Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - standard-bearer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
standard-bearer
— 800 -
stare
[av. ~ of currency]; ~ of life
levnadsstandard; below the oj under det normala Emots.
above the under|målig, -haltig; by a {the)
Swedish oj efter svensk måttstock; come (be)
up to the ~ hålla målet (måttet), vara
full-målig (fullgod). 4. om guld, a»ver o. mynt
lödig-het, halt, biidi. äv.kvalitet [of a low
ståndpunkt. 5. klass (kurs) i folkskola [higher
6. standard kubikmått för virke vani. 4,67
kubikmeter. 7. tekn. ståndare, stolpe, stötta; hög fot;
~ lamp golvlampa. 8. bot. fristående [frukt-]
träd &c, högstammig ört ei. buskväxt,
ymp-träd. II. a I. normal, fastställd såsom norm
[the ~ yard], normal- [measures, weights],
mönster-, full|målig, -god; Soj English
engelskt riksspråk; ~ gauge järnv.
normalspårvidd; ^ size normalformat. 2. i aiim.
mönstergill, av allmänt erkänt värde, klassisk
[novel, work, writer]. 3. bot. högstammig; ~
rose stamros. ~-bearer [-bsara] s
standarbä-rare, banerförare äv. büdi. ^ization [-aizei’Jn]
s standardisering, normalisering. *>Jze[-aiz]
tr standardisera, normalisera; äv. likrikta.
standllby [stæ’nd|bai] s om piats ci. sak tillflykt,
stöd. -ing [-ig] I. (p pro.) a 1. stående;fetch
up all o> stanna tvärt; ~ corn växande säd,
säd på rot; ~ jump sport, stående hopp, hopp
utan ansats; <v» rigging (gear) <£> stående rigg
(tackling); ^ room utrymme för stående,
ståplatser; ~ stone upprättstående sten,
bauta-sten. 2. büdi. stående [army, joke, rule], [be-]
ständig, ständigt återkommande [dish, jest],
permanent, fast; ~ orders en gång för alla
givna föreskrifter, isht eng. underhusets
reglemente. II. s 1. samhällsställning, position, anseende;
man of oj ansedd man; people of no oj
personer utan ställning Emots.people of [higli]
gain (obtain) a ~ vinna en viss ställning
(position). 2. varaktighet, ålder; of long oj av
gammalt datum, som varat länge, gammal [i
tjänsten], -ish [-ij] & aid. bläckhorn. - -offish
[-o(:)’fiJ] a° reserverad, högdragen, stram,
morsk, F litet hög av sig. -patter [-pæta]
S Am. poiit. S ståndaktig partiman. - -pipe
[-paip] s mek. stående ledningsrör, -point
[-point] s ståndpunkt.
St. Andrew[s] [s^ntae’ndru:, -z] npr.
standllstiii [stæ’nd|stil] s stillastående,
stannande, stockning; be at a oj stå stilla, ha
avstannat, om arbete &c äv. ligga nere; bring to a
oj få ngn att stanna, hejda, F stoppa; come to
a oj [av]stanna, bli stående. - -to [-tu/] s X
F morgonuppställning. - -up [-A’p] a 1.
uppstående [collar], 2. på stående fot [meal]. 3.
ordentlig, regelrätt [fight].
Stanllfield [stæ’nfi:ld], -ford [-fad] nprr,
stanhope [stæ’nap] s schas (jaktvagn) vani. med
ett säte.
stanie! [stæ’nial] s zooi. tornfalk.
Stanisllias [stæ’nisjlas, -la:s], -laus [-lo;s] nprr.
stank [stægk] imp. av stink.
Stanley [stæ’nli] npr.
stannary [stae’nari] s tennjgruva, -gruvområde;
court gruvrättki Cornwall.
St. Anne [s(a)ntæ’n] npr.
stannllic [stæ’njik], -ous [-as] a kem. tenn-.
Stansfield [stæ’nsfi:ld], St. Anthony [-[s(a)ntæ’n-tani],-] {+[s(a)ntæ’n-
tani],+} Stanton [stcu’ntan, stæn-] nprr.
stanza [stæ’nz|a] s metr. stans; strof. ~ed [-ad],
~ic [-ei’ik] a ordnad i (hörande till) stanser.
1. staple [steipl] I. s järakrampa, märla; & lås
slutbleck. II. tr fästa med krampa &o.
2. staple [steipl] I. s 1. hist, stapelplats,
handelscentrum. 2. stapelvara, orts
huvudprodukt. 3. huvudbeståndsdel, huvudsakligt
ämne (innehåll) of conversation]. 4.
råj-vara, -ämne. 5. fiber (tråd) i mi o. d. [wool of
fine (short) II. a 1. stapel- [article, [-product].-] {+pro-
duct].+} 2. huvudsaklig, förnämst. III. tr
ordna (sortera) ull o. d. etter fiberkvalitet.
Stapleton [stei’pltan], Stapley [stei’pli] nprr.
star [sta:] I. s 1. stjärna; Soj of Bethlehem bot.
morgonstjärnaOrnithogaiumumbeiiatum; Soj
Chamber hist. Stjärnkammaren eng. överdomstol; the
SojS q,nd Stripes st järn baneret Förenta staternas
flagga; ~ light (shell) X lysgranat; shooting ~
stjärn|skott, -fall; see o*s se stjärnor för
ögonen efter slag i huvudet; thank o.’s ojs that tacka
sin lyckliga stjärna för att; be born under a
lucky oj vara född under en lycklig stjärna;
the ojs were against it stjärnorna voro avogt
stämda. 2. ordensstjärna [the Soj of India].
3. stjärna, asterisk. 4. bläs på häst & c. 5. om
skådespelare &o stjärna [film oj, literary oj]; oj
actor (adress) av. gäst. II. tr 1. pryda
(märka) med stjärn]a (-or), sätta stjärna (asterisk)
för [a name], 2. teat, framföra som stjärna.
III. itr uppträda som stjärna (gäst) å scenen
&c; ~ [it F] in the provinces göra stjärnturné
(ge gästroller) i landsorten. ^-apple [-rjjepl]
S bot. stjärnäpple[träd] Chrysopbyllum.
starblind [sta/blaind] a halvblind.
Starboard [sta/bad, -bo:d] I. s styrbord. II.
a styrbords[-]. III. tr vända åt styrbord; ~
your helm! babord hän!
starch [sta:tj] I. s 1. stärkelse. 2. biidi. stelhet
i sätt &c. II. a att. stel, styv. III. tr stärka med
stärkelse. ~ed [-t] a° se -y 3. [-i] a° 1.
stär-kelsehaltig. 2. stärkt. 3. stel i satt &c, precis,
pedantisk.
stare [stsa] I. itr stirra [at, upon på; straight
in front of one rakt fram[för sig]], F [starr-]
bliga, glo; ~ vacantly (at vacancy) stirra
frånvarande ut i tomma rymden; make people oj
biidi. slå människor med häpnad. II. tr stirra
på; ~ a p. in the face a) om pers. stirra ngn
rakt i ansiktet, se ngn stint i synen; b) om sak
stirra ngn i ansiktet [ruin]; vara solklar
(påtaglig); oj a p. down el. out of countenance
(into silence) med blicken bringa ngn ur
fattningen (till tystnad); ~ o.’s eyes out at
stirra sig blind på. III. s stirrande, stel blick.
ot whole title-word ° adverb regular ^fC rare j&t military »t* marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
