Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Englands beskattningsförsök
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med denna inre eld som brann hos de gamla puritanerna.
Enkel, nästan spartansk i seder, lefde han i torftiga 
omständigheter, men utöfvade icke dess mindre ett 
inflytande som ingen annan i Boston. Hans karakter var 
omutlig, och häri låg lika mycket som i hans enkla, 
slående väl talighet nyckeln till hans stora makt öfver 
folket. Han var lika djärf och beslutsam som klok i 
handling, och om Samuel Adams gäller i första rummet 
det citerade yttrandet i guvernör Bernards bref. Han 
var nu fyrtio år och tillhörde en gammal Bostonsläkt, 
som sedan gaf Förenta staterna två presidenter.
Ingen amerikansk köpman importerade nu hvarken papper eller 
glas, hvarken te eller färger, och de stora Londonköpmännen 
klagade i underhuset, att hela deras handel på Amerika vore 
ruinerad. Den tredje beskattningsplanen hade alltså misslyckats 
lika fullständigt som de två föregående. Trots alla bemödanden, 
kunde man i alla hamnar ej få ihop mer än 70 pund sterling i 
erlagd tull, men kostnaderna för upptagandet af dessa 70 hade 
uppgått till mer än 300,000 pund. Det var sålunda en dålig
affär man gjort.
Men i London ville man ännu ej ge hoppet förloradt att kunna 
beskatta kolonierna. Man ville, om beskattningen också ej 
gåfve någon inkomst, söka förmå dem att åtminstone i principen 
erkänna moderlandets beskattningsrätt. För detta ändamål upphäfdes 
de andra tullarna och endast den på te bibehölls. Och för att göra
den så litet kännbar som möjligt, bereddes importörerna i London, 
det Ostindiska kompaniet, för detta ändamål så stora lättnader, 
att amerikanerna kunde köpa sitt te billigare än någon annan. 
Man ville sockra på pillret för att det lättare skulle sväljas. 
Men kolonisterna, som genomskådade meningen, visade det äfven nu 
ifrån sig. Alla tefartygen fingo anvisning att lämna hamnarna, och 
de efterkommo öfverallt anmaningen utom i Boston, där guvernören 
vägrade utklarera dem. 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>