Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
is
sagt, att du i din ungdom toaeit i tjensi hos
en simpel kakelugn. Beeätta mig något stått
den tiden. «
— Ja, nådige herre! — sade eldgaffelii,
som flod der helt kall om sina ttoå krokiga
fingrar och skallrade as köld — ja, ser ni , en
sådatt der stackars kakelugn kan ej i något
afseende mäta sig med er i förmågan att lysa
och kasta omkring sig , eller ens att gistoa en
sådan brännhetta som ni, eller spraka som ni.
— Nå ja, allt det det toet jag nog, och
det förstås nog af sig sjelft. Det har oekså
inte warit min mening att ingå i någon jem-
fbrelse med en sådan der simpel kakelugn —
sade kaminen, men fortfar: hatt lyser icke,han
bränner icke, han sprakar icke som jag; nåh,
hivad gör hatt då till slut?
— Jo, han tvär-ner, d. lv. s. han håller
enmmet marmt, äfwen sedan elden brunnit nt
och den obetydliga brasan icke mera lyser. Det-
ta gör att man gerna samlar sig omkring ho-
nom, barnen sätta sig nära honom, och gam-
la frun klappar honom och håller honom myk-
lee kär; men han sjelf tyckes ej meta afuågot.
— Deti narren! jaså, han roar sig med
att bara tväema; det är, när allt komnter om-
kring, deti blygsammaste fyßelsättteing man kan
ha s– sade kaminen föraktlizst.
Men kaminen stod der öfwergiswen hela tvin-
tetnz ty hatt tvärntde intet, utan blott lyste-
Och detta är icke nog för herrskapet uti huset;
det går endast an, när några famla sig för en
liten slund omkring honom, men ej för helst
tointren.
Kakelugiien deremot toärmde hela tvintern
igenom i rummet , der familjen hade fm tres-
liga samlingsplats. «
När sommaren kom lade man lösrufkoriden
kora kamineu, för« att dölja hans inre tom-
het, och den smarta skorpa, som hans enda
brasa lemnat efter sig-, och kaminen trodde-
att detta allt skedde till hans ära, att det tvae
ett sent, men dock rätttvist erkänna-ide af hans
höga toärde och förtjenster.
ch så gick det hwarfe år; men kaminen
blef aldrig klokare och kakelugnen ieke sämre,
utait mar alltid lika afhällen för sin svärme.
Detta iir sagan om en öppets kaminafmav
mor och en liten kakelngtt af lera, som lär oß
att mängden alltid samlar sig omkring den,
soni lyser och låter höra af sig; men då lif-
ivetö toiuterdagar komma, då trängas alla
kring någon annan.
Omkeing htvem då?
Jo, omkring den, som wärmer, fastän
hatt Hioarkeit lyser eller bränner, eller lätet
mycket höra as sig.
Gn lydig son.
Mitta hjertans barit, uti historien om wä-
ra första föräldrars olydnad för Gud, och det
straff denna olydnad medförde, haftveit j ett
warnaude exempel på Gndö heliga torrde. J
många leder har; denna olydnad sedan gått
i arf, ty synden är mäktig och frestelsen till
synd likaså. Olhdttad wisar sig dagligen ibland
oß. Akten er, niir frestelseti kommer!
Hnrn j knnnen det, skall jaks undertoisa e-
der: jag toill berätta eder en liten historie,
och af denna knunen j lära eder, huru j sko-
len asliigsna frestelseic.
Jajj känner en liten gose, han iir lika gasn-
mal som ni, åt honom hade hans föräldrar
gisioit en teckning, föreställande Adam och E-
wa i paradiset, slåeiide under det förbjudna
trädet , och ormen fördold mellan trädets Ire-
nar. Teckningen hängde i hwardagsrmnmer.
Eli dag köpte gos-ens fader en korg fylld
med äpplett och lät ställa den idetsamma rum-
met«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
