Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
En högre grad as sällstapsinstinkt gifwer
sig tillkänna bos sädana djur, som toißerligen
icke lestoa i sambiille och med gemensam egen-
dom, men liktvlil bo under ett gemensamt tat.
Pä Godahopposudden lefwer ett slags finkar,
som man bar gifwit namnet republikaner.
Flera tusen af dem bygga gemensamt kring
stammen af ett högt träd ett enda oerhördt
stärmtak, likt en utspänd paraply, htvarunder
sedan btoarje fogelpar bygger sitt serstilta bo.
De ega tvißerligen säledes en gemensamt upp-
byggd egendom, men de leftva icke i samhälle,
dela icke, lytt-arken sitt öftverstöd eller sin brist
med btvarandra och synas blott begagna rum-
met under det gemensamma taket.
Der sällstapödriften är liantt ytterligare ut-
bildad, toarsebliftoer man, att djuren icke ass
stänga sitta bostäder frätt grannarnes, utan att
de, om möjligt, genom gångar sätta deßa i
förbindelse med btoarandra. Sädant tvister sig
hos kaninen. Om man icke för långt frätt
btoarattdra, låter gräftua i sorden bostäder för
twä kaninfamilfer, fä märker man snart att
de anlägga en underjordisk gång mellan hwar-
andra, liksom om det tvänstapliga umgänget
icke wore nog intimt för dem på ytan as jorden.
ts. Huru djurett göra sig begriplig’a
för htvarandralf
Cn högte grad as sällskapsinstittkt tillkätt-
nagiftoa sig redan bos apor och elefanter. Deßa
lestoa icke blott i sällskap i toicdntarken, utatt
deras förening bar ett karakter af slutet säll-
skap, i det de toid sitta tåg fördela rollertm
samt utställa sörposter och skildttvakter, htoilta
maste gistoa tecken, des si:ttde.n ttalkas.
J denna delning af arbetet i detttta an-
ordning, att den etta måste toara tverksattt söt
· de öfriga, ligger ett drag as samhällslif, och
«till detta höter ocksll att ömsesidigt göra sig
begripliga för hvarandra-
Dsurens sätt att göra sig begripliga sbr
btvarandra, tillhör ännu de outforskade tin-
gen; men det är utom allt twifwel, att apor-
na kunna meddela sig med btvarattdra. Det
tsk möjligt att de göra sig begripliga för hwar-
andra, utan direkt meddelelse. Margar, som
se sina kamrater isrigt störta sig ät ett tvist
häll, torde af sig sjelftva förstå, btoad som
driftver de andra. De se kamraternas gni-
strande ögon, deras spelande tunga, och detta
retar dem till lika handling. De förena sig
med dem i samma lidelse, utan att direkt med-
dela sig med btoarandra. De förstå lytvaratn
dra derigenom, att de owilkorligt förråda btoad
som föregår inom dem; ieke derigenom att de
tvilkorligt meddela sig med hivat-andra.
Och pli detta sätt torde det tillgä i otaliga
sall, der man trott sig tvarseblifwa hos dju-
ren ett sörmäga att meddela sig med len-aran-
dra. Men då werkligen, säsom bos elefan-
terna och isynnerhet bos aporna, en post ut-
ställes, hwilken bar till uppgift att genom ett
tecken underrätta de andra om en annalkande
sara, så iir detta toißerligett ett högre sätt att
meddela sig och göra sig begriplig, btvilket i sitt
ltögsta grad af utbildning utgör talsprtiket.
Der teckett till en födan begriplighet genom
meddelanden eger rum hos djuren, der måste
oeksä sällstapödriiten ottoiftvelaktigt stå på ett
hög grad af utbildning. Elefantertta sätta sig
i rörelse os kommando af ett djur, som är
deras ledare, och tvika af ätt till etta än till
andra sidatt, tillochmed ont ledaren sjelf sitit
stilla. De sluta sikt tillsamtttatts på hans rott
och draga sig likaledes efter order tillbaka·
Aporna eaa en linntt bestämdare förmåga
att meddela sig med htvarandra. PA ett be-
ståmdt rotmoset-klättra de alla i träden, stiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
