Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
gas Klara lust ät sitt mißnöja Hoa slöt sig
in uti rummet, och satt butter i sosshöknet.
Wid fasterns inträde säg Klara missnöjd
nt och sade-. Alltld ar det så att när jag will
neigot, sei förbjudes det, och aldrig far jag det
som tillätes andra, alltid så nekar faster och
aldrig bryr faster sig om hwad jag will.
Hue kan du, mitt snälla öarn, sade faster
Annette slirad, säga så till din faster-, som heil-
ler sä mycket" af dig och will dig allt godt?
Klara, wap icke otacksam mot din faster, som
älskar dig som en moder sitt barnl
Med dessasord lemnade fastern åter rum-
met, och slara
b randade hennes ord. En
röst inom henne säg
siade hon föreheöelsen i sitt inre.
Det hade länge warit ämnadt att Klara,
åtföljd as sin faster-, skulle fci göra en färd till
landsbygden, för att helsa på hos sina kusiner
tel-rådde henne, att hon sä-
rat sin goda sesirarinna, och Klaea kände en
uppmaning att bedja- henne om förlåtelse. Men,
tänkte Klara, det är ju werkeligen alltid sä,
att jag aldrig sär det jag will, och när andra
barn ha roligt, så får jag sitta ensam hemma.
Det är bäst att jag icke låtsar om någonting,
sä glömmer safter nog snart hela salen. Sri
tänkte Klara, och med hoppet att fasterti stullc
glömma huru illa Klara bemött henne, nedty-
64
pä Löfkulla. Deel för resan utsatta dagen
war inne, och efter några timmars färd woro
de wid målet.
Klara war förtjeest lifwen att inandas dm
rena landtlusten, att betrakta de bra-jr nedstus
pande bergen, den skummande trägen och den
underbara färgsiiftningen pei de gulnade trä-
den, samt att lyßna till forsens däri i den
klara ottaderqwällen. Hennes kusiner mottogo
henne med fröjd, färdiga att genast inleda Kla-
ra i deras lekar. Klara, som alltid warlt en-
sam, war owan dem-id och blef förlagen wid
deras förnyade uppmaningar-. Andea dagen
byggdes. kokthuö och lektes med dockor-, men
Klara sann dock icke länge nöje deruti, ntan
ledsnade snart. Detta wöckte mißnöje hoc! ku-
sinerna, och Klara kände att hon icke roar ett
gastigt sällskap sök dem. Holt drog sig nns
an em, och löste hellre i ensamheti nei on
bot. Kusin Lotta iek till sin mamma och la-
ände, att Klara i e wille leka med henne, MIT
ottaö mamma sade dä: ja ser du Klara ar—
en siadsdam hon, och förstör sig icke vå så
barnsliga letar. Klara, som med sin bok satt
i andra rummet, hörde tantens ord, slog strax
igen boten, och sållade sig till deandea barnen
under bemödande att deltaga i doms förehaf-
wandem Men Oskar sade spesullt: se på stads-
damen, som tänker tomma och leka med oß
andra. Klara gick ds förolämpads bort, och
smälde tårarna, sorti lsöllo os ark brista ne.
l
x
lillsh ! «
-»–s-·
I VM
att « s .
l«"-"llz«ss Ex-
s)u.-.«1i··.
. I« « ’ lx
i M »
-« läsk
—-——-—.
«
J
.- -.—.,———.–.—- - - –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
