Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - meat-chamber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meat-oh amber
— 516 —
mediocrity
matsedel, ^chamber [-tjei’mba] * kylrum
f»r kött. ^-cutter [-kAHa] s köttkvarn.
Meates [mi:ts], Meath [mi:J>] nprr.
meatilless [mi:’t|lis] a utan kött, vegetarisk.
• -offering [-o^farig] s bibi. spisoffer. - -pie
[-pai’] s köttpastej. • -safe [-seif] s köttskåp.
meatus [miei’tas] 5 anat. gång, rör.
meaty [mi:’ti] a 1. köttig; kött-. 2. isht Am.
innehållsrik, givande, kärnfull.
Meavy [mi:’vi], Mecca [me’ka] nprr.
meccano [mekcr/no(u)] s meccano leksak,
mechanllic [mikæ’nik] I. a % se o,al. II. s
hantverkare; yrkesarbetare; mekaniker arbetare [air
/v/]; Mois’ institution arbetareinstitut, -ical
[-(a)l] a° mekanisk 1 aiu bet.; hantverks-,
ma-skin|mäs8ig, maskinell, teknisk; vanemässig,
osjälvständig &o; the ** powers tju. de enkla
maskinerna; ^ transport isht motortransport;
nr. motoriserad avdelning av Royal Army Service
Corps, -ician [mekani’Jn] s mekaniker
konstruktör, maskiningenjör, mekanist. -ies [-s] s
pi. 1. mekanik. 2. maskinlära, -ism [-[me’ka-nizm]-] {+[me’ka-
nizm]+} s 1. mekanism. 2. konst, teknik, -ist
[me’kanist] S mekaniker vetenskapsman el.
ingenjör, mekanist. -ization [mexkanaizei’Jn] s
mekanisering. -ize [me’kanaiz] tr mekanisera.
Mechlin [me’klin] npr Mecheln, Malines [^
lace].
Mecklenburg [me’klinba:g] npr.
medal [medl] s medalj; the reverse of the ~
medaljens frånsida, ’vied [-d]a medaljerad;
prisbelönt. ~lic [midae’lik] a medalj-, rvlion
[midse’ljan] s medaljong 1 aiia bet. ~list [-’ist]
s 1. medalj|ör, -gravör o. d. 2. medaljör en
som f&tt medalj [gold 3. medalj-,
mynt|kän-nare.
meddllle [medl] itr obehörigt blanda sig i’; ~ in
lägga sig i’ ngt; ~ with befatta sig med;
fingra på, röra vid; neither make nor ~ with dial,
inte röra vid. -er [-a] s en som lägger sig V
ngt, ’klåfinger’; klåpare. -esome [-sam] a
beskäftig, beställsam, ’klåfingrig’, -ing [-irj] I.
s obehörig inblandning, ’fingrande’ [miApångt].
II. a se meddlesome; you are always ~ du
lägger dig då i allting.
Mede [mi:d] s meder; jfr law.
Medea [midi’a] npr. Media [mi/dia] npr
Me-dien.
medilSa [mi:’di|a] s språkv. media, -æval se
medieval. -al [-al] a° 1. medial, mitt-, mellan-.
2. genomsnitts-, medel-; medelstor, -an [-an]
I. a mitt-, mellan-, median-. II. s median.
Median [mi/dian] I. a medisk. II. s meder.
medillant [mi/dijant] s mus. mediant, ters. -ate
I. [-it, mir’djat] a° 1. medelbar, indirekt. 2.
% mellanliggande, mellan-. II. [-eit] itr 1.
medla. 2. utgöra en övergångsform,
förmedla övergången [between mellan]. III. [-eit]
tr 1. medla fred. 2. förmedla; överbringa,
-a-tion [-ei’Jn] s 1. medl|ande, -ing; förlikning;
<n/ suggestion medlingsförslag. 2. för-, be|-
medling. -atize [-ataiz] tr hist, mediatisera.
-ator [-eita] s medlare; fredsmäklare;
förlikningsman. -atorial [-ato/rial] a medlande,
medlare-, förliknings-, -atorship [-eitajip] s
medlarekall; förlikningsmannaskap. -atory
[-atari] a se mediatorial; o* effort
medlingsförsök. -atrix [-ei’triks] s medierska;
freds-mäklerska.
medicllable [me’dik|abl] a som kan botas
(läkas). -al [-(a)l] I. a medicinsk; läkar[e]-;
me-dicinal-; ~ attendance (care) läkarvård; o*
attendant ngns läkare; ~ baths medikala bad;
~ board medicinalstyrelse; ~ corps &
fält-läkarkår; ~ garden medicinalträdgård; ~
in-spection läkarundersökning; ~ jurisprudence
rättsmedicin; Mtnan läkare, doktor, ngns [-[hus]-läkare;-] {+[hus]-
läkare;+} ^ officer [tjänste]läkare av olika slag; &
bataljonsläkare &o; ~ school medicinsk
fakultet (utbildningskurs); ~ student medicine
studerande, medicinare; ^ treatment
läkarbehandling; medicinsk behandling. II. * F
medicinare, -ally [-ali] adv medicinskt; ur
läkarsynpunkt; be ~ inspected undergå
läkarundersökning. -ament [medi’kamant, me/d-]
s läke-, bote|medel, medikament, -aster
[-’se-st a] s kvacksalvare, -ate [-eit] tr 1. ge
medicinsk behandling, läkarbehandla; ge medicin
åt; bota. 2. försätta mod läkemedel,
preparera medicinskt; icater hälso-.
mineralvatten; ojd paper toalettpapper, -ation [-ei’Jn] s
1. läkarbehandling; medicinerande,
medika-tion. 2. tillsättande av läkemedel,
prepare-ring. -ative f-stiv] a läkande, botande,
helande.
Medillcean [medisi(:yan] o mediceisk,
Medi-céer-. -ci [me’ditji] npr.
medicllinal [medi’sin(a)l] a 1. läkande,
botande, hälso]sam, -bringande; «« springs
hälsobrunn. 2. t medicinsk; medicinal- [»x» plant].
-inally [-i] adv i läkande syfte, såsom
medicin. -ine [me/ds(i)n] I. s 1. [äv. me’disin]
medicin, läkekonst, läkarvetenskap; medicin i
mots, tin kirurgi &c. 2. medicin, läkemedel som
tas in; olika slags medicin, medikamenter;
/■v chest medicinlåda, hus-, rese|apotek; take
~ ta medicin, medicinera; eufem. laxera. 3.
indi-anskt trolldom; amulett, fetisch; -man
medicinman, trollkarl. II. tr aid. ge medicin åt;
bota. -o [me’diko(u)] I. s F medikus, doktor;
medicinare. II. [me’diko] a isms. mediko-.
medieval [medii:’v(a)l, mi:-] I. a medeltida,
medeltids-; in ~ times under medeltiden. II.
8 medeltidsmänniska. <xJsm [-izm] s
medeltidsanda; svärmeri för medeltiden.
Medili [madi’l], Medina [med|i:’na, Am. -ai’na]
nprr.
mediocrile [mi:’di|ouka, - - - -] a medelmåttig,
av medelmåttigt värde, skäligen enkel,
slätstruken, medioker, -ity [-o’kriti] s
medelmåttighet, slätstrukenhet; medelmåtta äv.
konkr. [he tS a
o> whole title-word ° adverb regular ^ rare àSt military »i» marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
