Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lace-bobbin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lace-bobbin
— 451 —
lady
Brussels ** brysselspets[ar]. II. tr 1. snöra
£together till, ihop]. 2. vani. pp. **d
galonerad; garnerad med spetsar. 3. **d with av.
med strimmor av. 4. litsa. 5. Fpiska [upp].
6. F ’spetsa’ dryck fwith brandy]; **d coffee
’uddevallare’, ’gök’. III. itr snöra sig i
korsett. ~-bobbin [-bobin]s knyppelpinne. ~-boot
[-bu:t] s snör]känga, -stövel [av. **-up boot].
Lacedllæmon [læsid|i:’man] npr Sparta. -emonian
[-imou’njan] I. a spartansk. II. s spartan,
lace-llglass [lei^glars] s genombrutet glas,
filigranglas. -pillow [-pilo(u)] s knyppeldyna.
lacerllate I. [læ’sar|eit] tr 1. slita (riva) sönder,
sarga; riva upp. 2.bUdi. plåga, martera. II. [-it]
a sargad; bot. söndersliten, -ation [-ei’Jn] s
sönderslitning; rivet bål.
lacertliian [lasa/t|ian, -sa:’Jn], -ine [-ain] a
ödle-; ödlelik.
lacet [lase’t] s 1. slags broderi. 2. vägslinga,
laches [lse’tjiz] s jur. försummelse; biidi.
straffvärd försumlighet, söl.
Lachesis [læ’kisis], Lachine [laji:’n], Lachlsh
[lei’kij], Lachlan [læ’klan] nprr.
lachrymlla Christi [lse’krimla kri’stai] s slags
italienskt vin. -al [-al] a tår- [** canal, duct,
gland, sac], -ation [-ei’Jn] s tår[e]fiöde.
-a-tory [-atari] I. a tår-; som framkallar tårar
[«v< gas, shell]. II. s rom. antik, tårurna [av. ~
vase], -ose [-ous] a° 1. som har lätt för att
gråta; tårfylld. 2. gråtmild; sorglig,
lacing [lei’sig] s 1. [till]snörning &c, se lace. 2.
snöre; galon; garnering. 3. rargstrimma o. d.
4. "i* litsning; litslina. 5. F ’randning’, smörj.
6. F ?8pets’ pi dryck,
laciniate [lasi’ni]it], [-eitid] a bot.
sönder-flikad.
lack [læk] I. s brist [of på]; fattigdom; for **
of av brist på; no *u of ingen brist på, gott
om. II. tr lida brist på, sakna, vara utan.
III. itr nu blott be *uing 1. tryta, fattas; fuel
is **ing det fattas bränsle. 2. be **ing in
sakna [he is ruing in courage].
lackadaisical [lækadei/zik(a)l] a° tillgjord,
affekterat tankfull ei. lättjefull,
lacker se lacquer.
lackey [læ’ki] I. s lakej av. mwi. II. tr vani. biidi.
vara lakej åt, hänga efter, fjäska för.
lacklling [læ’k|ig] se lack. -land [-iænd] a eng.
hist. John L*u Johan utan land. - -lustre
[-LOsta] a glanslös, matt, enformig, prosaisk,
laconllic [lako’n|ik] a (-ically adv) lakonisk,
kortfattad, ordkarg. -icism [-isizm], -ism [-[læ’-konizm]-] {+[læ’-
konizm]+} s lakonism, kort och kärnfullt [-uttryckssätt].-] {+ut-
tryckssätt].+}
lacquer [lae’ka] I. s 1. [lack]fernissa. 2.
lackarbete [ar. nu-warè]. U. tr lackera, »»ing
[-rig] * lackering,
lacquey [læ’ki] se lackey.
lacrosse [la:kro(:)/s, la-] s lacrosse kanadensiskt
bollspel.
lactilation [lækt|ei’Jn] s 1. digivning. 2. mjölk-
avsöndring. -eal [læ’ktial] I. a 1. mjölk-, 2.
fysiol. chylus-, mjölksaft- vessels]. II. s pi.
**s chylus-, mjölksaft|kärl. -escent[-e’snt] a 1.
mjölkliknande. 2. bot. innehållande mjölksaft,
-ic [læ’ktik] a kem. mjölk- £~ acid], -iferous
[-i’faras] a 1. mjölk|alstrande, -förande. 2. bot.
mjölksaft-E~ ducts], -ometer [-o’mita] s
mjölk-provare. -ose [-ou’s] s laktos, mjölksocker,
lacunlla [lakju/nla] (Pi. -æ [-i:] ei. -as) s lakun,
lucka, tomrum, ihålighet, -ar [-a] I. o
laku-när. II. s byggn. kassettak.
lad [læd] s pojke, gosse; spoling; F karl.
Ladbroke [læ’dbruk] npr.
ladder [læ’da] I. s 1. stege, trappstege; &
lejdare; kick down the ** vända ryggen åt gamla
vänner som hjälpt en fram; single-*u \of education]
enhetsskola. 2. löpmaska på strumpa [**proof].
II. itr om maska löpa. ^-back [-bæk] S slags stol.
^-dredge [-dredj] s paternosterverk för mud-
dring o. d.
laddie [læ’di] s isht skotti. [liten] pojke, gosse.
1. lade peid] tr dial. tekn. ösa, sleva.
2. lade [leid] laded laden ei. ^ laded tr lasta
varor pi fartyg; ta ombord varor. ~n [_n] a
1. äv. om annat än fartyg lastad [with med]; *u in
parcels lastad med styckegods; ~ in bulk
lastad med störtgods kol o. d. 2. biidi. mättad;
fylld with moisture (the scent of flowers,
wtts/c)]. 3. biidi. tyngd, nedtryckt with sin
(sorrow), sorrow-**].
la-di-da [la/didcr/] a o. s S tillgjord, snobbig
[person].
iadilles [lei’diz] pi. av lady; attr. dam-; ~ and
gentlemen! mina damer och herrar! gallery
kvinnoläktare[n] i House of Commons;**’’ man
fruntimmerskarl; tailor damskräddare,
-fy se ladyfy.
lading [lei’dig] s lastning; % skeppslast; bill of
** konossement.
Ladislllaus [læ’dis|lo:s], -law [-lo:, læ’dz-] nprr.
ladle [leidl] I. s slev; tekn. skopa. II. tr ösa
med slev, sleva. ~ful [-ful] S en slev full.
Ladock [læ’dak], Ladoga [la:’do(u)ga, ladou’ga]
nprr.
ladrone s 1. [ladrou’n] spansk stråtrövare. 2.
[læ’dran] Skotti. skurk, lymmel,
lady [lei’di] s 1. dam; she is a ** (quite the *J)
det är en verklig dam (en dam ut i
fingerspetsarna); a *u of title en förnäm dam;
**-in-wait-ing uppvaktande hovdam [to the Queen]’, my dear
young ** [min] bästa fröken X.; **’s man
fruntimmerskarl; painted ** slags fjäril; the
Old L*u of Threadneedle Street F för the
Bank of England i London; the L*u of Babylon
den babyloniska skökan, puritansk beteckning för
romersk-katolska kyrkan [av. the L*u of Rome].
2. L*u adelstitel: à) mindre formellt 1 st. f.
Mar-chioness, Countess, Viscountess, Baroness
./.]; b) före förnamn p& dotter till duke, marquis el.
earl [L~ Mary «/.]; c) före mannens förnamn på
hustrun tin en courtesy lord [L~ Henry «/.]; d)
rv hela uppslagsordet ° adverb regelbundet % sällsynt X militärterm »i* sjö term F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
