- Project Runeberg -  English-Swedish Dictionary : Engelsk-svensk ordbok /
483

(1948) [MARC] Author: Karl Kärre, Harald Lindkvist, Ruben Nöjd, Mats Redin With: Grenville Grove - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - long. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

long.

- 483 —

look

kanon; ~ tongue biidi. bra ’munläder’; ~ train
fjärrtåg [av. ^-distance train]; ~ views
förutseende, vida vyer; syllable, t’o?cenång
stavelse, vokal; ofta oeg. betonad stavelse, vokal;
diftong; nu waist låg midja; that’s a ~ word F
det är mycket sagt. 2. dryg: two ~ miles
drygt två mil; ~ years ago utt. för många år
sedan; ~ dozen 18; ~ hundred storhnndrade,
120; maJce ~ hours (a nu day) arbeta länge.
3. om tid avlägsen [« ~ date]; hand. lång[fristig]
[äv. 0,’dated] [<v» bill, investment]. 4.
längd-[<v jump, ~ measure]. 5. predikativt långsam,
sen att komma o. d.; jfr II. o. III; I shan’t be /N/
jag biir inte länge [borta]; av. jag skall inte bli
lång (vidlyftig) jfr ovan 1; be pra] . .-ing hålla
på länge med att; dröja länge att; he was nu
finding it out det dröjde länge | in nan. ban
kom underfund med det; he was not ~ [in]
coming han lät inte länge vänta på sig; he is
not nu for this world han har inte långt kvar

att leva. IX. 8 van!, elliptiskt 1. I vissa adverb i ella uttr,

lång tid, länge, itr III; it was not ~ before
he came det dröjde inte länge förrän han kom;
before nu inom kort, snart; for ~ länge; på
länge; pred. långvarig; take ~ ta lång tid; that
•v» F så lång tid, så länge [ten times that
2. the and the short of it ’summan av
kardemumman’,hela historien; to make short of r%>
saken är kort sagt den att. 3. lång stavelse;
and shorts klassisk vers. 4. the Lnu = the long
vacation se d. o. III. adv 1. länge; om tid
långt; tbi. för länge sedan ["»-forgotten,
-lost]; ~ ago (since) för länge sedan; ^
before this långt före detta; as (so) nu as så
länge [som]; om .. bara; as as . . ago
redan för .. sedan; so F adjö [så länge]! ~
live the king! leve konungen! be about
hålla på länge med ngt; times ~ past (gone by)
längesedan svunna tider; he had not nu dined
han hade nyss ätit; how nu has he left? hur
länge sedan är det han for? ~ and ~ ago
för länge, länge sedan. 2. efter tidsuttr. hel;
an hour nu en hel timme; all day (night) nu
hela dagen (natten) [lång (igenom, i ända)];
all his life ~ [under (i)] hela sitt liv. 3. jfr

I. 5. o. II. 1.

long, förkortn. för longitude.
longæval se longeval.

long-llboat [lo’gjbout] 5 & segelfartygs storbåt, -bow
[-bou] 5 pilbåge; draw the ~ F skära till i
växten, ’skarva’, ’dikta’, -breathed [-brej>t]
a som kan hålla andan länge; biidi. envis, seg.
-clothes [-klouöz] s Pi. linda, -continued [-[-’kan-ti’nju:d]-] {+[-’kan-
ti’nju:d]+} a långvarig, -drawn [-dro:’n, - -] a
långdragen [äv. djup suck.

longe [bn(d)j] se tunne.

1. longer [lo’qa] s ^ en längtande.

2. longller [lo’glga] kompar. av long I. a längre.

