Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’
bergets fot. Pä sjön säg det ut, som om
miljoner rosor gungade pä wägen, pä ängen,
som ont tusentals glimmande diamanter warit
utströdda derpå, och i skogen , som om guld-
regn fallit ned af himmelen och fastnat pli de
grönskande trädet-s toppar.
"Stönt och stort," sade Johanna, "har
jag alltid tänkt mig morgonfolens uppgång,
men fä skönt, fä stort, sä majestätiskt och hög-
tidligt som det är, har jag aldrig kunnat före-
ställa mig." Och i detsamma klämtade det i
kyrktornet.
" ör," sade fadren, "i detta enda ljud
förena sig tusentals hjertan till tacksamhet och
bön, detta är klangen af allas tvär morgon-
bott, som blandar sig med den öfriga skapel-
sens lofoffer till en salig tillbedjan inför Guds
herrlighets majestät." Ofriwilligt knäppte bar-
nen sina händer, och fadren instämde i natu-
rens allmänna läfsäng.
"Sä werkar," begynte fadren med högtid-
ligt almar, "det stora och majestätiska pä men-
skans sinne, på det wi mä känna, hur ringa
wi äro i den stora skapelsekedjan, som slingrar
sig omkring Gud, och pä det wi mäge roan-
dra ödmjuka och fromma inför Honom, som
allting leder med sin mägtiga hand. Wiljen
J, mina barn, weta och göra Guds wilja, och
wiljea J wandra inför Honom, fä underläten
icke, att öppna de begge stora uppenbarelse-
böckerna — Bibeln och naturen —- och att
med aln-ar och sanningstärlel forska idem!
Dä skall en dag rättfärdighetens sol tipng
för eder, och den nya jordens morgonrodnad
omsteäla er, ty en ny himmel och en ny
jord wänte toi, det rättfärdighet uti bor."
Under dessa och dylika samtal ilade ha-
stigt den slygtiga morgonstunden, och solen
stod redan högt pli himlahvalfrvet, dä fadrert
med sina barn anträdde hemfärden. Pä fadrens
uppmaning att sianga någon säng under wä-
gen, begynte Frans och Johanna:
"Jäglarna sjunga i skyn, och glad som en
älskande yngling
Stiger solen igen upp ur sin nattliga bäddz
Sec sig med glänsande öga omkring och nickar
’ "god morgou"
109
Wänligt ät dalar och berg, glädjen och lif-
"« wet och mig.
O, hwem wille wäl stum och mört i det ströuls
mande skenet.
Luta sitt hufwnd och tyst tänka pä dagens
besroär?
Allt hwad som rör sig i luften och allt hivad
som rör sig pä jorden
Nyß har waknat och gläds nu ät sitt yppi-
ga lif.
Ack, för min blick, när jag höjer den upp, stör
morgon och solsken,
sMoegon och solsken och lif, leende, hwart
jag ock ser. «
Lät mig glädjas derätl Soen swanen simmar
i wiken
Simmar i glädje och ljus fri och lycksalig
min själz
Och mitt hjerta blir lätt, och fullt af lyckan
att lefwa
Klappar det wänligt och warmt, stolt af sin
ungdom och eld.
Klappa du brinnande hjerta, förgängliga hjer-
ta, fä länge
Glädje och wänskap och säng blomma pä
jorden för dig!"
Nu kommo Frans och Johanna icke län-
gre ihåg af sängen, och nu woro de ockfä dem-
ma igen, der morgonkaffet wäntade dem i den
runda löfsalen i trät-gärden. — Det intryck,
barnen haft af denna morgon, förgäta de wißt
aldrig, och aldrig wilja de wäl heller glömma
att tacka, bedja och lofkva.
Lilla Greta.
Lilla Greta bodde ensam med sin gamla
,moder i en liten gammal och dälig stuga.
Hennes moder war fattig , mycket fattig , bon
ägde intet annat, än den lilla stugan.och sin
Greta, och mäste derföre med sitt arbete sör-
tjena allt hwad de behöfde till sitt uppehälle.
·Men Greta roar en god och gladlynt flicka,
isom gjorde sin moder stor glädje. — Skulle
sinte deudcr Greta behagat mig sä mycket, och
lskulle det nu ej warit fräga just ont Greta, sä
skulle jag aldrig talat om utseendet, emedan
jag wanlignvis ej gerna berättar em, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
