Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - piecemeal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
piecemeal
— 625 —
püe
ngn sitt hjärtas mening, sjunga ut för ngn;
a of water en vattensamling (damm), ett
vatten; a ro of work konkr. ett arbete;
prestation, svår uppgift; ibi. bråk, väsen; a (the,per)
ro stycket, per styck; by the ro styckevis,
»rbeta på styck; ro, by ro stycke för stycke,
styckevis; of a ro av samma slag [with som],
allde es lika, i stil (överensstämmelse) med;
he all of a /» with av. passa i stycke med;
£cw£, fall, tear] in ros [hugga, falla, slita] i
stycken (bitar), sönder [av. fall to *»s]; break
{injto ros bryta sönder; be on the ro arbeta på
ackord; go ei. come (dash) to ros gå (slå)
sönder; take in (to) /»s taga sönder, sönderdela.
2. artilleri pjäs [av. a ro of artillery (ordnance)^,
i allm. eldvapen (gevär &c). 3. pjäs i schackspel,
bricka i brädspel &c. 4. mynt [äv. /» of money];
of gold guldmynt; plenty of <os F en massa
pengar. 5. tavla, stycke. 6. teaterpjäs. 7.
musik-stycke [äv. ~ of music]. 8. ofta förakti. mans- ei.
kvinnsjperson [av. /» of flesh (goods)]. II. tr 1.
laga, lappa [ihop] [äv. ~ up (together)]. 2.
förena, sätta (binda) ihop. 3. ro on passa ihop[to
med]; »v. out utöka, komplettera. III. itr, /»
on to hänga (passa) ihop med. /»meal [-mi:l]
adv i stycken, styckevis, ett stycke i sänder
[av. by /»]; ibi. lappverks-. /»work [-wa:k] s
arbete på styck, ackordsarbete,
piecrust [pai’krAst] s bakverk tm pastej,
pied [paid] a fläckig, skäckig, svart och vit;
brokig.
Piedmont [pr/dmant, pjed-] npr. /»ese [-ti:’z]
I. a piemontesi8k. II. s piemontesare.
pieman [pai’man] s pastej försälj are.
pier [pi’a] s 1. pir, vågbrytare, hamnarm,
skeppsbro; brygga. 2. bropelare. 3. byggn.
väggpelare mellan dörr- el. fönsteröppningar, /»age
[-ridg] s kaj pengar,
pierclle [pi’as] tr 1. genomjborra, -bryta,
-stic-ka, tränga fram (bana sig väg) genom (i),
intränga i. 2. biidi. genomtränga, intränga
i [a mystery]. 3. djupt röra, gonom|bäva, -ila.
-er [-o] s 1. borrare. 2. [spets]borr, pryl.
-ing [-ig] a° genomträngande [cold, wind; cry,
sound, eye].
pier-glass [pi’aglcus] s trymå, stor väggspegel.
Pierllpoint [pinpoint], -pont [-pont] nprr.
pierrot [pi’aro(u), pjer-] s pjärrå.
Pierlls [pi’a|z], -son [-sn], Pietermaritzburg [pi:-
tamæ’ritsba:g] nprr.
pietisllm [pai’ati|zm] s pietism, -t [-st] s
pietist. -tic[al°] [paiati’stik, -(a)l] a pietistisk,
piety [pai’ati] s 1. fromhet. 2. pietet, sonlig
vördnad ei. plikttrohet,
piffle [pifl] S I. itr 1. larva, fjanta. 2. prata
strunt, dilla. II. s skräp, strunt[prat].
pig [pig] I. s 1. gris, svin äv. om pers.; buy a ro
in a poke (bag) ordst. köpa grisen i säcken;
drive (bring) o.’s *os to a flne (pretty)
market iron, göra en lysande affär; /»’s wash se
rowash. 2. metalltacka. II. itr 1. grisa. 2. ligga
som svin tätt ihop, packa ihop sig [äv. /» it]. III.
tr 1. framföda grisar. 2. packa ihop som svin.
pigeon [pi’dgin] I. s 1. zooi. duva; clay ro skytte
lerduva. 2. S gröngöling, lättlurad stackare.
