Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
under namnet Sirocko. Derpä beror det tillbidraga itill de talrika afkvikelscrna i wäder-
stor del, att Europa ända inemot poleie har wexlinge11, och betinga klimatet för hwarje en-
ett wida mildare klimat, att alla andra länderiskilt ort. Det skulle, som sagdt. leda alltför
under samma bredd. Under det Nag odlasi långt —- och jag will atnöja mig, da jag nu
wid Ranenfiord i Norrige, sa är i Nord- islutar mitt föredrag, att man på frågan: kvar
amerika under samma breddgrad allt stelnadtlc det intressant? swarar med en axelryckningt
af is och snö nästan hela sommaren igenomJ l"det war blott tal ont madretR
Under det Hiortet ännu triswes wid Trond-x
(1nsändt) «).
hiem, är det wid Hudsons Bay, som lig-:
ger under samma bredd icke mera möjligt atti
lifnära sig; och i Sibirien under sanrma para-j
lelkrets upptinar jorden under den hetaste som-,
mar-blott twa«’ fot djupt. Trondhiem harj
ungefär samnia temperatur, som Kana«da,i
hwilket dock ligger sydligare än Paris. J
NewYork under samma bredd, som Nea.p·el,j
löst-oas träden först på samma tid, som vi Up-5
s ala. Spitsbergen- hafwa en ont ock kort som-l
mar, under det en wariii sommardag pli Mel- i
willcss sön, som ligger 3 breddgrader sydligare,
har en köld af 14 grader «
För detta företräde har dock Europa att’
tacka icke blott närande förhållande Det sin-:
nes ännu en annan wäsendtlig omständighet«
som inwerkar pci wärmefördelningen och sällen-s
da äswcii pa« wäderlcken på jorden. Denna ärt
wattenströmmarne i stora oceanen. Hår fram-!
bringar nemligen den upproärmande aeqvato-
«rialfolen samma werkan som uti lufthafweni
Äfwen har uppstå polarströmmar och aeqvato-
rialströmmar uti wattnets rörelser Meri na-
turligtwis skola dessa strömmar, emedan de
äro inne-slutna af genom landet bildade bäd-
dar och uppehällets eller befordras i sitt lopp
af på hafsbottnen befintliga berg, wida mer
afwika frän den fastställda lagen, än de fritt
löpande luftströmmarne.
En annan följd af den olika wärmegra-
af land och watten är det som man war-
sebl— på alla siökuster, att nemligen under da-
gen ett starkt drag äger rum frcite det kyligare
hafwet till det uppwärmda landet, den säkalla-
de "landwinden,".–hr"vilken om aftonen öfwer-
gär i "siöwind," som åter uppkommer genom
drag från det hastigt afkylda landet till haf-
wet, som längre bibehåller sin wärme
Det skulle föra alltför, långt, om jag wille
uti-veckla alla enskilta omständigheter-, hwilka
Sven- på Lillis bres
not-! Lini, viik jag ack diet oken
Mitt lsjekta började att klapp-, «
Ak glädje jag betagen blek
dag flög till mamma, sprang till pappa.
Niik kappa läste det för-v mig » .
dag iii-lev ej stå, jag måste hoppa,
0011 tanken tacksamt ljög till dig,
lel kinden ilar hvak bloddroppa.
ch kappa-, leende och nöjd-
Mig tog med handen under halten,
Och sade aJag förstår din fröjd,
Men månne det inser den anken?o
dag svarade då genast gladt —- .
Are Linis pys tinning hese-sk "
Ros, eller något sådant, att
Den innehåller rolig-heter.
—’) lnsötes på begäran-
i
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
