Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sluice ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sltiice
— 774 -
smart
sluice [slu:s] I. s 1. sluss; dammlucka; i aiim.
■trid ström äv. biidi.; open (let loose, free) the
ojs öppna slussarna av. biidi. 2. F bad. II. tr
I. förse med slussar; off bortleda vatten ge.
nom sluas. 2. Överjsvämma, -skölja genom att
öppna sluss. 3. F skölja, ösa vatten över. III.
itr flöda, strömma [ofta oj out], <v-gate [-geit]
s slussport. ’Nz-valve [-vælv] s slusslucka.
~-way [-wei] s slusskanal.
slum [sUm] I. s fattigkvarter, slum[kvarter].
II. tr o. itr besöka [slumkvarter] [go ~ming].
slumber [sU’mba] mest poet. I. itr slumra, vila;
om samvete sova. II. tr; oj away sova bort [o.’s
life], III. s ofta pi. ojs slummer, ^ous [-ras] a°
sömnig; sövande, sömngivande.
slummller [slA’m|a] s slumbesökare, -y [-i] a
slumliknande, slum-.
Slump [sUmp] I. S hand. plötsligt prisfall äv. bildl.,
kris, depression. II. itr 1. om priser falla
plötsligt. 2. sjunka ned [into o.’s chair]; sitta
hopsjunken,
slung [sUg] imp. o. pp. a» sling.
slunk [sLvgk] imp. o. PP. av slink.
slur [sia:] I. tr 1. uttala (skriva) suddigt. 2.
mus. föredraga legato. 3. aid. förklena, tala
nedsättande om. 4. halka (glida) lätt över
ngt obehagligt, bagatellisera [av. ~ over], II. itr
1. tala suddigt. 2. mus. spela &o legato.
III. s 1. suddigt [ut]tal, suddig stil. 2. mus. [-le-gato[båge],-] {+le-
gato[båge],+} bindetecken. 3.[skam]fläck[«po»
a p.’s good name]; put a ~ upon a p. kasta
en skugga på (förklena, söka nedsätta) ngn.
slush [sIaJ] s 1. gyttja, dy. 2. snö|sörja, -slask.
3. F [känslo]pjunk. 4. F struntfprat], skräp.
5. masMnsmörja. ~y [-i] a 1. slaskig, smörjig.
2. usel, värdelös.
Slut [sLvt] s slampa, lortlolla; skämts, tös, unge
[saucy «%/]. ~tery [-ari] s slampighet,
snuskighet. ~tish [-ij] a° slampig, snuskig,
sly [slai] a° 1. [knip]slug, listig; a o, dog F en
lurifax; on the oj i smj-g (hemlighet),
förstulet. 2. skälm sk, skälmaktig, klipsk. <vb00ts
[-bu:ts] s F lurifax, fiffikus, slughuvud,
slype [slaip] s täckt förbindelsegång meiian kyrki.
byggnader. *
1. smack [smæk] s »i- smack litet fiskefartyg.
2. smack [smæk] I. S liten tillsats för att ge smak,
bismak, liten smula, anstrykning äv. biidi. II.
it?v ~ of smaka [av]; biidi. ha en anstrykning
av, tyda på.
3. smack [smæk] I. s 1. smack[ning] of the
lips]. 2. smäll, slag med flata handen; piskklatsch
[o, of the lohip]; a oj in the eye widi. ett slag
i ansiktet, ett mothugg. 3. smällkyss. II. tr
1. smacka med [o.’s lips]; oj o.’s lips over a
th. äv. biidi. njuta vid anblicken av (fägna sig åt)
ngt. 2. smälla [a naughty child], slå med flata
handen; klatscha med [a whip]; oj the table
smälla handen i bordet. III. itr 1. smacka.
2. klatscha. IV. adv F ei. S rakt, rätt [run ~
into a th.], pladask. ~er [-a] s F ei. S 1.
smällkyss; smäll. 2. baddare, hejare; ngt
finfint (storståtligt). ~ing [-ig] s smackande,
smällande; smäll; a good oj F ett ordentligt
kok stryk.
Smale [smeil] npr.
small [smo:l] I. a 1. liten betonat i mots, tm stor,
ringa, obetydlig; ~ and early F enkel
kvällsbjudning; ~ cap[ital~]s boktr. kapitäler; ~
change småpengar; widi. alldagliga
samtalsämnen; ~ coin småpengar; craft
småfartyg; ~ farmer småbrukare; ~ fry småfisk;
biidi. de yngsta i familj ei. skola; ^ holding se
oj-holding; the oj hours småtimmarna; he
has ~ Latin han kan inte mycket latin; ~
letter liten bokstav; ~ matter småsak; ^ talk
små-, kall|prat; ~ tradesman mindre
handels-idkare, småhandlare; and oj wonder och det
är inte att undra på; in a oj way i smått, i
liten skala; feel oj känna sig stukad (flat,
förlägen); look oj se obetydlig ut, av. se
förlägen ut. 2. tunn, fin [rain], svag [voice]; oj
beer svagdricka, biidi. ä) små-, struntjprat: b)
om pers. nolla [he is very oj beer]; c) think no
oj beer of o. s. ha höga tankar om sig själv.
3. små|sinnad, -aktig, futtig. II. s 1. smal
(tunn) del av ngt; the o, of the back
korsryggen, veka livet; the ~ of the leg smalbenet.
+2. pl. OjS se -clothes. 3. pl. SojS Oxford univ. F
för Iiesponsions. III. a dt) i uttr. sing oj biidi.
stämma ned tonen, bli mjuk, äv. uppträda
anspråkslöst, ^age [-idj] s bot. vildselleri,
^•arms [-cr.mz] s X handeldvapen, w-clothes
[-klouöz] s aid. knäbyxor.
Smalley [smo/li] npr.
smallll-hand [smo^/ljhænd] s vanlig handstil.
- -holder [-houlda] s småbrukare. - -holding
[-hou^ldig] s småbruk. - -minded [-mai’ndid]
a små]aktig, -sinnad, -pox [-poks] s utan pi.
koppor, -s [-z] s se small II, 2, 3; av. småkol.
- -sword [-so:d] s stickvärja. - -wares [-wsaz]
S pl. korta varor band, spetsar o. d.
Smallwood [smo/lwud] npr.
smalt [smo(:)lt] s tekn. smalts.
smart [smcut] I. a° 1. om smärta, smak o. d. skarp,
stickande, svår; häftig [blow], hård [skirmish].
2. om pers. rask [av. oj pace (walk)], rapp, flink,
frisk [breeze\, look oj! raska på! 3. duktig [at
o.’s work; a oj piece of work], klämmig. 4.
livlig, pigg, vaken [boy, officer], klipsk,
fyndig, påhittig, kvick [talker; a oj retort]; oj
sayings (things) kvickheter, F kvicka saker.
5. smart, slipad; fiffig, finurlig. 6. fin,
elegant, prydlig [make o. s. oj; oj clothes [-(garden)],-] {+(gar-
den)],+} stilig; välhållen och spänstig; make
o. s. ~ klä sig fin. 7. modern, fin; ^ people,
the oj set fint folk. 8. F ansenlig, betydlig,
duktig; a oj few en hel del, rätt många;
a oj number of people en hel del folk.
II. itr 1. känna sveda ci. smärta; svida; ~
under ha att lida av [injustice] 2. oj for ra
plikta (sota) för, umgälla [you shall oj for
ot whole title-word ° adverb regular ^fC rare j&t military »t* marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
