Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Naumann, ett as Tysklands berömdasie or-
nithologer« omtalar ianledning bäras i sitt
Naturgeschichte der Bilgel Deutselss
lands följande drag ur gökens historia, broil-
tet ästoen kan tsena till att lemna ntigon upp-
lysning i asseettde pli deß ålder.
»J en liten skog l grannskapet as mitt do-
siad, isade jag under en lång sslid as se be-
märkt en gill, fstvars säng på ett helt egen-
ooknttgt satt nitisk ag natt ort-te titts-. sk
ester är igenkännande hans egendomliga sätt
att ttttrtsesa sig, har jag fullkomligt din-eons-
gae mig om, att den-te samme göl ei mindre
an 95 är egt sitt sommarresidetts t· nämnde
slog. En iir fördröjde han sig, hans plats
intogs as en annatt och jag sörjde min gantle
tolln såsom död. Men en toacker dag igen-
kände jag hatts tväibekattta stämttta och snart
dereiter dles jag minne till en iruktansntiird
strid ntellatt den rättmätige herrskaren och usur-
patorn, btoarttr dett sisittätttttde lik-vill gick sti-
sottt segrare. En förlikning tycktes dock ingås
mellatt dem slida, hivarigettom besittningen
delades i ttoenne lotter, mest tve den, sont öf-
toerssred grsttsett och tosgade sig itt ps den
andres område.«·
Esurtt gösen åitoett bliitoit sedd på skogsar-
tlga orter, uppehället hatt sig företrädes-vis i
slogiga tralter dee hatt, sittande i en trädtopp
uppslilnttner fina locktoner, kuln, litiu, tttts
der det datt låter toingartte hänga och stör
upp stjertm, samt stickar med dttstottdet, tills
d’e sestoaras as allgott pä sintetttvr stings-oär-
tetande dona med en lind, sottt på tvärt spröt
san sitt-ersättas med plittiplitt-plitt. Detta
lind upprepar statt steka gänget eiter hit-aran-
dra, dock om dagen sallatt tner ätt AI tt Zo;
men ttttder natteit eller i ntorgongryttittgett latt
lyan slttttdom sortstitta dernted flera hundrade
gånger, utatt att pausera och omanligt är es,
att den stackars gillen sjunger sig hes toid en«
dylik serenad. Har den emellertid förskaffat
honont »en skiftet-tö ester hans sinnes-, så sör-
blir hon under några dagar hatts trogtta söl-
jeslagersla, tills hon, sottt tyckes tvara as gast-,
sia ombytlig natur, ledsnar tvid hatts sällskap
och åter begynner sitta irrfärder. Sölttnda
-krlttgsprider hon sitta ägg, lstvaras don årli-
gen lägger 4 ti 6 ittont loppet at· ttvä måna-
der, på flera olika ställen, snett aldrig nter ätt
ett i hwarse bo och hö,ssi ttoöi inont samma
hennes område.
Dessa ägg äro, i förhållande till fågelns
storlek, ganska sntä och warlera mycket i förg,
så att tttan sett sådana htvitaetiga. gulaktiga,
gulaktiga, slöaktigm oliv-gröna, o. s. tv. be-
strddda nted större eller mindre grä, britna el-
ler stvartaktiga fläckar. Detta har giitoit an-
ledning till den isrtnodam att färgen oed teck-
ningett pä götetts ägg siulle lämpa sig ester
äggett i det bo, der det iliitvit ttkdlagdt, på
det ei boets egare mätte upptäcka bedrägeriet.
Denna tdeori ltar tveriligett dliitvit antagett
af mång-, under det andra sörtlttra den för
alldeles falsi. Det är nentiigett ej omanligt,
att äitttett andra läglars Asti lörete olikhet i
särg och teckning sittsentellatt, ottt ock es i så
hög grad som gökens, slwettsont att det hätt-
der, att hade säng- och hönsitiglar rttittta och
kläcka srettttttande tigg bland sina egna. At-
detisre påsla, det götdottatt stttlle tunna ge ät
sina ägg samma sär,t och teckning sotn tillkom-
ttta dent, bland lytt-illa hatt ämnade nedlägga
sill, tvore itt detsamma sottt att tillerkänna isen-
ne sörttteiaatt att knttna trolla, säger ett försat-
tate i atseettde pii denna stil,sa.
Sottt gdiett tir ett inseltiitande fågel, htvars
synnerliga läckerhet lustar t· håriga landet-, ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
