Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Fransmännen i Canada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eder styrelse anförtrodda kolonien.» Vi höra heller aldrig
talas om, att de franska kolonisterna, som de engelska.
fordrat en röst med i sina egna angelägenheter. De voro
vana att se en faderlig styrelse tänka och handla för dem.
Någonting liknande själfstyrelse hade de knappast ens en
föreställning om.
Till det yttre oinskränkt, var dock guvernörens makt
begränsad från två håll: af Jesu mäktiga orden samt
den intendent man ställt vid hans sida som hjälpreda i
civilförvaltningen och spion på hans handlingar. I
intendentens händer låg framför allt vården om koloniens
utveckling. Dessa ämbetsmän voro i allmänhet mycket
dugligt folk. Den namnkunnigaste bland dem är Jean Talon,
samtidig med Colbert. Han upptog Champlains plan att
utforska länderna i väster och lägga dem under franskt
välde. För detta ändamål utsände han årligen officerare,
köpmän och pälsjägare till trakterna bortom Huronsjön,
och de bragte honom värdefulla underrättelser. Äfven af
jesuiterna begagnade han sig. Dessa Loyolas söner hade,
sedan den stora huronmissionen gått under, förlagt sin
verksamhet längre väster ut, i syfte att här skapa sig
ett eget rike, likt det deras bröder grundat vid Parana.
Outtröttliga forskare, trängde de in bland stammarna vid
Michigan och hörde af dem berättas om ett stort vatten
långt mot solens nedgång. Utforskningen af dessa aflägsnare
landsträckor skulle dock ej ske genom dem och för deras
syften: den var förbehållen en enskild man, den snillrike
och energiske Robert Cavelier de la Salle, vanligen helt
enkelt kallad La Salle.
Bördig från Rouen, hade han vid endast några och tjugu års
ålder utvandrat till Canada och där som nybyggare bosatt
sig i närheten af Montreal på en jordsträcka han fått sig
upplåten. Här, i utkanterna af det dåvarande Canada, vaknade
hos honom begäret att lära känna vildmarken, hvars granne han
var. Han lärde sig huronspråket och genomströfvade så i flere
år, endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
