Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pink ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pink
— 627 —
pish
skära (uthugga) uddar ei. små hål i tyg, läder
&c [av. /» out]. 3. smycka, sira.
4. pink [pigk] I. s 1. nejlika. 2 .the ro biidi.
höjden, det bästa, ’idealet’ av ngt [the very /» of
elegance (fashion, health, perfection)]; in the
/» S frisk som en nötkärna. 3. blek-, ljus|rött,
skärt. 4. rävjägares röda rock [iin /», wear
/»]. 5. rävjägare. II. a skär, blek-, ljus|röd.
/»-coloured [-kAlad] se 4. pink II.
Pinkerton [pi’gkatn] npr.
pinkliish [pi’qklij], -y [-i] a stötande i skärt
(ljusrött).
pin-money [pi’nmA^ni] s nålpengar,
pinnace [pi’nis, -os] s pinass.
pinnade [pi’nakl] I. s 1. bygg», pinakel, fial;
tinne, takspira, småtorn. 2. spetsig
bergstopp. 3. biidi. höjdpunkt. II. tr 1. sätta [-[liksom]-] {+[lik-
som]+} på ett torn. 2. kröna, bilda
höjdpunkten av. /»d[-d]« försedd med fialer (tinnar) &c.
pinnate[d] [pi’nit, äv. -eit, -id] a bot. parbladig.
pinnller [pi’nja] s förr damhuvudbonad med löst
nedhängande band, barb, -y [-i] s F bamspr.
förkortn. rör pinafore.
pin-prick [pi’nprik] s nålstyng äv. Midi, [a policy
of /»«].
pint [paint] s mått rar våta varor: 0,571., ung. halvliter,
pintado [pinta:7do(u)] s zooi. 1. siags stormfågel
[vani. /» bird (petrel)]. 2. pärlhöna,
pintle [pintl] s tapp, bult, rorhake.
pint-pot [pai’ntpo’t, –] S mugg rymmande i pint.
piny [pai’ni] a furu-, rik på furor, furuklädd,
pioneer [paiani’a] I. « 1. & pionjär,
ingenjörsoldat. 2. biidi. före|löpare, -gångsman,
ban-brytare. II. itr vara pionjär, bana väg. III. tr
1. bana väg. 2. gå före, vägleda, bana väg för.
pious [pai’as] a0 1. from, gud|fruktig, -aktig.
2. t kärleksfull, öm, plikttrogen.
1. pip [pip] 8 1. pip8 hönssjukdom. 2. S om pers.
have the ro vara ur gängorna (humör).
2. pip [pip] 8 kärna i apelsin, äpple o. d.
3. pip [pip] I. s 1. prick På tärning, tyg &c, märke
på spelkort. 2. j& stjärna ss. gradbeteckning. II. tr S
1. se pill II, 2. 2. slå, besegra. 3. träffa medkuia.
pipe [paip] I. s 1. mus. a) pipa, enkel flöjt;
shepherd’s /» herdepipa; 6) orgelpipa. 2.
skepparpipa. 3. vani. pi. ros se bagpipes. 4
sångröst, stämma; fågelsång; pip. 5. ledningsrör
för gas, vatten o. d. 6. tobakspipa [smoke a /»]; /v.
of peace fredspipa. 7. anat. vani. pi. /»s
luftrör. 8. pipa rymdmått för vin: 5,7 hl. II. itr 1.
blåsa (spela) på pipa (flöjt). 2. om vinden, kula
o. d. vissla, vina; pipa, skrika gällt; om fågel
sjunga; /» up spela (stämma) upp. 3. F lipa,
’pipa’. 4. S flämta. III. tv 1. spela på pipa.
2. vissla, blåsa med pipa ss. signal åt
besätt-ning [äv. ~ up; ~ to meal (work)]; /» away
blåsa avgångssignal åt. 3. pipa fram; /» o.’s
eye[i\ gråta. 4. förse med rör; leda i rör.
/»-clay [-klei] I. s piplera äv. använd tm vit-
färgning av soldaters byxor &c; bildl. petighet i
militär puts, iaiim. militärt pedanteri. II. tr vit-
färga med piplera; biidi. F fiffa upp; klarera.
