Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Shipton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Shipton
— 757 —
Shoolbred
man8mässig[t], i mönstergill ordning,
välordnad, snyggt och putsat.
Shipton [Ji’ptan] npr.
shipll-way [Ji’p|wei] s stapelbädd. - -worm
[-wa:m] s skeppsmask. -wreck [-rek] I. s
skeppsbrott, förlisning är. biidi.; make ~ biidi.
aid. stranda, förstöras; make (suffer) ~ of o.’s
hopes se sina förhoppningar strandade. II.
tr mest biidi. sönderslå, förstöra, bringa att
förlisa; f^ed förolyckad; he av. förolyckas,
förlisa. III. itr förlisa, lida skeppsbrott.
• -wright [-rait] s skeppsbyggare,
varvstimmerman; master~ skeppsbyggmästare, -yard
[-ja:d] s skeppsvarv.
Shiraz [JYaræz, Jircr/z] npr.
shire [Jai’a, ss. sista led i namn J(i)a] 81 Engi.
grevskap, län, landskap; ~ horse slags kraftig
draghäst; the o,8 ranl. grerskapen i the Midlands.
shirk [Ja:k] I. tr söka undandraga sig (F
smita från) [hard work, duty], draga sig för ngt;
school skolka. II. Ur söka undandraga sig
sina skyldigheter; skolka, F [söka] smita. III.
s se »ij. <v,er [-a] s skolkare.
Shirley [fa/li] npr.
shirt [Ja:t] s 1. skjorta; give a p. a wet o, S låta
ngn arbeta i sitt anletes svett; get a p.’s ~
off S göra ngn ond (förargad); keep your ~
on! S lugna dig! håll dig lugn! put o.’s ~
[up~\on S rid radb&iining hålla sitt sista öre på;
in o.’s ~ i bara skjortan; stripped to the ~
avklädd sä när som på skjortan. 2. damblus
med styr krage o. manschetter. ~-front [-frAnt] s
skjortbröst, fast ei. lost skjortveck. ~-sleeve
[-sli:v] 8 skjortärm; in o.’s i
skjortärmar–fna. ~y [-i] a S ond, förargad, ’förbannad’.
Shishak [Jai’jsek], Shiva [fi(:)’va] nprr.
1. shiver [fi’va] I. s småbit, splittra, skärva,
fli–fsa; break \in\to slå i kras (bitar). II. tr
splittra, slå i kras (bitar). III. itr splittras,
gå i kras (bitar), flisa sig.
2. shiver [Ji’va] I. itr darra, skälva [with cold
(fear)], huttra ar köld, rysa. II. s darrning,
skälvning, rysning; a cold <v en frosskakning;
a cold ~ went (ran) through me, I felt a <v
all over me en rysning gick genom mig, jag
kände en rysning i hela kroppen; it gives me
the r^s F det kommer mig att rysa. ~ing [-rig]
s skälvning, rysning; aft of o» en
frossbrytning. singly [-rigli] adv skälvande, med en
rysning. [-ri] a 1. fallen för rysningar. 2.
rysande, skälvande. 3. förorsakande
rysningar, isande.
1. shoal [foul] s fiskstim; i aiim. massa (mängd)
pers. ei. saker [^8 of people]; in i massor.
2. shoal [Joul] I. a om ratten grund. II. s grund,
isht rid lågratten synlig Sandrevel; bildl. isbt pl.
dolda faror (hinder), m. itr bli grundare.
/N^ing [-ig] a långgrund. ~y [-i] a grund; full
av grund.
1. ShOCk [/ok] I. 8 Skyl ranl. best&eude ar 12
karvar. II. tr lägga upp i skylar.
2. shock [Jok] s lurvig ’peruk’ (massa hår).
3. shock [Jok] I. s 1. våldsam stöt
(sammanstötning); %c chock, kavallerianfall; electric o*
elektrisk stöt; of earthquake jordstöt; the o* of
the two armies sammanstötningen mellan de
+båda härarna; ^ tactics X taktik med
massanfall av kavalleri; stand the ~ uthärda stöten
(anfallet). 2. biidi. slag [the news was a terrible
rst to me], knäck; his constitution has received
a severe hans hälsa har fått en svår knäck.
3. üppskakning, nervchock, ibi. nervskakning
[nervous ar. a ^ to the nerves]. II. tr
uppj-röra, -skaka, chockera, stöta fa p.’s sense of
decency]; be bli upprörd, taga illa vid
sig [at över; to inf. över att]; nothing her
hon blir inte chockerad av något, /ver [-9]
s F ngt upprörande (anstötligt), isht
sensationell roman; shilling ~ ung. ’Nick
Carter-roman’.
shockhead QVkhed] s ang. rufshuvud, lurvigt
huvud. ~ed [-id] a försedd med en stor
(lur-vig) ’peruk’,
shocking [Jo’kig-] I. o° upprörande,
chockerande, stötande, anstötlig, förargelseväckande,
skandalös. II. adv F isht bad mycket dålig,
miserabel,
shod [Jod] imp. o. pp. av shoe II.
shoddy [Jo’di] I. s 1. lump-, konst|ull; schoddy.
2. biidi. sämre vara, maschverk, smörja, skoj.
II. a 1. schoddy-. 2. midi. oäkta, humbugs-,
svindlar-.
shoe [Ju:] I. s sko i aiia bet., isht lågsko;
hästsko, skoning, beslag, hjulskena; pi. ar.
skodon; cast (throw) a ~ em hast tappa en sko;
that’s another pair of det är en helt
annan sak; I see where the ~ pinches jag
förstår var skon klämmer; wait for dead men’s
vänta livet-ur folk för att örertaga befattning
ei. egendom; be in another p.’s ~s vara i en
annans kläder (ställe); die in o.’s *\*8 dö en
våldsam död, isht bli hängd; without o.’s
ar. i strumplästen. II. tr imp. o. pp. shod (pres.
part, ojing) sko [horse], förse med sko[r],
be-sl&;pole shod with iron järnskodd påle; neatly
shod feet fötter i fina skor. <%*black [-blæk]
s skoborstare. ^-buckle [-bAkl] « skospänne.
Shoeburyness [Ju/barine’s] npr.
shoellhorn [Jui^hom] s skohorn. •-lace [-’leis]
8 sko|snöre, -rem. - -latchet [-læMJit] s bibi.
skorem. - -leather [-leöa] s 1. läder till skor;
save ~ spara skosulor nndrika att g&; a better
man never trod in ~ en bättre man har aldrig
gått i ett par skor. 2. skodon, -less [-lis] a
utan skor. "lift [-lift] s «e ’horn, -maker
[-meika] s skomakare. • -string [-strig] s aid.
se -lace.
shone [Jon] imp. o. pp. ar shine I.
shoo [ju:] I. interj schas! II. tr schasa bort
fvani. ~ away].
shook [Juk] imp. o. pp. ar shake.
Shoolbred Qur’lbred] npr.
/x» hela uppslagsordet ° adverb regelbundet $ sällsynt àSc militärterm «i» ty C term F familjärt P lägre språk S si ang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
