- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1861 /
35

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ös

ska jaltkorn l dett redatt kallnande handett.
Blattehette slickade dett. ssWar alltid ett god
« arntna för ntitt Lndtvig, sade.hatt, l det han
med ansträngning lade sitt hand på hennes
dals. Derpå toiinde hatt sig otu, och jag sör-
de Blanchette tillbaktt till sitt platti. Jag satin
iteart derester farfar alldeles förändrad. Hatt
kunde icke tttera tala; inottt några minuter toar-
det firbi.-s —

Dett art-ta goßett toar tttt alldeles enfam;
datt bles allt mera belotnmerjull och nedstämd.
Ettdtligen märkte hatt, att ett mildare wäder-
lek hade itttriidtz hatt behösde icke så tttoekett
tle röken steg icke tttera så lått upp. Jnemot
januari månads slttt höt-er han ett dapt helt
plötsligt ett doft buller, som af ett aslågsetåst-
wäder; det närmar sig, blistoer allt mera jör-
sikäckligtz hela hyddatt båitoar fottt as ett ha-
stigt slag; några redskap falla ned ifrått tvåg-
gett. Ändtligen iir allt åter stilla. Ludwig
gjorde tttt ett rnnd i sitt boning. Stallet år
då flera ställen skadadt, och ett del as taket år
bortristvett. Ett latvitt hade störtat sitt ned i
dalett. —- Från ett annan sida hotade ett ny
fara. Getett ger med hwarje dag mindre
mjölk, och lisötnedlett tiro nästan alldeles för-
tärde.

Hatt stref den 8 februari. «Jag har rätt
mycket gråtit; för sista gången har jag försökt
att mjölka Blattehette; ntttt niiringötällan i
henne iir förtorkad. Hon bråkar så sorgligt-
Onrtt kommer dtt att stötta arma Blattebette,
aår jag, för att uppehålla tnitt eget lis, måste
åbta kniftven i ditt bröst? Hnru kommer du
att lida och qtoida ttttder mina hugglss

Dett stackat-ö gossen hade iiuntt sör fem eller
sex dagar lisma-dels hatt hade beslutat att in-
dela dem sil sparsatttt, som möjligt. Hatt ge-
somsöker hela hyddatt, för att kanhättda ännu
satta något, men fåfängt. Kölden har åter
tilltagit; hoppet otu befrielse sötstvittuer allt-

mera. Men något måste hatt försöka.

Lum skristoer dett 20 februari: «.Jag har sat-
tat mitt beslut. J går tttorfe toiiekte mig Blatt-
chettes bråkande ttr en ängslig dröm. Det fö-
rekom mig, sotn om jag med bloddrypande
håttder gräsde i det arma djurets rykande in-
elitoor; nr det afstnrtta bttstondet feanttriingde
det hesa bråkandet.

Hnrn fröjdades jag, då jag ännu såzs henne
leftoattde. Jag sprang nn till henne; hatt
smekte mig ömmare ätt förut. Qte dock hadd
jag endast tttat för i dag. Jajj måste fatta
mitt beslut. Jan grep efter kttiftoett oeh slipen
de den på fpishiillett. Men det föreföll mig,
som toille sen-; begå ett lönntnord. Jag gis«
fram. Blattebette kom mig till mötes, som
trodde hon, att jag bragte henne salt. Det
lopp sottt iskallt toattett östoer mina händer-.
Jag bortkastade kniftoen och antände eld. Me-
dan jag toiirmde mig, tänkte jag: Kunna toar-
gar löpa östoer snön, htoarsöre skola icke tvl
oekfå knmta det? Jag toar toid denna tanken
utom mig as fröjd. Mett straxt sbrjagades
den as fruktan: Skall jag löpa de hungriga
bestartte igapet? Skall jag icke sjels förtära
Blanthette, sök att låta henne bliftva margar-
naö byte? Men — ont toargarna anfalla ob,
år jn ånntt icke tuss-t; tvi tvilja söt-söka dets
jag tvill sammansätta ett städa– Han börja-
de straxt på arbetet. Fordottet toar sttart sätt-
digt. Han har gjort mederna rått breda , att
de icke skulle skåra för djupt in. Geten toill
hatt lägga med bnndua fötter på städare. Dan
sjels toill sätta sia frampå slädatt och hoppas
att resan skall gå lyckligt. Hatt lägger slit
stentpis i ordning, nj den sår icke öftoerglstoa
honom på denna resan, äftoenså repert, htoars
med hatt tänker att binda getens dernäsl besö-
ker han för sista gången sitt läget-.

Meri det gick annorlunda. Räddnlngetkwar
nära-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1861/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free