väl förrättadt värf, trädt tillbaka från yerldsskåde-platsen. Betraktar man den närvarande ”verldsteatern”, så — h vilka folk äro företagsamhetens folk numera? Gifves det mer än ett svar derpå? Engelsmännen och, än mer, amerikanarne. Ställer man nu ett sådant litet folk som de 3 millionerna holländare helt plötsligt fram vid sidan af dessa, huru taga de sig yäl ut med all sin redbarhet, ärlighet, sin ihärdighet och sin flit? Göra de ej ett godt intryck? Jo, man måste känna sig dragen till dem såsom till ett folk, om hvilket man vet ”hvad det går för”, ett folk, på hvars minne visserligen finnes en och annan fläck af medborgerligt blod och ibland hvars medlemmar man upptäcker icke så få, hvilkas fingrar kroknat i snål och feg penningeberäkning, — men dock ett folk, som alltid försvarat frihetens sak, äfven sedan det förlorade frihetens entusiasm, ett folk, som aldrig sväfvat ut i ”eröfringar”, om det också i sin affar med Belgien nu på senare tider ville stå på sin ”rätt”; ett folk, som sålunda bär prägeln alltigenom af ett fridens folk, i det ordets bästa mening, och som derföre alltid skall hafva sin vackra sida i Europas historia, vackrare till och med än flera bland de mera ”lysande” folkens.