/»–cleaner [-klirna], <»-cleanser [-klenza] s
pip-rensare. /»d [-t] a 1. försedd med rör;
rörfor-mig. 2. ledd genom rör. /»-light [-lait] s fidibus.
pip emma [pi’pe’ma] S eg. & signalisters benämning
för p. m.
pipellr [pai’p|a] s pipare, pipblåsare; i skotti. isht
säckpipeblåsare; pay the /» F betala fiolerna
(kalaset). - -rack [-ræk] 8 piphylla. - -roll
[-roul] s förr sheriffernas årliga räkenskaper
i eng. riksarkivet. - -Stem [-Stem], - -Stick [-Stik]
s pipskaft, -tte [pipe’t] s pipett.
piping [pai’pig] jfr äv. pipe II o. III I. s 1. koii.
rör. 2. pipning, goffrering,
snörmakerigarne-ring. II. a; /» hot sjudande varm, widi.
alldeles färsk (ny); /x. times glada (sorglösa) tider,
pipit [pi’pit] s zooi. piplärka,
pipkin [pi’pkin] s liten skål ei. kruka av lergods.
Pippa [pi’pa] npr.
pippin [pi’pin] s pipping äpplesort.
pipsqueak [pi’pskwi:k] s X S siags granat,
pipy [pai’pi] a pipig.
piquanllcy [pi(:)/kan|si] s 1. om mat o. d. skarp
(kryddad) smak. 2. biidi. skärpa, pikanteri;
the /» of äv. det pikanta i. -t [-t] a° pikant,
skarp tm smaken, retande; pigg.
pique [pi:k] I. s 1. missämja. 2. förtrytelse,
stnckenhet, sårad stolthet ei. fåfänga [in a
ft of ro] II. tr 1. såra, reta. 2. egga,
uppväcka [interest, curiosity]; /» o.s. \up~\on yvas
över, stoltsera med.
piqué [pi:’kei] s piké tygsort,
piquet [pike’t] 8 piké kortspel,
piracy [pai’arasi] s 1. sjöröveri. 2. Midi, olaglig
efterapning av patent o. d., olovligt eftertryck
(tjuvtryck) av tryckalster.
Piræus [pairi(:)/as] npr.
piragua [pirae’gwa] se pirogue.
piratile [pai’arit] I. s 1. pirat, sjörövare;
sjö-rövarfartyg. 2. rövare, marodör. 3.
efter-+ apare, isht tjuvtryckare. II. itr bedriva
sjöröveri. III. tr 1. om sjörövare röva, plundra,
bemäktiga sig. 2. biidi. olovligt tillgripa
patent o. d.; tjuvtrycka. -ic[al°] [pai(a)ræ’tik,
-(a)l] a 1. sjörövar-. 2. blott -ical tjuvaktig
om pers.; /» edition piratupplaga, tjuvtryck.
Pirbright [pa:’brait], Pirie [pi’ri] nprr.
pirogue [pirou’g] $ pirog kanot,
pirouette [pirue’t] I. s piruett. II. itr piruettera.
Pisa [pi/za] npr.
piscaliry [pi’ska|ri] s 1. fiskerätt. 2.
fiskevatten. -toriai [-to/rial] so föy. 1. -tory [-t(a)ri]
a 1. hörande till fiskare ei. fiske. 2.
sysselsatt med (begiven på) fiske.
Pisces [pi’si:z] npr astr. zooi. Fiskarna,
pisciüculture [pi’sjikAltJa] s fiskodling, -na
[-i:’na, -ai’na] s 1. fiskdamm. 2. rom. antik,
badbassäng. 3. kyrki. piscina, -ne [-i:n] I. s % se
föreg. II. [-ain] a hörande till fisk, fisk-.
Pisgah [pi’zga] npr bibi.-, ~ view över-, in|blick.
pish [pij, pj] interj rörakti. ei. otåligt pytt! asch!
V/ hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet % sällsynt jfcc militärtenn 4/ sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
