Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - royalism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
royalism
— 714 —
rudiment
se ~ sail. 3. se ~ stag. 4. pi. första eng.
infanteriregementet. fvism [-izm] s rojalism,
konungskhet. ~ist [-ist] s rojalist. ~istic
[-i’stik] a rojalistisk. ~ty [-ti] s 1.
kunglighet, kunga|makt, -värdighet, majestät. 2. kon.
kungliga personer. 3. mest i pi. medlem av
kungliga huset, ’majestätet’, de kungliga. 4.
mest i pi. kungligt privilegium, regale, 5. av
konungen beviljad rättighet isht till gruvdrift. 6.
’royalty’, avgift för bearbetande av gruva el. patents
utnyttjande el. av förläggare till författare för varje s&It
ex. av hans bok.
Royston [roistn] npr.
R. P. förkortn. för Reformed Presbyterian;
reprint; R. P. D. = Regius Professor of
Divinity; Doctor of Political Science; r. p.
m.=revolutions per minute; rr. = very rarely; R. R.
C. = Royal Red Cross; R. S. = Recording
Secretary; Royal Society; Rs. = rupees; R. S. A.
= Royal Society of Antiquaries; R. S. P. C. A.
= Royal Society for the Prevention of Cruel’
ty to Animals; R. 8. S. = Fellow of the Royal
Society; R. S. V. P. — please reply; R. T. =
received text; Rt. Hon. = Right Honourable; Rt.
Rev. = Right Reverend; R. U. = Rugby Union.
Tub [rAb] I. tr 1. gnida, gno, gnugga, skava,
frottera, polera Eav. ~ up]\ ~ o.’s hands (eyes)
gnugga händerna (sig i ögonen); noses om
viidar gnida näsorna mot varandra; ~ shoulders
with vara i ständig beröring (frottera sig)
med ngn; t\j a p. the wrong way biidi. behandla
ngn felaktigt, irritera ngn; ~ to a powder
skava (gnugga) sönder till pulver; ~ down
gnida ren (av, slät), [av]putsa; rykta häst; ~
in gnida in ngt, Midi. omtugga (idissla) isht ngt
obehagligt; ~ off (away) avgnida, gnida (nöta)
bort, putsa av, taga ur genom gnidning, biidi. arbeta
bort [,shyness]; out gnida bort, taga ur ge.
nom gnidning stain fläck], stryka (skrapa) ut;
<v up ä) av gnida, -putsa, polera upp, putsa
av (upp); b) biidi. friska upp [o.’s memory
(Greek) sitt minne (sina kunskaper i [-grekiska)],-] {+gre-
kiska)],+} uppliva, pigga upp; c) skrapa ihop
tm en blandning. 2. Stryka [med handen &o]
[against mot, \up~\on på, over över]. II. itr 1.
skava, gnidas [against, on mot]; ~ down
ta en avrivning. 2. vid kuispei stöta mot
ojämnhet i marken, biidi. mödosamt arbeta (streta,
knoga) sig fram [med along, on; through [-igenom].-] {+ige-
nom].+} 3. om tyg o. d. nötas, skavas; off
nötas bort (av). III. s 1. gnidning,
frotte-ring; give it a ~ gnida av det ett tag. 2.
vid kulspel ojämnhet i marken som hindrar, bildl.
stötesten, hinder, svårighet; there’s the ~
det är just (däri ligger) svårigheten. 3.
stickord; ibi. liten läxa (minnesbeta). 4. förargelse,
förtretlighet], ’friktion’ [the and worries
of life], stridighet. 5. förkortn. av 1. rubber.
rub-a-dub [rA’badA’b] s trummas ’tramtamtam’.
1. rubber [rA’fra] s kort. robbert, omgång, spel,
tur.
2. rubber [rA’ba] s 1. ngn (ngt) som gnider
(skrapar) &o. 2. massör, massös. 3. förkortn. av
India ~ kautschuk, gummi; tyre
gummiring; f^s F galoscher. ~neck [-nek] s Am. S
nyfiken person,
rubbish [rA’biJ] S 1. avfall isht vid repar, av byggnad,
sopor, skräp. 2. Midi. skräp, strunt, smörja,
goja. /v-heap [-hi:p] s skräp-, sop|hög. *>Jng
[-ig], ~y [-i]a skräpig; skräp-, strunt-, futtig,
rubbie [rAbl] s 1. stenskärv, packsten. 2. gcoi.
klappersten, fältsten.
Rubens [ru/binz] npr.
rubescent [rube’snt] a rödaktig.
Rubicon [ru:’bikan] npr; cross (pass) the ~ mmi.
gå över Rubicon,
rubicund [ru:’bik|and] a röd|aktig, -lätt, -lett.
svity [-A’nditi] s rödietthet.
rubidium [ru:bi’diam] s kem. rubidium.
Rubinstein [ru/binstain] npr.
rubric [ru/brik] s 1. rubrik, överskrift. 2. kyrk.
liturgisk anvisning ei. föreskrift. ~ate [-eit] tr
1. förse med rubriker, rubricera. 2. skriva
&o med röda bokstäver, märka med rött.
rub|y [ru:’bi] I. s 1. rubin; above -ies av
oskattbart värde. 2. röd finne i ansiktet. 3. rött vin.
4. boxn. S blod. II. a rubin|färgad, -röd,
ru-bin-. III. tr färga rubinröd.
ruche [ru:J, av. ryj] s rysch, spetsprydnad.
1. ruck [rAk] s hop, massa, mängd isht av tävlande
som blivit efter.
2. ruck [rAk] I. s veck, rynka. II. tr vecka
[ihop], rynka [vani. ~ up]. III. itr vecka
(rynka) sig.
rucksack [rA’ksaek] s ryggsäck.
ruction [rAkJn] s S gruff, bråk, gräl [isht there
will be
rudd [rAd] s zooi. sarv.
rudder [rA’da] s roder, styre.
Ruddigore [rA’digo:] npr.
ruddiness [rA’dinis] s isht halsans rodnad,
röd-blommighet, frisk färg.
ruddie [rAdl] I. s röd|färg, -ockra. II. tr märka
(färga) med rödockra.
ruddy [rA’di] I. a° 1. om ansikte &o rödblommig.
2. röd [light, sky, wine], röd|aktig, -brun. 3.
S se bloody 3. II. tr färga med rött.
rude [ru:d] a° 1. obildad, olärd, okunnig [in i].
2. okultiverad, ohyfsad, ohövlig, rå
[language, remarks]; be ~ to vara ohövlig mot;
say ~ things föra ett ehyfsat språk. 3.
våldsam, häftig [passions, shock, reminder]’,
sträng, bister [winter, wind]. 4. oarbetad,
oförädlad [ore, produce]; primitiv [men,
times]. 5. konstlös, outbildad, simpel, grov
[fare, methods, sketch, style, verses]. 6. vild
[scenery], oländ ig [path]. 7. stark, kraftig
. [health]. 8. hård, sträv [sound].
Rudge [rAd^] npr.
rudiment [ru:’dim|ant] s 1. rudiment, första
outvecklade början till ngt, ansats [of till], ibi.
antydning. 2. pi. elementer, första grunder,
rw whole title-word 0 adverb regular ^ rare >8t military »t* marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
