Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gäng, när det slefnte
somt-tar, ja kansie ttoå
trädgäed icke- fonts till·
nå många dagar, enen
gånger.
«Kotn bit sil skall dtt
få se en liten isgttttttna«,
sade Jnaö far, och när
Jna sprang till fönstret-
ltod ismennistan der,
just sotn ett attnan liten
gutnnttt, bara mycket
mera nett och fin ätt
andra. Nu hade Jna
sällskap och träd-tärd
Hoti tyckte att gummans
trädgård niar hennes e-
get-, och den tvexlade
alla dar med olika blom-
mor och tok-ter, och ibland när«tvädret toar
mildt, stnälte bela träd.1t·irdett bort, snett kotn
äter följattde morgon äntttt rikare och präkti-
gare ätt förut. Stitndoni tjoar den font-ett
stoildntark i djupet af en skog tned santtnatttra-
snade stammar och grenar, stttndont toar det
sträckor af kullar kransade nted stnäsioq, slitn-
dotn grupper af palmer och tropiska tomer. Men
lilla iognmntan bott stod nederst«pä rntan, holt
förändrades aldrig och fanns alltid qtoar på
sin plato.
»Det är isdrottnntgen«, tänkte Juo.
Otvar morgon nickade Jna ett aodmorgott
ät sitt gntntna, tniddaaötidett, ·dä solen började
kännas något toarnt, frågade hon henne litet
oroliat, hurts bott mådde os ont qioällen,
när hatt gick att lägga sist, sade hon: Hod-
natt dn, ser dn dnr toarntt och stönt jag bar
i mitt lilla sängs och du måste slå hela natten
i köldett. Mett fe det har du för att dn är
drottning.
Men längre led det in pli tvären, och toar-
taare blef solen, och redatt hade gunst-Ians
ännu qtoarsiod lilla
glttnntan. Hott toar fäst
toid ett fin rispa i ala-
fet, och smälte ej så lätt.
Dock se, tlte smalt en
dag diademet frätt hen-
nes panna och föll
Tiv- ned.
scen är wäl« ej drott-
ning numera-» tänkte
, Ista. Jnom en liten
i ftnnd föll lilla« isgnnts
» ntan tillsammattc, «och
« ai henne återstod endast
en tär. Mett- en an-
.·natt- distik lag äftoett i Inas öga.
Wittter efter tointer såg Jna dagligen ps
den fina rispan i glaset, otn ej isattas-na-
-skulle återkomma dit, tnen bott syntes der ej
mera. Endaik dennes nödgat-dar skimrade alla
år i glänsande prakt.
G ö k c n.
(Forls. st. föreg. n:k.)
Göte-i är ej af sällskaplia natur-, trist-tes
helst för sig fieli, samt leitoer osta i fejd med(
sitta likar, och hatas af de flesta attdra fåglar,
ja, äftoen smäfsglar åtfölja donotn stundom
sstriande. Hannen flottar loanligen tidigare lin
honan och uppsöker aentenligen sitt gamla toi-
stelseort, der hatt gör sia till hertikare din-er
ett toißt matad-, inom btoilket ban ej till nös
qott medtäflare. Kotnmer en annan gök inottt
de gränser·fett förste utsiakat ssr sitt besitt-
ning, bortdeistaes satt med näbb och klot-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
