Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kidney-bean ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kidney-bean
— 445 —
kindly
<v*-bean [-bi*/n] s bot. tur[ki]sk böna;
rosenböna. ^-shaped [-Jeipt] a njur|formig, -lik.
+ Kidron [kai’dron] npr.
Killlbirnie [kil|bo/ni], -bowie [-bou’i], -burn
[ki’lba(:)n], -churn [ki’lham], -dare [-de’a]
nprr.
kilderkin [ki’ldakin] s fat, tunna; varumått 16 ei.
18 gallons.
Kilham [ki’laro], Kilimandjaro [-[ki’limandga/-ro(u)],-] {+[ki’limandga/-
ro(u)],+} Kilkenny [kilke’ni] nprr.
kill [kil] I. tr 1. döda: slakta; slå ihjäl äv. biidi.:
göra slut på, förkväva; förtaga [verkan av],
neutralisera isht färg-, sport, döda boii; be **ed
äv. stupa; ~ off utrota, göra kål på; ~ the
time fördriva (slå ihjäl) tiden; two birds
with one stone slå två flugor i en smäll;
-or-cure hästkur; a case of ~ or cure ett
ytterst allvarligt fall, en kritisk situation. 2.
biidi. F överväldiga, förkrossa, tillintetgöra,
got up (dressed) to ~ charmant klädd. II.
itr 1. döda, dräpa [thou shalt not 2. biidi.
F göra ett överväldigande intryck; göra
susen. 3. ge viss kvantitet kött vid slaktning; the
pig doesn’t ** well det lönar sig inte att
slakta grisen an. III. s jakt. villebrådets död[ande];
dödat villebråd, byte; lockbete {tiger-**].
Kilialoe [kilalou’], Killarney [kila/ni] nprr.
killller [ki’l|a] s dödare, dråpare; slaktare; ngt
som dödar &c. -ing [-ig] s o. a° 1. dödande;
biidi. mördande fart, isande högdragenhet &c; take
some ~ vara seglivad. 2. biidi. av.
oemotståndlig, förtjusande; F urkomisk. - -joy [-djoi] s
glädjestörare.
Killlmacolm [killmakou’m], -mainham [-[-mei’n-9m],-] {+[-mei’n-
9m],+} -mansegg [ki’lmanseg], -marnock [-[-ma/-nak]-] {+[-ma/-
nak]+} nprr.
kiln [kiln, kil] I. s brännugn för kaik, tegel o. d.;
torkugn; kölna torkhus. II. tr bränna (torka)
i
kiioilcycle [ki’lolsaikl] s kilocykel 1,000 svängningar
i sekunden, -gram[me] [-græm] s kilogram,
•grammetre [-gTæ’mi:ta] s kilogrammeter,
-litre [-li:ta] s kiloliter, -metre [-mi:ta] s
kilometer. -watt [-wot] s kilovatt.
Kiiilpatrick [kil|pæ’trik], -rush [-rA’J], -syth
[-sai’f>] nprr.
kilt [kilt] I. S skotsk bögländares kilt kort veckad kjol.
II. tr 1. uppskörta. 2. vecka, plissera. ~ed
[-id] a klädd i kilt.
kilter [ki’lta] s Am. se kelter.
kiltllie, -y [ki’lti] s F högländare skotsk soldat.
Kilwarden [kilwo:’dn], Kimball [ki’mb(a)l],
Kim-berley [ki’mbali], Kimbolton [kimbou’ltan],
Kim-meridge [ki’marid^], Kimmins [ki’minz] nprr.
kimono [kimou’no(u)] s kimono japansk dräkt.
kin [kin] I. s 1. släkt[ingar] koii. [Ais **]. 2.
härkomst, familj [come of noble (good) **].
3. % släktskap; of ** se akin; the next of ~
närmaste släkting. II. pred. a släkt,
besläktad {to med]; liknande.
Kincardine [kirjka/din] npr.
kinchin [ki’n(t)Jin] s tjuvspr. barn; ~ lay stöld
(rån) från barn.
kincob [ki’gkob] s praktfull indisk brokad.
1. kind [kaind] s 1. slag, sort; something oj
the ~ någonting ditåt (i den stilen); nothing
of the ~ ingenting ditåt; ss. svar av. visst
inte! coffee of a ~ förakti. något slags kaffe ’som
inte liknar någonting’; of a different ** av ett
annat slag, jfr nedan; a very good story of its
~ en riktigt bra historia i sitt slag; ** of a)
slags, sorts o. d.; a ~ of ett slags, något
slags; / felt a ~ of compunction F jag fick
nästan (riktiga) samvetsförebråelser;’a
different f\j of ett annat slags: every ** of all
*us of alla slags, alla möjliga; lohat ** of
trees are thosef vad är det där för slags träd?
what ~ of weather is it? hurudant väder är
det? these ** of apples are best F den här
sortens (sådana här) äpplen är bäst [ = apples
of this ~ are best]; he is not the ~ of man to
do such a thing han är inte den som gör ngt
sådant; 6) adverbiellt F på sätt och vis [/ nw of
expected it]. 2. isht poet. art, släkte. 3. åid.
natur i aiim. [the law (course) of sätt;
naturlig böjelse; art, ngns natur [act after o.’s
differ in ** skilja sig till arten [mots, in [-degree];-] {+de-
gree];+} jfr 4. 4. pay in ** betala in natura;
repay in ~ isht biidi. betala med samma mynt.
2. kind [kaind] I. a vänlig, hjälpsam, god, snäll,
hygglig [to mot]; åid. tillgiven; be ~ enough
to, be so ~ as to vara vänlig och . .; how very
~ of you to say sol så vänligt av er att säga
så! ~ people snälla människor; ~ regards
hjärtliga hälsningar. II. adv F vänligt; take
it ~ betrakta det som en vänlighet.
kindergarten [ki’ndagcnHn] s ty. kindergarten
lekskola.
kind-hearted [kai’ndha/tid, -1 -] a godhjärtad.
kindle [kindl] I. tr 1. ntt. ei. dial, i eg. bet.
antända, tända [på]; lysa upp [i de flesta bet. äv.
~ up]. 2. biidi. upptända; uppegga;
underblåsa. II. itr 1. tändas, fatta eld. 2. biidi.
upptändas, flamma upp; lysa upp.
kindlilily [kai’ndli|li] adv vänligt, välvilligt &o,
jfr kindly I. -ness [-nis] s välvilja, godhet,
kindling [ki’ndlig] s 1. upptändande;
antändning; uppflammande &c. 2. torrved, stickor
o. d. att tända med.
kindilly [kai’nd|li] I. a 1. vänlig, välvillig,
godhjärtad, human. 2 Midi, milt klimat, gynnsam
väderlek; välgörande, värmande, angenäm. 3.
åid. infödd [« ~ Scot]. II. adv vänligt &o, jfr
2. kind; \_please~\ ** tell me the time! hövligt var
vänlig och säg mig vad klockan är! ~ shut
the door at once! befallande var nu bara så god
och stäng dörren [och det] genast! ~ meant
välment; feel ** towards känna sig
välvilligt stämd mot; take a th. ~ upptaga ngt
väl; I should take it very ~ if du vore
mycket snäll om [du ville]; take ~ to trivas
med, [börja] tycka om; finna sig i; thank **
<"<m hela uppslagsordet ° adverb regelbundet ^ sällsynt miJitärterm »i* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
