/ism [hi’ndu(:)izm] s hinduism, [-hinduis-tisk[a]-] {+hinduis-
tisk[a]+} religion[en]. [-~ize[hi/ndu(:)aiz]<rhin-duisera-] {+~ize[hi/ndu(:)aiz]<rhin-
duisera+} i religion o. sedvänjor. "f-Kush [–ku(:)’J]
npr. <v,stan [hixndustæ’n, av. -stcr/n] npr
Hindostan. ^stani [hivndustæ’ni, äv. -sta/ni]
5 1. hindu från Hindostan. 2. språk hindustani
med persiska och arabiska lånord uppblandad hindi, urdu.
hinge [hin(d)3] I. s 1. gångjärn; dörrhake;
tekn. scharner; be off the ~s vara ur
gängor-na, vara i olag (oordning). 2. zooi. lås å mussla.
3. biidi. det varpå ngt hänger, svängtapp,
springande punkt, huvudsak, knut[punkt];
vändpunkt. II. tr förse ei. fästa [liksom]
med gångjärn; biidi. fästa, [an]knyta [on vid,
till]. III. itr vända sig [liksom] på
gångjärn; biidi. vända sig kring, hänga, ytterst bero
på [on; the argument o>s on this point].
hinnllie, -y se honey.
hinny [hi’ni] I. s mulåsna. II. itr gnägga.
hint [hint] I. s lätt antydan, vink; anspelning;
take a o> förstå en vink (vinken, halvkväden
+ visa). II. tr antyda [to för], låta ana ei.
förstå; insinuera. III. itr; o, at lätt antyda, göra
en antydan om, anspela på.
hinterland [hi’ntəlænd] s 1. inland bakom
kustområde. 2. bakgrund,
hintingly [hi’ntigli] adv antydningsvis.
o/ hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt >8c aallltärterm »i* sjöterm F familjart P lägre spr&k S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
