Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JI
Intel-arton augwagnar och ängsla-tu
Ängwagnac.
Wi stoiit säga några ord otn de maschiner,
genom Htvilta ånglrasten göres antvändbar pii
jernbanor. Deösa tnaschlner tiro de sälallade
lokomotiver, bivilka träda i hästens ställe, i
det de röret sq sjelftua och draga efter sig den last,
som man fäster efter desamma Ett sådattt lo-
komotiv är en på hjulsatt ångmasebin. Först må
tui tala om understött-tingen eller sjelftra magnett,
pil htoilkett alla till maschinen hörande delat-
befinna fig. Detttta tvagn har, allt efter loko-
motivet-T- scorlel, syra eller sex hjul, as htvilka de
ttuå större iiro de egentliga drifbjulen, under
det de andra mindre hjulen tjeua till understö-
daude af lastett och till ökande af lokomotivets
frittiott på skutbanan.
Drifhiulett äro större, emedati af dem beror
till en del rörelsens hastighet. Alla hjulen sitta
fast i axlarna, och dessa röra sig omkring i
serskilda dertill inrättade axelbiiddar.
Pä denna ställning hänger på sjedrar an-
sialtett för iingkitteln eller pannan, som iir ma-
schiueus tropp. Denna består af tre med hwar-
andra fast förbundna delar, eldning-stumma
kitteln och rötugnen femte storftenen. Alta
rörliga delar af maschinen ligga dels under-
bets bredtvid tnascbintroppen.
Eldningörummet bildar likasom en fyrkantig
lada med dubbla mellantväggar. Mellanam-
met mellan tvilggarne är fyldt med sand eller
aska, hwilka ärv dåliga toiirmcledare. Under-
till hats detta rum ett halster och under detta
finnes asklådatt, som pF friitnre sidan är öppett
och under lokomotitoets rörelse Ingar lust och
derigenom åstadkommer drag till eldens under-
hållande. Elden befinner sig icke under
kitteln utan bakom densamma, och ledes pä
ett serskildt sätt genom kitteln och det deri br-
fintliga tvattnet.» Kitteln sjels utgöres af en i-
hålig cylinder asierttbleel, htvilkett upptar hela
längden emellan eldningsrummet och rökt-gnut,
alltså uppfyller de tre mellersta afdelningarna
på oftvanstiiende afbild, och är omgiftven af en
mantel af träd« De begge jerntoäggar, htvilka
fram-och baktill tillsluta kitteln, tiro genom-
borrade med midt emot htvaratttt befintliga
.l)8l, lit.-ilta.iiro förenade genom starka mes-
singörör. Då nn hwardera gastocltviiggen på
kitteltt iir försedd med 60—120 hål, så gii
öftoer 60——120 messingsrör på längden nndt
igenom den med toattctt uppfyllde kitteln.
Dessir rör åro i begge ändartte öpptta, så att
elden och hettan kunna genomströmma watt-
net och bringa det till kokning och att östoergä
till ånga. Har elden och rökeri af brännmateria-
lerna gått igenom kitteln, ss komttta de till
röllammaren, hivat-ifrån rökett genom en stor-
sten giir nt i fria luften. Då ofta gnistor eller
glödande aska söija med röken, så har matt
ofwantill tvid skorstenens mynning anbragt ett
nät as jerntråd, den såtallade «gnistftingaren«
htoilken hindrar gnistorna att flyga ut. Den
ntt beskrisna kitteln kallar man rörkittel, och
en skidan har den fördel, att den icke spricker-,
utan att på sin höjd ett rör går sönder, hwar-
igenom tuattuet intränger i densamma och
Asläcker elden. Lokomotivet kan då på så tim.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
