Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2.
EOS.
3
att ett kavallcridetachement hade passerat
staden och alt man tyckt sig se hunden
hoppa framför hästarna och aflägsna sig med
dem. Middagen blef helt sorglig. Paulette
var otröstlig och hennes far kunde knapt
Återhålla sina tårar, försäkrande att han samma
afton skulle skrifva till regementets chef.
Briffaut hade visat sig otacksam, var en
desertör och förtjänade mycket bannor, när
han kom tillbaka, — nten i morgon skulle
man smeka honom så mycket mer. Lugnad
insomnade barnet.
Orolig gjorde Henri de C. sedermera,
jämte sin betjänt och sin trädgårdsmästare,
allvarsamma undersökningar och
genomströf-vadc parken i alla riktningar, men utan
resultat.
Då de återvände och passerade längs
bassängen märkte de kroppen af en hund, som
flöt på vattnet. Då de lyste med cn
lanterna märktes på många ställen på dc
afrundade stenarna talrika spår af rifningar,
som lievisa det arma djurets ytterliga
ansträngningar för att komma upp. Det var
tydligt att efter fåfänga försök att rädda sig
hade han tröttnat att simma.
Trädgårdsmästaren tog en s|iade och gräfde en grop
i ett skuggigt hörn af parken, hvarest dessa
3 män, med ögonen beslöjade af tårar,
jordade vår hjälte.
Det var först en lång tid efteråt som
man vågade omtala för Paulette den
sorgliga händelsen.
Fem är senare återkom jag till Frankrike
och fick en dag permission att besöka mina
vänner på Fresnaye.
Under min därvaro blef det icke fråga om
II., ehuruväl hans namn sväfvade på allas
läppar, men Paulette, som då nästan blifvit
en ung dam, tog mig under armen och
förde mig ut i parken. Vi iakttogo tystnad
och kommo snart till ett slags salong i
parken. 1 midten syntes en stor korg med
gcranium omgifven af murgröna, på hvarje
sida en grässoffa och i fonden ett litet
klippblock. Paulette visade mig snyftande en
marmorskifva infattad i stenen, på hvilken
lästes:
Här hvilar
Kriffaut, den bäste af hundar.
Han omkom ett offer för sin tillgifvenhet.
„Eos" farväl!
nu kommer jag sista gången till Fr
go’ vänner. Det är alltid ledsamt att säga
farväl åt sina vänner och isynnerhet då, om
man tänker att man aldrig mera skall råkas.
Men det hoppas jag vi ändå göra; annars
skulle jag vara alldeles för djupt sorgsen.
Sen I, jag tänker att nu, da fåglarna kvittra,
blommorna dofta, böljorna glittra, bollarna
flyga mot skyn, metspöen vänta, båtarna
gunga i stranden och mycket annat härligt
väntar Er, så fen djup suck stiger ur mitt
tidningsbröst bryn I F.r inte så fasligt mycket
om mig. Om vintern kan det vara bra att
ha cn tidning att titta i då man sitter kring
den trefliga lampan, snön vr och stormen
tjuter derute.
Men om sommaren! Då läser man i
bäckens sorl, i skogens sus och trän i
faltets blomster — då är naturen eder stora
tidning, er herättclsebok och 1 gen goddag
alla svartpräntade luntor. Och sotn jag tycker
att sådant är alldeles rätt och inte vill vara
efterhängsen, så »tar jag min Matts ur
skolan» som det heter och lägger mig i
sommaride, likasom björnen i vinteride.
Om I icke tröttnat pä mig, kommer jag
igen i höst då skolan böljar. Hvad sägen
I derom ? Den som sedan vill ha* mig
kunde ju börja spara pengar redan under
sommaren ; plocka bär, blommor och svamp
och sälja dessa, otn man nemligen icke har
pappas eller mammas kassa att gripa till.
På apoteken köpas flera slags blommor,
isynnerhet johanneblommor, som de kullas.
För dem betalas ganska bra. Hittar man
hallon i skogen, kunna också de torkas och
säljas på apoteken. — Man kan spara ihop
ordentliga summor bara man vill. •
Ett hjertligt tack åt alla som sändt gåtor,
charader, anagrammer och alla andra bidrag.
Blir grufligt glad om I under sommaren
hit-ten på sådana, då I liggen och »mojcn»
er i gröngräset eUcr annars ären lediga.
Och till allra sist: önskar jag en glad
sommar och hjertligt farväl, kära gossar och
flickor. Matten I växa till icke allenast i
styrka och hälsa utan äfven i allt godt i
gudsfruktan, mildhet, tjenstaktighet mot alla,
lyduad, sanning och alla goda dygder
önskar Eder vän
lilla »Eos».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>