II. adv om tid längre; vidare [vani. no (a little,
any, much) <%>]; I can’t wait any ~ jag kan
inte vänta längre, -est [-gist] superi, a 0. adv

längst; at the ~ senast, –established [-[-istæ’-blijt]-] {+[-istæ’-
blijt]+} a gammal arma &c.
longevlial [lond^i/vol] a långlivad, -ity [-e’viti]
s långt liv; hög ålder, -ous [-i:’vas] a t
långlivad; ålderstigen.
Longüfellow [lo’n|feNlo(u)], -ford [-fad] nprr.
iongiihand [k/rjfhænd] s vanlig skrift i mot», tm
stenograf! [shorthand]. - -headed [-hexdid] a 1.
långskallig. 2. biidi. skarpsinnig, klyftig,
slipad; förutseende,
longing [b’gig] I. a längtande, längtansfall.
II. s längtan [for, after efter ngn el. ngt; to
inf. [efter] att [få]]; begär. ~ly [4i] adv
längtan sf ull t; begärligt.
Longinus [londgai’nas] npr.
longish [lo’gij] a ganska lång; avlång;
långiran di g, -tråd i g.
longitudiie [lo’n^cOjitjkud] s 1. geogr. astr.
longi-tud, längd[grad]; meridian of nu längdgrad.
a. skämts. längd, -inal [-ufdinl] a° 1. längd-;
longitud-. 2. längsgående; på längden,
längs-efter [in a direction].
longll-legged po’i)|legd] a lång-, hög|bent.

- -lived [-li’vd, »ttr. av. - -] a långlivad; långvarig.

- -liver [-liVa] s en som lever länge. L-man[s]
[-man(z)] npr. - -off [-o(:)’f], • -on [-o’n] s

kricketspelare bakom o. till vänster (resp. höger) om the

bowler. - -pig [-pig] s F ’långgris’ människokött.

- -range [-rei’n(d)3, –] a långskjutande

+ gun]; med (av) stor räckvidd. L-ridge [-gridg],
L-sdon [-zdan] nprr. -shanks [-Jægks] s
Fl&ng-skånk. - -shore [-Jo:] a längs kusten (land),
land-, kust-, -shoreman [-Jo:man] s sjåare;
landkrabba, - -sighted [-sai’tid, £–]a 1.
lång-synt. 2. biidi. skarp-, klarjsynt, förutseende.

- -spun [-spAn] a lång|dragen, -randig, tråkig.
L-staff [-sta:f] npr. –standing [~stæ’ndig, -*-]
a [av] gammal[t datum] to, se standing, -stop
[-stop] s kricketspelare bakom the wicket-keeper.

- -suffering [-SAxf(a)rig] I. a långmodig. II. s
långmodighet.–term[-ta:/m]alångfristigtiàn.
L-ton [-tan] npr. - -tongued [-tAgd jatalträngd.
L-us [-gas] npr. -ways [-weiz] adv på längden,
längsefter. - -winded [-wi’ndid, -1 -] a 1. Be
longbreathed. 2. mångordig,
lång[randig,-trå-dig. -wise [-waiz] adv se longways.

Lonsdale [lo’nzdeil] npr.

loo [lu:] I. s kortsp. knack; bet; nu-table runt

[spel]bord. II. tr göra bet i knack,
looby [lu:’bi] s tölp, drummel; fåne.
look [luk] I. itr 1. se, titta ofta med adv. el. prep.,
se 7.; nu high biidi. syfta högt; ^v sharp F raska
på; ~ here! se hit! vani. hör på! hör du! nej
men hör nu! o. d.; ~ you åid. hör du! kom ihåg!
inskjutet förstår du [P nu’ee]; yes, you may nu!
ja, titta du! 2. se e’fter, titta e’fter, ta reda
på [who, what, how &c.]; se sig för; let him nu
at home ordst. må han först sopa rent för egen
dörr. 3. vetta [into, on to, toivards &o åt, mot;
north åt norr]; om sak vara riktad; biidi. peka
åt visst håll; all the facts o, the other way allt

nu hela uppslagsordet ° adverb regelbundet % sällsynt >8< militärterm *£« sjöterm F familjärt P lägre språk S slang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 11 18:07:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1948/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free