Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggnadsverk. Högarna, som ha formen af stympade käglor
eller pyramider, äro stundom 90-100 fot höga med ett
omfång vid basen af ända till 2,000 fot. Vallarna
innesluta fyrkanter om 500-600 tunnland och ha tydligen
tjänat till försvarsverk kring längesedan försvunna byar
och städer, medan högarna varit offerplatser, alldeles som
de mexikanska teokallierna, hvilka de till formen likna.
Många af vallarna förete jättelika afbildningar af djur,
växter m. m., utförda med en hög grad af konstfärdighet.
Från dessa högbyggare, som de kallats, utbröt sig
efter hand den ena flocken efter den andra och utvandrade
mot väster och sydväst. Vi återfinna dem efter sekler
som herskande folk i den kedja af kulturstater, som sträckte
sig från Mexikos högslätter i norr till Perus i söder. Aymará och quechua blefvo grundare af stora riken på Cuzcos, Quitos och Bogotás högslätter. Mayafolken utbredde från Yukatan sin kultur öfver de angränsande delarna af Centralamerika, och toltekerna herskade i ett halft årtusen
öfver Mexiko, hvars terrassland under deras välde blef en
enda trädgård, uppfylld af blomstrande städer.
Alla dessa nahuariken utmärktes af en hög materiell
kultur. Genom ett konstrikt bevattningssystem gjordes
nästan hvarenda fläck bördig. Af bomull och brokiga
fågelfjädrar förfärdigades kostbara tyg; vapen och redskap
gjordes af koppar eller trä med egg af det glaslika obsidianet,
ty järnet var ej kändt af någon bland dessa stammar; af lera
formades rikt sirade kärl; i guld- och silfverarbeten voro i
synnerhet toltekerna mästare.
Men framför allt hade byggnadskonsten hos dessa folk
uppnått en hög grad af egendomlig utveckling. Dess material
var ej längre, som på Mississippislätterna, jord, utan väldiga
huggna stenblock. Af sådana uppförde de sina pyramidlika
teokallier och sina konungapalats. Bäst bibehållna af dessa
byggnadsverk äro de som forskarne funnit i Yukatans skogar,
där ruinerna af en mängd af mayafolkens städer ligga begrafna
under tropikernas yppiga växtlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
