Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - saunterer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saunterer
— 727 —
Saxon
spatsera. II. s 1. spatsertur, promenad. 2.
dagdriveri; flanerande. ~er [-ra] s flanör,
dagdrivare.
saurian [so/rian] s zooi. ödledjur.
sausage [so’sidg] s 1. korv; ^ pie korvkaka;
roll korvpastej. 2. & S drakbaliong.
sauté [sou’tei] a tr. kokk. uppfräst.
Sauterne [souta*/n] s tr. sauternes vin.
Sauvage [souva:^] npr.
Savage [sse’vidj] I. a0 1. Vild ociviliserad, oupp.
odlad, otftmd [man, life, region, tribe]. 2. grym,
omänsklig, våldsam [blow, critic, ruler, [-persecution].-] {+per-
secution].+} 3. F ond, arg, rasande [grow
II. s vilde; barbar, rå «i. okunnig människa.
III. tr om pers. behandla brutalt; om hästar &o
angripa bita o. slita i. o»ness [-nis], ~ry [-ari]
s 1. vildhet, barbari. 2. råhet, grymhet.
savanna[h] [savæ’na] s isht i trop. Amerika savann,
grässlätt.
savant [sæ’vant] s en lärd, vetenskapsman isht
i naturvetenskaperna.
sav|e [seiv] I. tr 1. rädda [from från], bärga;
bevara; ~ o. s. rädda sig, undkomma; ~ us!
[Gud] bevare oss; [God] ~ me from my
friends! Gud bevare mig för mina vänner!
God oj the King! Gud bevare körningen! ~
o.’s face undgå vanära ei. förödmjukelse;
~ o.’s shin (F bacon) rädda sitt skinn; the
situation rädda situationen; to oj something
out of the fire Midi, för att åtminstone rädda
något. 2. reiig. frälsa; as I hope to be ojd vid
min [själs] salighet. 3. spara [på], lägga
undan, spara ihop; <n> o. s. spara sig (sina
krafter); ~ o.’s breath hålla sig tyst; <-v o.’s
pocket spara sin kassa (sina pengar); you may
oj your pains (trouble) du kan spara dig
besväret; he is -ing his strength han spar sina
krafter. 4. bespara sig (ngn) [money, time,
trouble], spara in. 5. passa, hinna med (i tid
till) [train, post], icke lämna obegagnad, icke
försumma tiumie; ~ the tide begagna sig av
den inträdande floden, biidi. begagna
tillfället. II. itr spara pengar [äv. ~ up]. III. prep åid.
ei. poet. utom, med undantag av [all oj him])
oj and except undantagandes; 1 am well oj
that I have a cold jag mår bra utom att jag
är förkyld. IV. konj aid. om icke, utan att;
all the conspirators ~ only he alla de
samman svurna så när som på honom ensam; ~
for utom, så när som på.
Save [sa:v] npr.
save-all [sei’vo:l] s 1. besparingsmedel;
ljusknekt. 2. spillback.
saveloy [sge’viloi] s kokk. cervelatkorv.
savin [sæ’vin] s bot. sävenbom.
saving [sei’vig] I. a 1. räddande, frälsande;
försonande [the oj grace of humour]. 2.
sparsam. 3. <x/ clause reservation, [-[tilläggs]för-behåll.-] {+[tilläggs]för-
behåll.+} II. s 1. sparande; besparing, pi. ojs
besparingar, sparmedel. 2. reservation,
förbehåll. III. prep åid. utom, undantagandes;
~ your reverence med förlov sagt, med er
tillåtelse; ~ that undantagandes att.
r^s-•bank [-zbæ’gk] s sparbank; Post-office oj
postsparbank; ~ book sparbanksbok.
•box [-zboks] s sparbössa,
saviour [sei’vja] s frälsare; the Soj Frälsaren,
savoir faire [sse’vwcr.lfe’a] s fr. skicklighet,
världsvana, takt. savoir vivre [-vi:’va] s tr.
levnadsvett.
Savonarola [sævanaroula] npr.
savory [sei/v(a)ri] s bot. kyndel (Satureja).
savour [sei’va] I. s 1. [isht ngts egendomliga]
smak; biidi. bismak, doft, anstrykning [of av],
’krydda*. 2. aid. lukt, doft, arom. II. itr
smaka, lukta [of av]; bUdi. ha en anstrykning av,
påminna om, verka. III. tr 1. se ~ of 2.
känna doft. 3. smaka; finna smak (njutning)
i, lukta på med välbehag. ~less [-lis] a
smak-lös, fadd. <v,y [-ri] I. a° 1. välsmakande,
ap-titlig; välluktande, doftande. 2. behaglig,
angenäm, ljuvlig. 3. om maträtt med skarp
(salt) smak Emots. sweet]. II. s aptitretande
rätt vid middags början el. slut.
savoy [savoi’] s savojkål. S~ard [-a:d] s
ea-vojard.
savvy [sæ’vi] S I. tr veta; no oj [jag, han Ac]
vet (förstår) inte. II. s vett, förstånd.
1. saw [so:] imp. av see.
2. saw [so:] s ett ’ord’ [old (wise) ordspråk,
regel.
3. saw [so:] I. s såg. II. pp. o>n, t ojed tr o. itr
såga; oj the air föra armen (armarna) fram
och tillbaka ss. åtbörd; ~ easily (badly) vara
lätt (svår) att såga; ~ down såga ned
(omkull); <n/ off (away) såga av (bort); ~ up såga
sönder. ~bones [-bounz] s S bensågare,
kirurg.
sawder [so/da] s smicker, fagra ord [isht soft
sawlldust [so/|dASt] s sågspån; let the o, out of
biidi. avslöja ngns tomhet (humbug), -fish
[-fiT] s zooi. såg|fisk, -haj. - -frame [-freim] s
sågjram, -ställning, –horse [-ho:s] s sågbock,
-ing [-ig] s sågning. - -mill [-mil] s sågverk,
sawn [so:n] se 3. saw II.
Sawney [so/ni] npr 0. s F 1. skotte. 2. dumjsnut,
-bom. [-z] npr.
Saw||-pit [so/|pit] S fiåggrop vid kransagning. - -tooth
[-tu:]s] s sågtand, -yer [-ja] s 1. [plank-, ved-]
8ågare. 2. Am. uppryckt träd drivande el. fastnat
i flod.
saxe [sæks] s saxiskt blått,
saxhorn [sæ’ksho:n] s mus. saxhorn.
saxifrage [sse’ksifridj] s bot. stenbräcka
(Saxi-fraga).
Saxon [sæksn] I. s 1. saxare i England ei.
Tysk-land. 2. angelsaxaie, engelsman; i Skottland
låg-ländare. 3. saxiska det germanska ordförrådet i
eng-eiskan; plain oj rent (enkelt, osminkat) språk.
II. a 1. saxisk; ~ blue saxiskt blått, 2.
angelsaxisk, engelsk; ~ architecture i England
enkel romansk byggnadskonst »re 10«6; oj words ord av
<v hela uppslagsordet ° adverb regelbundet $ sällsynt & militär term «i» sjö term F familjärt P lägre spr&k S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
