Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hyrt öfver sommaren, medan hennes
man var med hären i Tyskland.
Därefter hade de kommit att tala om
kriget i allmänhet och hvilken saknad det
blefve för societeten på slottet, att
äf-ven Grimm och Saint-Lambert deltogo
i fälttåget. Rousseau hade frågat
Madame d’Épinay, om hon nyligen hört
något från vännen Grimm, och om
han kände sig nöjd med sin
sekreterarebefattning hos marskalken af
Est-rées. Madame d’Houdetot hade mycket
litet deltagit i samtalet. Hon hade
ätit sin frukost med god aptit och
därefter matat fåglarna med det
öfver-blifna brödet, som hon hänsynslöst
smulade sönder.
»Ja,» svarade Rousseau emfatiskt.
.»Grimm är en af mina intimaste och
käraste vänner. Det vet ni ju,
Madame.»
»Ack ja! Émilie berömmer honom
också hela dagen igenom. För min
del tycker jag blott, att han har för
litet hjärta och för många principer.»
»Men, Mimi,» inföll Madame
d’Epi-nay förebrående. »Hur kan du tala
så? Grimm — han är ju bara hjärta!»
Hon suckade och tryckte vältaligt
handen mot vänstra sidan. »Och hur
kan du,» tilläde hon mera hetsigt än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
