Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Sl··fehrnari, dit kölden åter tvar strän- npptornad fä högt som hus. Mer snett gäng
«gare, tville Lndtvig hegifiva sig ästad.
Han hade man silkt att hana sig en tväg till hyd-
mllfle öppna ett uttviig fiir slädanz htvllket nnldanz men alltid hade den åter hiiftvit tilltäppt
gick lättare , emedan hatt knnde kasta snört nedt· af dett sammansiörtande snöst.
fjelftva hyddan. Han. började till arbetet, men
han tröttnade och måste antiinda eld, fiir att
tvinna-i fig. Knappt htvirflade ritten tipp,
förrän hatt sär höra skrik fferran ifrlim Hans
Tssrsta tanke tvar va tvargarne, som kanhända
hade bemärkt honom, och hastigt tillslöt han
linkan. Dan lyßnade och hurtt heslriftva hans
glädje , da han hörde sig nlintnas tvid namn.
Dan stvarade af alla krafter. Friisdeskriskalla-
de ntisran. Fran den sidan, htvarest dsrrett
k«tvar, förnam hatt förtvinade ljud, stämmor
liksom frän men-ripor, hiviika sporra sno-tran-
dra till arbete.
cfter niigra minuter tvar en tväg hanad till
dörren, hatts fader störtar in i hyddan, utstö-
«tet ett glädjeskri och slnter honvnt isitta armar.
«Och din farfars-« — Jag knnde icke sma-
ra,« jag förde min fader in i mjölkkammaren,
htvarest jag hade bäddat hans graf. Wi knä-
hbsde·;«.mln fader reste sig äter med de orden:
ssgsilrfent alltsäi Men ristad nu, fä hastigt
som möjligt, att tvi icke lida niigon nts olyc-
ka. För niirtvarande låta tvi farfars lik för-
I"illftlta här. Till tvären bringa tvi honom
ned i hyn, för att antvisa honom en htvilvs
plats pä tviir kyrkogård-« — Emedlertid hade
sfwett min- fars ledsagare trängt in i hyddan-
det tvar hegge mina farbröder och tvår dräng-
Petter. Ulla omfamnade mig hje:tligen.««
Mänttett hade försett sig med hreda slidor
veh hade till östoerloppsredskap 2 par. Med
« tillhjelp af deßa begllftvo de sig åter på tviig
petter drog slädan, htvarnppä Blanchette läg.
Ekedfarten gick raskt sdr sig, men tvar mycket
anstrangande. Snart kom man till det stäl-
T «ket,« hivarest man sade försdkt att östs-a- ·e«n- ntchi
Under de felr-
sta dagarne hade hjelp tvaritmiijligz men Lud-
tvigö fader hade tvid ned-farten kommit i en
fnitdriftva, htvareft man fantt honom alldeles
stelfrusett och hragte honom sanslös hem. Matt
hade funnit farfadrens klipp, som hatt hade
hegagnac, och antog derföre, att både han och
Ludwig tvvro nerfniigade,·· och. gjorde de första
dagartta fåfåittga försök att återfinna dem. DC
sopratz ändtligen efter flera dagars förlopp
kommit något till sig sjelf igen ,«. hade det shilfi
tvit omöjligt att tränga framåt i riktning mot
hyddan. Först den sedermera inträffande stän-
diga kölden gjorde det möjligt att småningom
hann en iväg till hyddan.
«Jag tvill här icke tvidlvftigare omtala min
faders stora ångest och hans anstriingningarlill
tvär befrielsevl J hytt hade matt icke lidit min-
dre än i hyddan. Alla tvära grannar betvi-
sade mig det listigaste deltagande.
Gnd har åter giftvit mig till min fader, oeh
jag tackar honom det-före Han har ieke tve-
lat, att min farfar skulle återse de sina; men
min mördade oförgätliga tvän har sjelsslllrt
mig, att aldrig knorra östver Försynetts tvä-
gar, och genomträngd astacksamhetskänsla ned-
lägger jag pennan. «
Det- aftencktjtelee.
DC jag blir-ont etagen vett- ute, blek ji-
vittae lill ett uppträde sota sju-de mig
ondt. hetts uppträde van emeller- ea vil-
ltliielel eleat, ett bar-v outlet-fastta iv vel-
ett tjensteflicka- barnen div-tests- etE M-
lee1-, tjenstefliekntt såg ide-nöjd vers istel
It, vev lev-el bak-tet bett-ätar, viss-skiss
till de insnilgade, snön tvar pä hegge fiddrna«·iielee«-fattbaras-Isaskle still-kavitet sav-l-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
