Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
ta förorsakas af åstslag, och att tillochmkd be-
toara oß sjelfma, sa lättge tvi befinna ost inom
hus, forn tiro försedda med ästledai-e. Wi haf-
wa i tvärt land garska få sådana, ehuru deras
nytta mangsaldiga gångor bliftoit ben-isad.
Men htoad kir asfalt för något? Denna
fråga måste toi först ha befwarad. SJ bekant
denna naturforeteelse är för alla, så obekant
är deß ursprung och orsak för de fleste. —- Å-
stan är ett niiigtigt utbrott i luften af detta
hemlighetsfttlla och fornndranstoärda ämne-, som
tvi kalla «clektrieitet,« och otn hit-setts
egenskaper tvi tvid ett föregaeitde tillfälle giftoit
tvi-Tea liifare några upplysningar. Wi nämnde
då förnämligast om twenne egenskaper hos e-
lektriciteteti, egenskapeetia att draga till eller
stöta ifrån tvißa kroppar. Detta elektriska
ämne är fördeladt öftver hela jorden, sinnes
mer eller mindre i alla djurkroppar-, stos nå-
gra till den grad, att nian wid beröring icke
blott katt framlocka ett sagta gnistande, såsom
om nian med handen stryker låtigs rnggcii pil
en stoaet katt, utan äftoett bekommer ganska
starka slag af ett art ät och andra fiskat-.
Säsoiti elektricitetett iir olika fördelad hos
djuren, så iir den det och ofta i naturen. Och
då det ges en nossfaldig elektricitet — den po-
sitiva och den negativa-så iir den olika för-»
delningen as deßa begge arter orsak till åskans
utbrott, htoarigmom jenintvigten mellan de o-«
lita elektricitetertte återställt-St. Det elektriskti Lim-
net stiger med dunsterna frätt jordeti upp i höj-
den, famlar sig i molnese och ätermättder med
regn, dagg och dimma åter till jorden. Blix-ten
tir, ehuru ofantligt starkare, detsamma som eld-
gxtistatt ioidi elektricitetsmaschitten, om du sett
en adan och försökt att medelst densamma fram
locka den sprakande gnistan. Det är just genom
denna maschitt som man lyckats leda «sig till
tnsigt om östan och deß beskaffenhet. fDet loar
isynnerhet profeßor Wlnklee iLetpzig, som
kr 1740 genom sin elektricitetsmaöchiti llhekadett
skonibritiga och saaila en större maßa elektrici-
tet och geneni deß urladdning döda smärre djur,
och antända tänkbara flytande ämnen.
Franklin, font kommit underfund dernted
alt metallspetsar i hög grad ägde förmågan att
på afstånd draga elektrieieten curladdaJ ur e-
lektriska kroppar, kom snart psi deti tanken att
pröftoa toerkningarne af elektriciteten i atmo-
sferen. Han kom genom sina rött till dm slut-
sats, att blixteti är en oändligt stark
elektrisk gnista, och att den då dett slår
ned alldeles fösas-i gnistan går långs-ned goda
ledare (elektrieitets, åstledare), utan att pZ sin
mäg göra någon skada. Sedaii Franklin noga
hade utforskat den genom konst frambragta e-
lektricitetens toerkningar och egenskaper, före-
tog hatt sig att utgrnnda, otn den atntosfeeiska
elektriciteten hade samma egendomligheten Hans
snille gaf honom medel i handen att nr list-
inolnen lösa denna uppgift, htoartoid han sä-
kerligen icke anade, att detta försök lätt kun-
nat kosta honom lifwet.
Hari förfärdigade nemligen en stor drake
af sideir i stället for den manliga af papper,
och fäste toid draken en jernspets. Linan toid
htoiltcti draketi uppsteg, loar af manligt segel-
gartt, nedtill skaeftoad med silke för att öka e-
lektricitetsledningen, och i nedta ändan fäft-
hait ett stälhandtag för samma ändamål, ento-
dan metaller äro de bästa ledare för elektricite-
ten. ·
Med denna inrättning gick Franklin som-
maren 1752 blott tholjd as sitt son, st hwil-
ten ensam hatt upptäckte sin afsigt, på en ting
toid annalkande åsttviidoy och liii drakenatlga
högt mot molnen. Ehum drakeit tvar högt
tipp, och molnen tågade fram tätt öfwer- den-
samma, så tycktes den dock icke ha någon kän-
ning af elektriciteten. Frantliti trodde redan att
hans åsigt om atmosferms elektricitet tvar
sal-sk, dä ett sagta regn fuktade trådeii tvid dra-
Ien, och han märkte, att de lösa dnnartade lent
trödaena på silkeösnöret började resa sig uppåt.
Glad öftoer att ha lyckats draga elektri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
