Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ru sådant kan komma till, ty vår mor
sade oss att pappa blef i bafvet qvar.
”Alldeles liksom jag trodde om er.
Men försynen ville det annorlunda. 9Se-
dan fartyget splittrats, fick jag i en plan-
ka och jag landade lyckligen på en ö —
men olycklig kände jag mig ändå, ty jag
ansåg ju de mig så kära för omkomna i
vågen.
Nu berättade Jean för sin fader alla
de omständigheter han kunde erinra sig.
Den hvite mannen gret som ett barn då
han förnam sin bustrus död. Marie gret
äfven, men det var för någonting annat.
Hon utropade:
— &G ve, bvartill tjenar det att vi ha
funnit vår far, då ham ändå om några
dagar kommer att dödas och uppätas.
”Låtom oss afbugga hans bojor, och
sedan skola vi alla tre fly i skogen”, me»
nade Jean.
Och hvad vunne vi derpå, mina stac-
kars barn? — sade Jean Maurice. Vil-
darne skulle åter få fatt på oss eller och
skulle vi dö af hunger.
— Lät mig få råda — sade Marie —
jag vet ett medel att rädda min far.
Med dessa ord skyndade hon ut ock
gick att söka konungen. Sedan hon vun-
nit inträde i hans tält, kåstade hon sig
för hans fötter och sade:
— Herre konung, jag har att utbedja
mig en stor nåd. Viljen I lofva att bönr-
höra mig?
”Ja, jag svär dig det, ty jag är gam
ska belåten med dig.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
