Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EOS.
vist ögat och örat äro skapade; huru maten
smälter, hvad som är hälsosamt och
ohälsosamt att ata; huru vi skola lefva Tör att bli
riktigt friska och starka och duktiga»
berättade Anna.
»Ja, och vet du mamma, att det kan hända
att vi större pojkar, som gå i den har
skolan, komma att ha en gymnastikförening der.
Hejsan, det blir lifvadt det! Jag skall öfva
mig alla dagar så att jag blir vig som en
ekorre och stark som en björn. Den här
tidningen kommer också att berätta nyheter
frän alla andra dylika skolor som vät.
Roligt skall det bli att höra, om gossarna
annorstädes i Finland också få gymnastisera i
de skolorna».
»Och nu, kära barn, ß ni spara på edra
pennislantar» sade mamma. »Ty ni ßn sjelfva
förtjena ihop pengarna till tidningen».
»Dålig karl är den, som inte förtjenar 3
penni i veckan», sade Alfred. »Jag skall
dessutom spara att jag får köpa mig en blå
och hvitrandig gymnastiktröja. Hurra för
dig, du nva tidning, du skall bli min goda
vän! Jag skall läsa hvarje bokstaf i dig och
minnas hvad du säger mig. — < )ch nu, fram
med geografin: vi ha Asien till i morgon
och man skall plugga!»
Aili Trygg.
Huru du skall sköta din hälsa,
Första läsningen.
Hvarför vi behöfva äta.
»Ville, Ville, kom in att äta middag»,
ropade Stina från kökstrappan.
Ville slutade bums att kasta boll,
stoppade den i sin ficka och sprang in.
»Puh, hvad jag àr hungrig», utbrast han
och torkade svetten från sin panna.
»Men väl ändå icke sd hungrig att du ej
hinner läsa bordsbönen» sade mamma.
Ville läste bordsbönen högt, som man
brukade i hans hem och satte sig derpå
till bords.
»Kanske är din boll också hungrig» sade
pappa.
Ville skrattade rätt godt. »Nog vet pappa
att en boll aldrig blir hungrig», svarade ban.
»Huru skulle den vara det?»
»Men hvarför är du då sjelf hungrig och
behöfver ata min gosse», frågade pappa.
Ville såg fundersam ut. »Jag behöfver
väl äta för att kunna Uf va* svarade han
efter en stund.
»Men hvarför behöfver du äta för att
kunna lefva?» frågade stora bror Karl, som
var magister.
Ville stoppade en potates i munnen. »Det
har jag ännu inte lärt mig i skolan»
svarade han.
»Kommer du ihåg, kara Ville, huru pappa
alltid på din födelsedag ställer dig att sta
vid dörrposten och med en knif ristar ett
märke i den öfver ditt hufvud?» Ville
nik-kade med munnen full.
»Hvaije nytt märke är alltid ett stycke
högre upp än det föregående, — hvarför?»
»För att jag hvarje år vuxit litet längre
än året förut» menade Ville.
»Och hvarje år behöfver du ett par
stöf-lar som äro större än dina sista och större
vantar måste du ß, och mera tyg går det
alltid åt till dina byxor. Och tyngre blir
du för hvarje år du väger dig på
handelsman Blombergs våg. Icke sannt?» frågade
bror Karl.
»Sånt vet jag nog utan att jag ä’
magister» sa’ Ville.
»Hör på den lärde herm» sade Karl.
Men vet du också hvad det är som dag för
dag ökar längden och vikten af din kropp,
som gör dina fötter och händer större och
mera sådant».
»Låt mig fundera tills jag ätit den här
vällingen till slut» bad Ville.
»Seså nu förstår jag det! Det är den mat
som jag äter» sade han.
»Rätt svaradt» sade pappa. Födan är
det som likasom bygger upp kroppen
småningom dag för dag ända tills du vuxit så
lång du skall bli. Barn måste äta för att
deras kroppar skola kunna växa. Och nu
kan du lägga denna sats på minnet.
Vi behöfva fcda för att våra
kroppar skola växa.
»Men» utbrast Ville »pappa och mamma
äta ju också alla dagar och I växen ju inte
mera. Hvarför skolen då I åta?»
»Hör på min gosse» sade mamma.
Hvarför måste jag i går sitta och lappa din röck,
och i dag ser jag, att der på ena byxans
knä visst behöfs en betydlig reparation?»
»Ja, gulle mamma, rocken slites ju ut då
jag begagnar den».
»Presis så är det med din kropp. Dä du
tänker eller leker eller springer, nötes din
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