II. tr lura av, plocka ngn i kortspel [of på ngt].
P/»-English se pidgin, /»gram [-græm] s
brev-duvebudskap. /»-hearted [-ha:tid] a
harhjär-tad, lättskrämd, /»-hole [-houl] I. s 1.
öppning till duvslag; biidi. stilla vrå, gömsle. 2.
biljettlucka. 3. fack, avdelning i hylla, skrivbord
o. d. II. tr 1. stoppa in i ett fack; widi. a)
tillsvidare lägga undan (åt sidan); b) ordna
(placera på rätt plats) i minnet el. medvetandet. 2.
förse med (indela i) fack. /»-house [-haus],
/»ry [-ri] s duvslag,
piggllery [pi’g|ari] s 1. svinhus av. biidi.,
svin|-gård, -stia. 2. svineri. 3. koii. svin. -ish [-ij]
a° grisaktig, grisig; biidi. tjurskallig; snuskig,
gemen; glupsk.
Piggott [pi’gat] npr.
pigüheaded [pi’glhe’did] a° tjurskallig,
förstockad; dum. –iron [-aian] s tackjärn,
pigment [pi’gmant] $ pigment, färgämne,
pigmy [pi’gmi] se pygmy.
pignut [pi’gnAt] se earth-nut.
Pigüott [pi’g|at], -ou [-u:] nprr.
pigllskin [pi’g|skin] s 1. svinläder. 2. S sadel,
-sticking [-stökig] s 1. vildsvinsjakt med spjut.
2. svinslakt, -sty [-stai] * svinstia, -tail [-teil]
s 1. grissvans. 2. flät-, rull|tobak. 3.
stångpiska; hängande nackfläta. -Wash [-WOj] S
8ku-lor, svinmat. -weed [-wi:d] s svinmölla.
1. pike [paik] s I. tull|bom, -port. 2. tull
(avgift) vid pike. 3. landsväg med tullbommar.
2. pike [paik] I. s 1. spets, pigg. 2. Nordengi.
spetsig bergstopp, bergspets. 3. zooi. gädda.
4. X pik, spjut. II. tr genomborra (döda)
med pik; /» it S kila [i väg], /»d [-t] a 1.
försedd med spets[ar]. 2. spetsig.
pikeü-keeper [pai’k|ki:pa] s bomvakt[are].
-man [-man] s 1. se föreg. 2. hist, pikenerare. 3.
gruvarbetare med pikhacka. - -perch [-pa:tj]
s zooi. gös. -staff [-sta:f] s 1. pik-, spjut|skaft;
as plain as a ro ordst. klar[t] som dagen. 2.
pikstav, käpp med järnpigg.
pilaster [pilæ’sta] s pilaster, väggpelare.
Pilatile [pai’lat], -us [pila/tas] nprr.
pilch [piltj] s flanellblöja för spädbarn,
pilchard [pi’ltjad] s siags småsill, sardin.
1. pile [pail] s vani. Pi. ros läk. hemorrojder.
2. pile [pail] I. s 1. uppstaplad hög; stapel [of
boards, wood] äv. eiektr., massa; bål [funeral
<»]; make o.’s (a) /» F samla en
förmögenhet, lägga [en massa pengar] på hög. 2.
massa av höga byggnader; stor (hög)
bygg-ning. 3. X gevärskoppel. II. tr 1. uppstapla,
lägga upp i hög, trava upp, hopa [ofta /» up];
ro arms koppla gevär; /» it on F ’breda på’,
överdriva; /» up (on) the agony F se föreg., av.
frossa i pinsamma detaljer. 2. lassa på’, lasta
[cart]. III. itr hopas, samla sig.
to hela uppslagsordet ° adverb regelbundet % sällsynt militärterm sjö term F familjärt P lägre språk S slang
40__$76178. Kärre m. fl., Eng.-svensk ordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
