Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smarten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smarten
- 775 -
smoke
this]. III. s 1. stickande smärta, sveda. 2.
smärta i aiim. [of över]. ~en [-n] I. tr fiffa
(snygga) upp [äv. ~ up; oj o. s. (o.’s clothes)].
II. itr vani. ~ up bli fin (uppfiffad), av. pigga
upp sig. ~ish [-ij] I. a ganska fin &c jfr smart
I; a oj few en hel del, rätt många. II. adv
F ordentligt [it hurt oj], ~-money [-mA^ni] s
1. ersättning för sveda och värk (skada i
tjänsten). 2. gratifikation åt sårad; förr
friköp ningspengar för att undgå värvning,
smash [smæj] I. tr 1. slå i kras (sönder),
•fkrossa [av. ~ «p]; ~ in slå in [door]. 2. Fslå
till [a man on the nose]. 3. tennis smasha boll.
4. biidi. krossa, tillintetgöra; ruinera. II. itr
1. gå i kras (bitar) [»v to pieces]. 2. ’köra’, rusa
[into a wall], törna. 3. biidi. tillintetgöras; bli
ruinerad, göra konkurs; äv. bli alldeles
nedbruten tm hälsan. III. s 1. krossning,
krossande; go (come) to ~ gå i kras; bli ruinerad.
2. äv. Ot-up a) våldsam sammanstötning av bilar
0. d., krock, äv. haveri; b) ekonomiskt
sammanbrott, konkurs; c) i aiim. katastrof, F stor
skräll. 3. F iskall kryddad gro gg. 4. tennis smash.
IV. adv F go (run) ~ into rusa rakt (rätt) på.
~er [-a] s jfr smash /., isht S dråpslag,
dräpande svar o. d. ~ing [-ig] a krossande; ~
argument dräpande argument; ~ blow
dråpslag; ~ victory förkrossande seger.
smatter [smæ’ta] itr åid. 1. snattra, prata. 2.
ha litet hum [in Latin om latin], ~er [-ra] s
halvlärd (ytligt bildad) person. ~ing [-rig] s
ytlig kännedom, ett hum, en aning [of om ngt],
smear [smia] I. s [fett]fiäck. II. tr 1. fläcka
äv. biidi.; smörja [oi a plate with butter; ~ butter
on to a plate], smeta [ned]. 2. sudda till. III.
itr smeta [ifrån sig]; sudda. ~y [-ri] a
smör-jig, nedsmord, smetig, klibbig,
smell [smel] I. imp. o. pp. smelt ei. ^ o>ed tr 1.
känna lukten av [something burning ngtv
bränt]; biidi. vädra, misstänka [treason]) ~ a
rat se under rat; I don’t oj anything jag känner
inte någonting; oj out F vädra upp [a fox], äv.
biidi. komma på spåren, lyckas klara upp [a
mystery]. 2. lukta på [a rose]. II. (böjn. se I) itr
1. lukta [at a fiou-er på en blomma]; ~ (come
o/ing) round gå och snoka (lura) för att
uppsnappa nytt. 2. lukta, dofta; ~ good (bad)
lukta gott (illa); ~ of lukta [drink, tobacco],
biidi. ha en anstrykning av, tyda på. III. s
lukt of cooking matos]; luktsinne; have a
good (bad) ~ lukta gott (illa); take a oj at
lukta på. ~er [-a] s PS 1. näsa. 2. slag [på
näsan]. "Jng-bottle [-igbotl] s luktflaska,
^ing-salts [-igsoilts] s lukcsalt. ~y [-i] a F
illaluktande.
1. smelt [smelt] imp. o. pp. av smell.
2. smelt [smelt] s zooi. nors.
3. smelt [smelt] tr 1. smälta maim. 2. utvinna
metan ur maim. ~er [-a] s smältare. ~ery [-ari]
s smälthytta. ~ing-furnace [-igfa:xnis] s
smält-ugn.
Smieton [smi:tn], Smike [smaik] nprr.
smilax [smailæks] s bot. rami. Srailax.
smillle [smail] I. itr [små]le [at åt; [up~\on mot];
~ up[on] biidi. äv. le hult mot, gynna. II. tr
uttrycka genom ett leende [assent, [-forgiveness];-] {+forgive-
ness];+} oj a bitter smile le ett bittert leende;
~ away förjaga genom ett leende [a p.’s
grief], III. s 1. [små]leende; raise a oj
framkalla ett [små]leende. 2. pi. ojs biidi. [-ynnest-[bevis],-] {+ynnest-
[bevis],+} gunst [the ojs of fortune], -ing [-ig]
a leende äv. biidi. landscape]; come up oj
biidi. vara hoppfull ei. tillitsfull trots aiu. -ingly
[-igli] adv leende, med ett [små]leende.
Smillie [smai’li] npr.
Smirch [sma:tj] I. tr fläcka [a p.’s fair name
(reputation)], besudla. II. s fläck [on his [-reputation].-] {+re-
putation].+}
smirk [sma:k] I. itr [små]le självbelåtet
(fånigt ei. tillgjort), mysa åt], smila. II. s
självbelåtet (tillgjort ei. fånigt) [små]leende,
mysande, sm il.
smit [smit] se föij.
smite [smait] smote (åid. smit) smitten (åid. smit)
I. tr mest åid. 1. slå [a p. on the head]; oj the
drum slå på trumma; my conscience me
mitt samvete slår mig; a p.’s head off
hugga huvudet av ngn. 2. nedslå, förgöra,
dräpa. 3. biidi. träffa, mota [o.’s eyes]. II. itr slå
[till’]; [up~]on slå (dunka) på [door], träffa,
möta [a p.’s eyes]; oj together slå ihop
(tillsammans),
smith [smij}] s smed.
smitherlieens [smi^ajrn’nz] s Pi. F småbitar,
flisor; break (smash) into (to) oj slå i bitar (i
kras). -S [-z] se fö reg.
smithery [smi^ari] s 1. smide. 2. t smedja.
Smithfield [smi’Jjfirld], Smithson [smijDsn] nprr.
smithy [smi’öi, smij>] s smedja, ^-coal [-koul]
s smideskol.
smitten [smitn] (pp av smite) a; much oj mycket
betagen (kär); ~ with (fry) ap. (a p.’s charms)
betagen (förälskad) i ngn, fångad av ngns
tjuskraft; ~ with amazement slagen av
häpnad; ~ with the j)lague angripen av pest[en],
pestsmittad,
smock [smok] I. s 1. åid. linntyg, chemis. 2. se
oj-frock. 3. småbarns lekblus. II. tr pryda med
täta veck. ~-frock [-frok] s förr lång veckad
arbetsblus isht buren av lantarbetare.
smokabie [smou’kabl] I. a rökbar. II. s Pi. o,s
F rökverk.
smoke [smouk] I. s 1. rök; no oj without a fre
ordspr. ingen rök utan eld; go like ^ S gå med
väldig fart (kläm), gå som ett inte; end
in oj gå upp i rök. 2. F en rök, ett bloss;
[long for a have (take) a ~ ta sig en rök.
3. S ngt att röka, cigarr o. d. [a box of good
ojs äv. rökverk. II. itr 1. ryka [the
chimney (lamp) ånga. 2. röka tobak. 3. skoi. S
rodna. III. tr 1. röka [bacon, tobacco]; ojd
ham rökt skinka; ~ o. s. sick röka sig sjuk;
/x» hela uppslagsordet ° adverb regelbundet $ sällsynt àSc militärterm «i» ty C term F familjärt P lägre språk S si ang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
