gjorde en sammanställning af dessa orter; och på det sättet fann jag t. ex., att det lilla Haarlem, som nu endast frambringar ”lökar”, en gång i tiden sett inom sig födas: Ruisdael (1635), Wouverman, far och son, och brödren Jan, landskapsmålaren, Berghem (1624), v. d. Helst (1613), Wynants (1600), van Bergen (1645), Maas (1656), Molyn, Mommers, Haarlem, Huygtenberg o. s. v. Jag fann att det lärda Leyden varit Ger ar d l)ows, van Goyens, Mie-ris, van Steens, Metzus, E. v. d. Veides födelsestad, — att Amsterdam frambragt Adrian v. d. Veide, v. d. Neer, Philip Koning, Huysum, Wee-ninx, Eeckhout m. fl.; att i Utrecht föddes Jan Both, de Heem, Honthorst, Hondekoeter, Moreelse m. fl.; för att icke tala om de öfriga, om Rembrandt och Potter, Franz Hals och Everdingen o. s. v., alla födda i småstäder och byar här. Man må nu anse, att detta betyder ingenting med afseende på en stads karakter, att den eller den blifvit född der. För mig här emellertid detta ett särskildt behag. Ty, för att ännu en gång upprepa det gamla uttrycket, ”också de döda lefva”. Och icke nog med att dessa namn förbinda sig med dessa städers namn och förläna dem den minnets återglans, som kan förherrliga äfven den minsta koja, — dessa mäns verk finnas till en del inom dessa städer. Men derom icke nu.